What do you think?
Rate this book
Den nya människan
Året är 2014 och inga barn föds längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter några år börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet. De äldre, vanliga barnen skräms av de nya och drar sig undan från dem och det surrande ljudet de ger ifrån sig.
Rakel känner sig redan från början obekväm och ängslig i den nya människans närvaro. När hon en dag passar sin väns barn, ett barn som föddes innan uppehållet, blir hon vittne till hur de nya barnen attackerar det äldre barnet och försöker döda honom. Instinktivt rusar hon till undsättning och råkar själv döda en av de nya människorna. Hon döms till psykiatrisk tvångsvård, men blir snart frisläppt.
Fler och fler nya barn föds och de visar sig ha en mycket snabbare utvecklingstakt än tidigare generationer människor. Efter en fruktansvärd incident på Rakels arbetsplats, flyr hon. Flyr från sviken kärlek och ångest, söker tröst i tillfälliga förbindelser och berusning. Tills hon en dag upptäcker att hon är gravid.
Samtidigt börjar det långsamt gå upp för mänskligheten att de nya barnen är ett hot mot hela deras existens.
Rakel känner sig redan från början obekväm och ängslig i den nya människans närvaro. När hon en dag passar sin väns barn, ett barn som föddes innan uppehållet, blir hon vittne till hur de nya barnen attackerar det äldre barnet och försöker döda honom. Instinktivt rusar hon till undsättning och råkar själv döda en av de nya människorna. Hon döms till psykiatrisk tvångsvård, men blir snart frisläppt.
Fler och fler nya barn föds och de visar sig ha en mycket snabbare utvecklingstakt än tidigare generationer människor. Efter en fruktansvärd incident på Rakels arbetsplats, flyr hon. Flyr från sviken kärlek och ångest, söker tröst i tillfälliga förbindelser och berusning. Tills hon en dag upptäcker att hon är gravid.
Samtidigt börjar det långsamt gå upp för mänskligheten att de nya barnen är ett hot mot hela deras existens.
205 pages, Paperback
First published January 1, 2013
About the author
Boel Bermann
20 books24 followersBoel Bermann debuterade som författare med den kritikerrosade dystopiska romanen Den nya människan. Aktuell med den dystopiska romanen TÖMD på Kraxa Förlag. Tidigare verk inkluderar rysaren Det som växer på Saga Egmont, novellantologierna Mörk Framtid och Sommarskuggor på Storytel Original, novellerna Exet och De Vita i Creepypodden, podcasten Mytologier på Spotify samt SVT-programmet År 1 Miljon.
Hon har skrivit noveller till ett stort antal publicerade novellantologier inklusive Zonen vi ärvde, Andra vägar: Tio nya utopier, Stockholms Undergång, 13 svarta sagor om superskurkar, Maskinblod-serien och Kärlek i maskinernas tid.
Hon har arbetat som journalist på bland annat Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Örnsköldsviks Allehanda. Vid sidan av skrivandet är hon medlem i författarpodcasten FantastiskPodd.se och författarkollektivet Fruktan.se, vars ljudnoveller har över hundratusen lyssningar.
Stänger alltid garderoben innan hon somnar så att monstren inte ska smita ut.
Hon har skrivit noveller till ett stort antal publicerade novellantologier inklusive Zonen vi ärvde, Andra vägar: Tio nya utopier, Stockholms Undergång, 13 svarta sagor om superskurkar, Maskinblod-serien och Kärlek i maskinernas tid.
Hon har arbetat som journalist på bland annat Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Örnsköldsviks Allehanda. Vid sidan av skrivandet är hon medlem i författarpodcasten FantastiskPodd.se och författarkollektivet Fruktan.se, vars ljudnoveller har över hundratusen lyssningar.
