Jenny har nyss fyllt fyrtio men livet har inte blivit som hon planerat. När hon upptäcker att hennes man har varit otrogen är skilsmässan ett faktum och tillvaron rasar samman. Hennes tre ungdomsvänner övertalar henne att följa med på en cykelsemester genom det sensommarvackra Österlen, kanske kan det få henne att hitta tillbaka till sig själv.
Under resans fem dagar kommer vänskapen att sättas på prov. Den glada stämningen förändras när Jenny får veta att en av väninnorna har känt till makens otrohet utan att säga något. Olika läger bildas i den lilla gruppen och väninnorna blir alltmer undrande över hur Jenny har förändrats det senaste året. Det börjar gå upp för dem att något allvarligt har hänt, utöver problemen i äktenskapet.
Augustiresan skildrar hur vänskapens villkor kan förändras - att vänskap mitt i livet är något helt annat än i tonåren. Det är en både varm och omskakande roman om kärlek, tillit och vikten av att våga visa hela sitt jag för dem man älskar.
Le chemin de la plage est un genre chemin de Compostelle que quatre amies font à vélo à travers la Grande-Bretagne. On suit plus spécifiquement une des quatre amies, celle pour lequel ce voyage a été organisé après sa séparation. Mais chacune des filles va révéler un coté caché de leur vie qu'elles n'osaient pas dévoiler. Manque un peu de finalité à mon goût. Comme je le mentionne souvent, je n'aime pas devoir imaginer comment les choses ont tourné après...
Ich habe mich mit der Protagonistin Jenny sehr schwergetan, da sie auf mich kühl und zurückhaltend wirkte. Ihre Gedanken & ihr Handeln blieben mir häufig ganz unverständlich.
Ik hou wel van de schrijfstijl van Anna Fredriksson. Haar personages zijn levensecht en de gebeurtenissen alledaags. Dit houdt in dat de personages niet zomaar sympathiek zijn en de verhouding ertussen vaak een spel van aantrekken en afstoten is. Het tempo ligt vrij traag, maar dat beklemtoont vooral de gevoelens van eenzaamheid en het vastlopen in het leven waarmee het hoofdpersonage kampt. Augustiresan gaat over vriendschap, carrière maken en ouder worden. Het is geen boek waar je vrolijk van wordt, maar doet wel nadenken over keuzes die iedereen op verschillende momenten in het leven maakt. Conclusie: Wie een luchtig zomerverhaal wil lezen over vier vriendinnen die samen op reis gaan, komt bedrogen uit, maar een mooie leeservaring wordt het wel.
Egentligen två stjärnor men uppläsningen av Julia Dufvenius höjer helheten. Författaren kan aldrig ha egna erfarenheter från ledningsarbete i ett företag, verkligheten är långt från bokens bild. Ett litet exempel: det var länge sedan (om än nånsin) som ansvar för kontorsförråd var ett "stort och viktigt" ansvar som skapar avundsjuka mellan medarbetare, och aldrig har väl en jämställdhetsplan tagit så mycket tid och energi som i boken...
På den positiva sidan är karaktärerna Jennys vänner som lyfter boken.
Tvekade mellan 1 och två stjärnor - jag läste ju slut den - men den var så pass kass att jag inte ville ge den 2. Har läst en del av Fredrikssons tidigare böcker, så jag förväntade mig inget litterärt storverk, men det här var bara alltför mycket av klichée och förutsägbarheter blandat med en veritabel och alltför uttalad marknadsföringskampanj för Österlen... Jag behöver inte veta exakt hur många kilometer det är mellan varje punkt de cyklar mellan, ej heller var varje backe är eller hur många minuter det tar det - det blir väldigt repetitivt.