Stänger alltid garderoben innan hon somnar så att monstren inte ska smita ut.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 49 reviews
December 18, 2013
Egentligen skulle jag vilja tycka om den här boken mer än jag gjorde. Storyn är riktigt bra, men den snubblar på utförandet. Mina två stora problem med berättelsen är språket och bokens huvudpersonen. Jag erkänner att jag varit bortskämd med välskrivna böcker den senaste tiden och därför blev det en kalldusch att läsa "Den nya människan". Det är mycket upprepningar med småord och språket är inte varierat. Jag är inte en petig läsare vanligtvis, men i ett kapitel insåg jag att nästan var tredje mening började med "Men". Till slut satt jag mentalt och skrev om meningar för mig själv.
En annan språklig brist är att det inte är någon språklig skillnad mellan de kapitel som berättas av Rakel och de som framställs som utdrag från från forskningsrapporter. Det förstör storyns trovärdighet när forskningsrapporterna är skrivna på samma babbliga språk som huvudpersonens kapitel.
Så vidare till min invändning två, huvudpersonen Rakel. Jag upplever henne som väldigt platt, hon känns som en standardkliché på temat "trasig kvinna". Ironiskt nog med tanke på att jag tyckte att flickan Agnes - en av de Nya Människorna - kändes fräsch jämfört med resten av karaktärsgalleriet, trots att hennes unika drag egentligen är brist på personlighet.
Samtidigt hade storyn vunnit mycket på att fokusera mer på de nya människorna framför Rakels personlighetskriser. De kändes överspelade och överdrivna.
Kort summerat, en riktigt bra story som tyvärr dras ner av trista karaktärer och dålig språkhantering.
En annan språklig brist är att det inte är någon språklig skillnad mellan de kapitel som berättas av Rakel och de som framställs som utdrag från från forskningsrapporter. Det förstör storyns trovärdighet när forskningsrapporterna är skrivna på samma babbliga språk som huvudpersonens kapitel.
Så vidare till min invändning två, huvudpersonen Rakel. Jag upplever henne som väldigt platt, hon känns som en standardkliché på temat "trasig kvinna". Ironiskt nog med tanke på att jag tyckte att flickan Agnes - en av de Nya Människorna - kändes fräsch jämfört med resten av karaktärsgalleriet, trots att hennes unika drag egentligen är brist på personlighet.
Samtidigt hade storyn vunnit mycket på att fokusera mer på de nya människorna framför Rakels personlighetskriser. De kändes överspelade och överdrivna.
Kort summerat, en riktigt bra story som tyvärr dras ner av trista karaktärer och dålig språkhantering.
This entire review has been hidden because of spoilers.
March 18, 2016
Boken är okej. Störde mig lite på språket och vissa delar av storyn.
Boken är snabbläst och jag tycker om upplägget, men det faller lite på att språket är lite intetsägande och samma genom hela, även i artiklarna/notiserna. Berättelsen saknar lite fart och djup för att den ska fånga mig totalt. Vissa saker hänger så hårt på "suspension of disbelief" att man får inte tänka för mycket på handlingen. Att alla världens livmoderspersoner samtidigt skulle sluta vara fertila och att de sen skulle föda barn med annan genetisk kod.. well, det är lite väl överdrivet. =D
Har på senaste tiden börjat störa mig på saker som händer i böcker bara för att tvinga framåt handlingen. När det är helt utanför ramarna för vad en karaktär vi lärt känna på ett visst sätt skulle göra. Som att Elias(?) helt plötsligt skulle sluta vara den där förstående och stöttande människan och dra hem ett ragg till deras gemensamma lägenhet när hon kan komma hem när som helst. Vad höll han isåfall på med medan hon var i Laos ett år och sen i tyskland?? Varför gjorde han inte slut då? Njeh. Makes no sense.
Jag har inget emot öppna slut men det var lite väl öppet och lämnar lite väl många frågetecken.
Boken är snabbläst och jag tycker om upplägget, men det faller lite på att språket är lite intetsägande och samma genom hela, även i artiklarna/notiserna. Berättelsen saknar lite fart och djup för att den ska fånga mig totalt. Vissa saker hänger så hårt på "suspension of disbelief" att man får inte tänka för mycket på handlingen. Att alla världens livmoderspersoner samtidigt skulle sluta vara fertila och att de sen skulle föda barn med annan genetisk kod.. well, det är lite väl överdrivet. =D
Har på senaste tiden börjat störa mig på saker som händer i böcker bara för att tvinga framåt handlingen. När det är helt utanför ramarna för vad en karaktär vi lärt känna på ett visst sätt skulle göra. Som att Elias(?) helt plötsligt skulle sluta vara den där förstående och stöttande människan och dra hem ett ragg till deras gemensamma lägenhet när hon kan komma hem när som helst. Vad höll han isåfall på med medan hon var i Laos ett år och sen i tyskland?? Varför gjorde han inte slut då? Njeh. Makes no sense.
Jag har inget emot öppna slut men det var lite väl öppet och lämnar lite väl många frågetecken.
August 7, 2013
Riktigt bra! En av favoriterna för i år =)
July 2, 2022
Mycket i bokens scenario känns osannolikt för mig. Varför är det ett glapp på födelser innan den "nya människan" föds - och hur kan det vara så att det händer överallt i världen samtidigt? Vi får ingen förklaring i boken, den sysselsätter sig inte alls med mysteriet om den nya människans tillkomst - det bara tas för givet. Istället handlar boken om hur dessa nya barn hanteras - och även där blir jag ofta tveksam om människors reaktioner, och huruvida det verkligen är praktiskt och rimligt att förflytta alla nya barn till anläggningar strax efter födelsen.
Vissa saker är dock smärtsamt realistiskt - här tänker jag på alla sätt som regeringar vill få kvinnor att fortsätta föda barn, även om de aldrig kommer att se dem igen efteråt. USA avskaffar aborträtt... där är vi ju precis nu i realiteten. Det behövdes inte ens någon läskig genetisk modifiering i barn.
Å andra sidan funderar jag över framställningen av samhället när alla är medvetna att de är en utdöende art, att slutet är nära... skulle vi verkligen fortsätta jobba som galningar, ta amfetaminer för att jobba ännu mer, till och med vägra gå ner i tid för att tillåta fler att få jobb när den nya människan tar fler och fler jobb? När det inte finns någon framtid att jobba för, inga barn och barnbarn att försörja, när vi känner att slutet är nära - skulle vi inte hellre ta vara på den tiden vi har kvar och försöka njuta den? Eller kanske festa med fylleri och droger alla dagar för att glömma verkligheten.
Trots alla mina frågetecken så hade boken ändå en påverkan på mig och det är framförallt på grund av huvudpersonen och hur hennes trauman, hennes rädslor, tvivlar, skuldkänslor och förtvivlan beskrivs så ingående. Hur hennes relation på olika sätt försvåras och misslyckas. Hur hon utvecklas från en person som avskyr och är rädd för de nya barnen, till en som älskar sin nya dotter trots allt.
Vissa saker är dock smärtsamt realistiskt - här tänker jag på alla sätt som regeringar vill få kvinnor att fortsätta föda barn, även om de aldrig kommer att se dem igen efteråt. USA avskaffar aborträtt... där är vi ju precis nu i realiteten. Det behövdes inte ens någon läskig genetisk modifiering i barn.
Å andra sidan funderar jag över framställningen av samhället när alla är medvetna att de är en utdöende art, att slutet är nära... skulle vi verkligen fortsätta jobba som galningar, ta amfetaminer för att jobba ännu mer, till och med vägra gå ner i tid för att tillåta fler att få jobb när den nya människan tar fler och fler jobb? När det inte finns någon framtid att jobba för, inga barn och barnbarn att försörja, när vi känner att slutet är nära - skulle vi inte hellre ta vara på den tiden vi har kvar och försöka njuta den? Eller kanske festa med fylleri och droger alla dagar för att glömma verkligheten.