Handlingen i sig är lite feelgood wannabe, men det blir för mycket av orealistiska saker. Hur många 40-åringar med barn kan på en veckas varsel ta ledigt från jobb och familjeliv i en hel vecka för att åka på cykelsemester helt apropå? Hur många skulle göra det för en väninna de inte har sett på ett år? Och vilken slump att alla dessa väninnor (som självklart, som i alla böcker av denna typ, har hållit ihop i maaaassor av år, bara de - det händer nästan bara i böcker, inte i verkligheten så mycket!) har varsin väldigt stor livsomvälvande hemlighet att berätta för varandra...
Och hur vanligt är det att, på en arbetsplats där det verkar finnas minst 100 personer, en grupp bestående av 6-7 personer från heeelt olika avdelningar blir ett fikagäng som aaalllltid umgås på jobbet?
Även huvudpersonens relation till sin make är helt förutsägbar och det verkar helt osannolikt att en person som blir behandlad som hon av sin chef inte skulle tala med någon om det eller reagera överhuvudtaget.
Spara er tid och strunta i den här. Vill ni ha en extremt lättläst bok som en stunds förströelse så välj en av hennes andra böcker.
Sträcklyssnat på boken med blandade känslor. Vilken skräckarbetsplats Jenny arbetar på... Hon utsätts för uteslutning och hennes vilja att vara till lags utnyttjas av hennes manliga chef. Inte nog med detta så är hennes man otrogen. Hon behöver verkligen ett avbrott från vardagen och att få umgås med sina väninnor. Det blir en resa med ärliga avslöjanden och en vänskap som sätts på prov. Jag gillar verkligen Anna Fredrikssons böcker och hennes sätt att skriva om relationer, hon gör det så bra.
"Ingen återvändo. Inte minsta möjlighet att stiga av." "Någonstans på vägen stannar Jenny till. Hon spanar in mellan trädstammarna, grips med ris av en lust att likt ett barn bara vila av från stigen, lämna den och springa rakt in mellan stammarna, in i lövverkets fladdrande ljusspel. Sedan tvärsäkra, stå där på skogsbottnen, den jämna, ljusbruna mattan av torkade löv, och höra de andra ropa efter henne. Lyssna till deras oroliga röster. Veta att de kommer att fortsätta leta, ända tills de hittar henne."
En tidstypisk roman om en kvinnlig karriärist i Stockholm. Gillade att boken är uppbyggd på blandning nutid och dåtid vilket skapar en spänning om att få reda på vad som har hänt.
Det jag gillade huvudpersonens personlighet och handlade. Kände ingen sympati alls med henne, utan snarare tvärtom. Tyckte inte heller att hennes situation på arbetet kändes realistisk vilket sänkte intrycket på boken.
Läsvärd och på ett sätt en "mysig" bok, men lämnar inga bestående intryck!
Första boken som jag har läst som gav mig ångest. Rekommenderar alltså inte! Vet inte varför jag läste ut den men ville se om det vände. Handlar om Jenny som blir chef på sitt jobb och alla sina kollegor går emot henne och hon har det bara väldigt tufft. Får liksom hennes ångest på mig. Sista 10 sidorna var bra!
Mycket bra inblick i vuxenmobbning på en arbetsplats, där även en person i ledningen kan vara utsatt. Stundvis spännande och man ville veta mer men blev besviken på slutet, det kändes så abrupt och.. likgiltigt på något sätt. Slutet sänkte betyget från 3 till 2 stjärnor för mig.
Selon moi, l'intérêt du livre réside surtout dans la description de la dynamique de harcèlement dont la protagoniste principale est victime sur son lieu de travail.
Het eerste boek dat ik las van Anna Frederiksson, "Sommarhuset" maakte heel snel duidelijk dat deze auteur een meester is in het neerzetten van personages en het omschrijven van settings/omgevingen. Boeken van Fredriksson moet je dan ook vooral voor de gecreëerde sfeer lezen, eerder dan voor ingewikkelde plots, onverwachte wendingen of spannende verhalen.