Trots alla mina frågetecken så hade boken ändå en påverkan på mig och det är framförallt på grund av huvudpersonen och hur hennes trauman, hennes rädslor, tvivlar, skuldkänslor och förtvivlan beskrivs så ingående. Hur hennes relation på olika sätt försvåras och misslyckas. Hur hon utvecklas från en person som avskyr och är rädd för de nya barnen, till en som älskar sin nya dotter trots allt.
August 23, 2013
En apokalyptisk berättelse utan krig och Zombies. Mänskligheten som vi känner den är på väg att dö ut, det är ett faktum, vi kan intet göra för att förhindra det. Inget yttre hot utan ett inre. Inga barn föds, födelsetalen sjunker för att sedan nå NOLL. Adoptivmarknaden från 3:e världen exploderar. Runt 2019 så börjar kvinnor att bli gravida igen, men inget blir som man tänkt sig.
Vi får följa Rakel i boken som till stora delar är skriven i jagform. Någon som till en början störde mig. Men det funkade faktiskt, och dessutom riktigt bra. Boken är välskriven och genomtänkt. En debutroman som jag hoppas ger mersmak för Bermann och att hon fortsätter skriva. Hon har tagit ett klassiskt grepp om våra skräck. Det hon skriver är nära och okänt, men inte helt omöjligt. Bermann har skapat en bra ton och en målande blid av vad Rakel möter utan att överösa läsaren med detaljer och förklaringar "Less is more". Visst ville jag veta mer i vissa stycken men jag blev inte överöst med detaljer och onödigheter. Bättre kort och kärnfullt än segt och utdraget. Boken tog dock slut alldeles för fort.
Berättelsen i boken funkar klockrent, detta är en bok som passar mig perfekt, helt i min smak. Lagom dystopiskt och ödesmättat. Upplägget påminner lite om World War Z av Max Brooks. Historien är varvad med utdrag ut tidningar och rapporter. Jag gillade kapitel indelningen, att hon valt att ge kapitlen namn på var och när det utspelar sig; Stockholm, Sverige 2014, Arlanda, Sverige 2025 och så vidare. Lätt att orientera sig i tid och rum. Det blir inga funderingar på var och när Rakel är. Även om boken är skriven linjärt i tid så underlättar det.
Vet inte heller varför men det som också kommer upp i mina tankar efter att ha läst boken är Richard Matheson hans novell I'm Legend. Kanske ett upplägg för en fortsättning?
Vi får följa Rakel i boken som till stora delar är skriven i jagform. Någon som till en början störde mig. Men det funkade faktiskt, och dessutom riktigt bra. Boken är välskriven och genomtänkt. En debutroman som jag hoppas ger mersmak för Bermann och att hon fortsätter skriva. Hon har tagit ett klassiskt grepp om våra skräck. Det hon skriver är nära och okänt, men inte helt omöjligt. Bermann har skapat en bra ton och en målande blid av vad Rakel möter utan att överösa läsaren med detaljer och förklaringar "Less is more". Visst ville jag veta mer i vissa stycken men jag blev inte överöst med detaljer och onödigheter. Bättre kort och kärnfullt än segt och utdraget. Boken tog dock slut alldeles för fort.
Berättelsen i boken funkar klockrent, detta är en bok som passar mig perfekt, helt i min smak. Lagom dystopiskt och ödesmättat. Upplägget påminner lite om World War Z av Max Brooks. Historien är varvad med utdrag ut tidningar och rapporter. Jag gillade kapitel indelningen, att hon valt att ge kapitlen namn på var och när det utspelar sig; Stockholm, Sverige 2014, Arlanda, Sverige 2025 och så vidare. Lätt att orientera sig i tid och rum. Det blir inga funderingar på var och när Rakel är. Även om boken är skriven linjärt i tid så underlättar det.
Vet inte heller varför men det som också kommer upp i mina tankar efter att ha läst boken är Richard Matheson hans novell I'm Legend. Kanske ett upplägg för en fortsättning?
January 26, 2014
Obehaglig, suverän dystopi.
December 17, 2020
Vad händer den dagen barnafödslar börjar gå fel? När mänskligheten, barn för barn, ersätts av något... annat? En ny människoart utan empati, utan kärlek, utan minsta intresse för sina föregångare... men också utan hat, utan fördomar, bara en kallt analytisk flockhjärna. Det verkar inte gå att vända; mänskligheten kommer ofrånkomligen att dö ut och ersättas.
Bermann gör ett fantastiskt jobb med att sätta upp den här historien - inte en massa snack om hur och varför, bara massor med små nedhopp i vad det innebär för världen (läs: Sverige). Det finns mängder med metaforiska djup att sondera här, som inte nödvändigtvis blivit mindre aktuella de senaste sju åren. Ja, skräcken för en ny generation man inte förstår - men också för vad ens egen generation gör, vad som händer när ens egna förhoppningar inte går i uppfyllelse.
Jag kan bara önska att hon hade fortsatt hålla översiktsbilden lite mer - sista tredjedelen blir väldigt mycket en persons historia, och det är välgjort, men det känns som om mycket lämnas oberättat.
Bermann gör ett fantastiskt jobb med att sätta upp den här historien - inte en massa snack om hur och varför, bara massor med små nedhopp i vad det innebär för världen (läs: Sverige). Det finns mängder med metaforiska djup att sondera här, som inte nödvändigtvis blivit mindre aktuella de senaste sju åren. Ja, skräcken för en ny generation man inte förstår - men också för vad ens egen generation gör, vad som händer när ens egna förhoppningar inte går i uppfyllelse.
Jag kan bara önska att hon hade fortsatt hålla översiktsbilden lite mer - sista tredjedelen blir väldigt mycket en persons historia, och det är välgjort, men det känns som om mycket lämnas oberättat.
December 19, 2024
Längre recension kommer senare.
January 31, 2014
Under hela tiden jag läste Boel Bermanns bok "Den nya människan" funderade jag kring vad jag egentligen tyckte om boken. I slutändan kom jag fram till detta: boken har en bra story. En story som skulle fungera bra som film eller miniserie. Möjligen en story som skulle fungera i händerna på en bättre författare. För däri ligger problemet för mig: jag tycker inte att Bermann är en bra skribent. Hennes språk ger mig ingenting och är kargt och avskalat. Detta tycker jag ibland om, men inte här.
Det känns dessutom som att hon tar storyn från A till B till C utan att ens försöka frambringa känslor hos läsaren. Kanske är detta ett stilistiskt val? Hennes språk påminner om de nya människornas känsloregister. Om jag någonsin läser ytterligare en Bermann-bok kommer jag att få veta det, men jag är tveksam till om jag kommer att ta mig den tiden.
"Den nya människan" är en bok som jag antagligen hade slutat läsa om den varit en lång bok, men eftersom den var såpass kort som den var så såg jag ingen anledning att lägga den åt sidan. Och som sagt, själva storyn är faktiskt bra (och alla författare behöver inte hantera språket som en Cormac McCarthy eller en Ian McEwan), men trots att jag skulle ge grundupplägget fyra stjärnor kan "Den nya människan" som läsupplevelse inte få mer än två stjärnor.
Det känns dessutom som att hon tar storyn från A till B till C utan att ens försöka frambringa känslor hos läsaren. Kanske är detta ett stilistiskt val? Hennes språk påminner om de nya människornas känsloregister. Om jag någonsin läser ytterligare en Bermann-bok kommer jag att få veta det, men jag är tveksam till om jag kommer att ta mig den tiden.
"Den nya människan" är en bok som jag antagligen hade slutat läsa om den varit en lång bok, men eftersom den var såpass kort som den var så såg jag ingen anledning att lägga den åt sidan. Och som sagt, själva storyn är faktiskt bra (och alla författare behöver inte hantera språket som en Cormac McCarthy eller en Ian McEwan), men trots att jag skulle ge grundupplägget fyra stjärnor kan "Den nya människan" som läsupplevelse inte få mer än två stjärnor.