Dat is bij "Augustiresan" niet anders. Alweer een pareltje van Frederiksson's hand dat vooral stof tot nadenken geeft en met momenten zelfs akelig herkenbaar wordt. Het verhaal? Vier vriendinnen gaan samen op vijfdaagse fietstocht in het Zuiden van Zweden nadat bleek dat Jenny, met wie het contact ruim een jaar lang was verwaterd, in moeilijkheden zit na een echtscheiding van haar man en dus een opkikker nodig heeft. De vriendinnen zetten een offensief in om Jenny beter te doen voelen. Maar naargelang de reis vordert blijkt er veel meer aan de hand te zijn dan Jenny eerst wil vertellen. En ook de andere dames hadden ondertussen een deel tegenslagen te verwerken, die door het verwaterd contact niet werden verteld. Eén voor een komen deze verhalen naar boven naarmate de reis vordert. Deze verhalen, maar ook spanningen tussen de dames. Een verwijt hier en daar. Een vleugje jaloezie. Een deel onbegrip. Maar vooral: een hele hechte vriendschap.
De opbouw van het boek is geweldig goed. Afwisselend spelen de hoofdstukken zich in het nu af (de fietsreis) en in het verleden, waardoor we beetje bij beetje meer te weten komen van hoe Jenny in de situatie is terecht kunnen komen waar ze nu in zit. Wat eerst het gevolg bleek te zijn van een ontrouwe echtgenoot, blijkt een veel grotere oorzaak te hebben, een compleet moeilijke situatie op het werk, iets waarvan Jenny schoorvoetend moet toegeven op het einde dat ze dat misschien ook wel een stuk aan zichzelf te danken had. Veel zelfreflectie dus. En voor mij bijzonder herkenbare situaties waar ze in terechtkomt (niet dat van de ontrouwe echtgenoot uiteraard, wel dat van haar professionele leven ;-))
Een boek dat je niet moet lezen voor de spanning of het avontuur. Wel voor de mooie persoons- en omgevingsbeschrijvingen en de prachtige relaties tussen personen.
Jenny har nyss fyllt fyrtio, hennes man har varit otrogen, jobbet har varit en omöjlig utmaning och kollapsen är ruskigt nära. Hennes tre väninnor övertalar henne att följa med på en cykelsemester genom Österlen för att försöka hitta tillbaka till sig själv.
Under resans fem dagar sätts vänskapenpå prov. Den glada stämningen förändras när Jenny får veta att en av väninnorna har vetat om makens otrohet utan att säga något. Det börjar också gå upp för dem att något allvarligt har hänt, utöver problemen i äktenskapet.
Den här boken har målats upp som en mysig bok om vänskapsbanden mellan kvinnor som cyklar runt på Österlen. Den här boken är en riktig rysare i hur den beskriver kvinnor i arbetslivet och hur de ofta är i händerna på män med makt som drar i trådar som om vore vi marionetter. Det handlar om kvinnors vilja att vara alla till lags och vara en fixare, att vilja vara någon att lita på och räkna med samtidigt som den handlar om vuxenmobbing. En mycket bra bok som berör.
Boken är lätt sommarläsning. Ämnet är intressant och aktuell. Strukturen var lite för schematisk för mig. Historien gick ju fram men det verkade lite för planerad. Några överraskningar skulle ha gjort hela historien mer intressant. Men i helhet är boken skriven fint. Det bästa är lite före slutet där hemligheter börjar avslöjas och känslor uttryckas öppet.
Jag skulle ha gett en stjärna till om slutet hade varit annorlunda.
Som ett Kinderägg. Guidebok till cykelsemester på Österlen, en berättelse om vänskap och en checklista för utbrändhet. Dock ingen direkt överraskning men väven som är full av cliffhangers gör den svår att lägga ifrån sig och ämnena är både intressanta och angelägna.
Väldigt fin och välskriven bok, om vänskap och att hitta tillbaks till varandra och sig själv. Hög igenkänning och fint språk med fantastiska omgivningar av Österlen. Var väldigt svårt att lägga ifrån sig boken.