December 20, 2013
A short, easy read story of a not so nice future. It reminded me VERY MUCH of John Wyndhans classic The Midwich Cuckoos.
July 27, 2013
4.5 stjärnor. En väldigt intressant, men skrämmande bok.
August 5, 2013
Interesting and thought provoking plot line.
Review to come.
Review to come.
September 9, 2013
Överraskande bra och gripande.
Read my whole review at Book Obsession
Read my whole review at Book Obsession
November 25, 2013
Speciell, på ett bra sätt. Underhållande och lagom otäck.
February 2, 2014
Suverän mångbottnad ruggig dystopi med medmänsklighet. Saknar den redan och hoppas på en fortsättning.
March 5, 2014
Hugh Howey och Wool kan gå och slänga sig i väggen, här har vi en riktigt spännande dystopi! Språket var kanske i enklaste laget men jag bryr mig inte.
November 20, 2014
spännande!
October 28, 2019
Det här är den första svenska dystopin jag har läst. Jag gilla konceptet av boken och att den är annorlunda från andra dystopier jag har läst. Utan zombies, vampyrer och aliens som invanderar så har den fördelsen att lättare bli trovärdig (dvs vara konsekvent i bokens egna logik).
Ett par saker som gjorde läsupplevelsen mindre rolig är forsknings artiklarna, tidnings artiklarna och den övergripande berättelsen, hade alla samma språk. i slutet av boken använde t.o.m en forskningsrapport och huvudpersonen samma fraser. vet inte om det var med flit eller om det bara var en slump. Men det känns osannolikt att en "vardaglig" person skulle formulera sig som en forskare som försöker göra en studie på något (vill inte säga för mycket). Så forsknings artiklarna som idé tycker jag var bra men utförandet var mindre bra.
huvudkaraktären tyckte jag gjorde otippade saker baserad på hur hon framstår tidigare i boken men tyckte inte att det störde lika mycket för att vi människor är jävligt ologiska så det är egentligen inte så konstigt. Men det kanske stör mer om man först kan relatera til huvudpersonen och ju mer tid som går, känner att man själv inte skulle göra samma beslut. Hade jag läst fler svensak dystopier innnan den här, kkanske jag hade get den här ett lägre betyg men jag tyckte den var helt okej, kan absolut tänka mig läsa Boels nästa bok.
Ett par saker som gjorde läsupplevelsen mindre rolig är forsknings artiklarna, tidnings artiklarna och den övergripande berättelsen, hade alla samma språk. i slutet av boken använde t.o.m en forskningsrapport och huvudpersonen samma fraser. vet inte om det var med flit eller om det bara var en slump. Men det känns osannolikt att en "vardaglig" person skulle formulera sig som en forskare som försöker göra en studie på något (vill inte säga för mycket). Så forsknings artiklarna som idé tycker jag var bra men utförandet var mindre bra.
huvudkaraktären tyckte jag gjorde otippade saker baserad på hur hon framstår tidigare i boken men tyckte inte att det störde lika mycket för att vi människor är jävligt ologiska så det är egentligen inte så konstigt. Men det kanske stör mer om man först kan relatera til huvudpersonen och ju mer tid som går, känner att man själv inte skulle göra samma beslut. Hade jag läst fler svensak dystopier innnan den här, kkanske jag hade get den här ett lägre betyg men jag tyckte den var helt okej, kan absolut tänka mig läsa Boels nästa bok.
June 30, 2017
Ibland bränner det verkligen till, och frågorna om liv, mänsklighet och moderskap kommer nära. Men för mig som gillar karaktärsdrivna historier blir distansen till huvudpersonen lite för stor. Det fragmentariska upplägget hade tjänat på en annan dramaturgi. Kanske med fokus på den del som utspelar sig i Asien, och tillbakablickar mot det som hände tidigare. Som det är nu blir förloppet för utdraget och de glimtar vi får lite för svepande. Men idén är väldigt spännande och jag gillar kargheten i språket under de partier där det är laddat med känsla under de enkla orden.
August 16, 2019
Ett liten bok vi läste i cirkeln på jobbet. Jag njöt av att den var kort då semestern har medfaret projekt med mastodont böckerna som väntat (och samlat damm) i bokhyllorna.
Den andra människan är en bok som nuddar vid science fiction genren. Jag hade önskat att den satsat lite mer mot skräck så att nackhåren rest sig lite till. Nu mår jag mest illa över att slavhandeln återuppstått och att ingen ser det uppenbara, att slavarna är barn som enbart är några år gamla. Jag gillar idén med boken men önskar att författaren gjort en mer trovärdig satsning utifrån gener och evolution men för övrigt var jag underhållen.
Den andra människan är en bok som nuddar vid science fiction genren. Jag hade önskat att den satsat lite mer mot skräck så att nackhåren rest sig lite till. Nu mår jag mest illa över att slavhandeln återuppstått och att ingen ser det uppenbara, att slavarna är barn som enbart är några år gamla. Jag gillar idén med boken men önskar att författaren gjort en mer trovärdig satsning utifrån gener och evolution men för övrigt var jag underhållen.
October 8, 2017
Boken handlar om att födelsetalen för mänskligheten går ner till 0. Efter några år föds plötsligt nya barn igen, men de nya barnen saknar till synes helt känslor och empati.
Bokens syfte känns som att reflektera över hur viktiga känslor är men också kärlek och då främst till barn, oavsett förutsättningar.
Bokens syfte känns som att reflektera över hur viktiga känslor är men också kärlek och då främst till barn, oavsett förutsättningar.
May 30, 2023
Intressant bok i många aspekter, men jag stör mig på myndigheter runt om i världen fortsätter att sätta ”nya människor” till världen, trots att de dödar andra barn. Ett rimligt tillvägagångssätt när något sådant inträffar vore snarare att omedelbart avsluta allt barnafödande och inrikta sig på vad som gått snett.
This entire review has been hidden because of spoilers.
November 9, 2023
Den här gillade jag. Ett utsnitt i hur mänskligheten beter sig när den är hotad. Alla barn föds upp plötsligt med en ”defekt”. De är passiva men väldigt intelligenta. Beter sig mer som barn med autism. Eller mer som en art från en annan värld. Mänskligheten som den tidigare sett ut är utdöende. Vad blir det av dem som är kvar?
November 30, 2023
Riktigt otäck. Om de nya barnen som föds, de likgiltiga barnen och hur det slår mot samhället. Berättad ur Rakels perspektiv i hennes roller som singel och barnlös, barnamördare, arbetsledare och till sist mamma. Texten berikas med nyheter och intervjuer. Många miljöbyten får katastrofen att belysas från många perspektiv och som en global katastrof.
June 15, 2023
Gud vad intressant denna boken var! En sådan intressant plot, något som jag aldrig har sett förut! Boken är väldigt kort, kanske lite för kort enligt mig. Därför får den 4/5 stjärnor nu! Jag tycker att språket i boken är väldigt passande och förståeligt! Väldigt sammanhängande och fångande!
July 11, 2017
En intressant historia som tyvärr känns lite för spretig och "gjord" för att riktigt stå på egna ben.
December 29, 2017
Formen med nyhetsartiklar i varje kapitel ger en bra tidskänsla men hackar också upp berättandet. Känns mycket nutid trots ämnet. Bra material till en teveserie?
February 25, 2018
Helt ok!
August 17, 2019
Man fick inga svar. Jag ville ha svar...
January 14, 2025
3.5
Väldigt unik, hade gärna velat att den var lite längre
Väldigt unik, hade gärna velat att den var lite längre
Displaying 1 - 30 of 49 reviews