Skrivandets sinne

by Elisabeth Rynell

Elisabeth Rynells essäsamling består av en samling nyskrivna texter med självbiografisk utgångspunkt. Här återkommer teman från hennes diktsamlingar och romaner; om staden och landet och vantrivseln i kulturen, om skogen, djuren och vad det är att vara människa. Men Rynell berättar också om betydelsefulla möten, särskilt med den nära vännen och författarkollegan Sara Lidman, och om om en viktig text av Harry Martinson, där hon känner igen sig i hans rasande fråga om människans tillåtelse att få finnas i det moderna samhällsbygget. I en av essäerna beskriver hon den dubbla smärta som en våldtäkt innebär, då den patriarkala blicken på kvinnan blir till ännu ett övergrepp. Som en röd tråd genom texterna löper tankarna om skrivandet som väg och som livsnödvändighet, och inte minst om ickeskrivandets plåga.

Genres: Writing, Swedish Literature, Essays

151 pages, Paperback

First published May 3, 2013

About the author

Elisabeth Rynell (born 17 May 1954) is a Swedish poet and novelist. Her novel Till Mervas (2002), the first to be translated into English, appeared in 2011 as Mervas.

Born in Stockholm, Rynell was the daughter of an English teacher and a nurse. After completing her schooling, she spent a year in England as an au pair. She has also visited Iran and Afghanistan on an overland trip to Pakistan and India. After spending much of her life in the far north of Sweden, she now lives in Stockholm and Hälsingland.

After her husband died when he was only 22, Rynell embarked on her writing career, publishing seven collections of poetry and four novels, both highly esteemed in Sweden. Her first collection of poems Nattliga samtal (Noctural Conversations) appeared in 1990 but it was her novel Hohaj (1997) which brought her into the limelight and earned her two literary prizes. Her most recent work, Skrivandets sinne (Sense of Writing, 2013) is a collection of autobiographical essays evoking her writings about the city and the countryside as well as accounts of her closest friends, including the author Sara Lidman.

Elisabeth Rydall has received several awards including the Swedish Radio Novel Prize in 1998 for Hohal, the Swedish Academy's Dobloug Prize in 2007 and the Sara Lidman Prize in 2014.

(from Wikipedia)

Reviews

[Moa · Rating 3 out of 5]

Det fanns ett par fina ganska filosofiska tankar i texten, men författaren for ofta iväg i annat självbiografiskt material som jag inte riktigt kände hörde ihop eller bands samman tillräckligt med ”konsten att skriva”.

[Evelina Liliequist · Rating 5 out of 5]

”När orden överger mig har livet övergett mig. Om jag är en tänkande människa så är det i skrivandet mina tankar kommer till och formar sig. Jag tänker inte först och skriver sedan, jag tänker genom att skriva”

Elisabeth Rynell och jag tycks vara funtade på samma sätt, åtminstone i vår relation till ord. Med tillägg att jag också ofta tänker medan jag talar, när orden tar plats får tankarna form. Men de skrivna orden är nog trots allt mina bästa tankar. Dialogen med mig själv. Tänker också på något jag läste i boken Argonauterna (Maggie Nelson): ”ett liv i konversation”. Ett sådant liv lever jag, orden och tankarna. Just därför landade Rynells essäer så väl hos mig.

[Julia Eriksson · Rating 3 out of 5]

Kurslitteratur. Småintressanta reflektioner om skrivande.

[Fiktiviteter · Rating 5 out of 5]

Läs min recension på bloggen: https://www.fiktiviteter.se/2020/02/0...

[Sanna · Rating 3 out of 5]

Ett typiskt verk skrivet för författaren och inte för läsaren. Således är det yvigt och internt. Är inte superförtjust i hennes både högtravande och flummiga stil. Men här finns intressanta livserfarenheter och några reflektioner som jag lägger på minnet.

[Mattias Lönnqvist · Rating 4 out of 5]

Inledningsvis var jag lite skeptisk till den här boken. Sett till beskrivningen (essäer om skrivande) och rubrikerna kände jag att det här var nog en ganska pretentiös bok, medan jag föredrar mer handfasta böcker.

Språket flöt på bra, och det var lätt att ta till sig texten, en text som jag ibland upplevde som närmast poetisk. Sedan kom jag till "Om självtillit" och det var då boken började prata med mig istället för till mig. Här fanns de tankar som jag själv haft (och har) kring skrivande. Som meningen "Att det framstår som så fullkomligt omöjligt att ens skriva en rad" (sidan 63)

Dessutom finns det skrivövningar i den essän, och jag älskar skrivövningar. Den skrivövning som hon lånat från P.O. Enqvist (ett telefonnummer) fick mig att inse att de skrivövningar som jag brukar göra när jag kör fast skulle kunna göras ännu enklare.

Många av essäerna är bra, och boken pendlar mellan tre och fyra. Just essän "Om självtillit" gör att boken blir en solklar fyra för mig, nästan en femma. En bok som jag kan rekommendera till den som vill ha en lite annan ingång till skrivande än de vanliga "så här skriver du"-böckerna.

[Helena Ziherl · Rating 4 out of 5]

Ibland blir det långrandigt, med stycken eller hela kapitel som inte ger mig någonting. Men jag läser varje ord noggrant, för plötsligt står de där igen, orden som vägs på guldskål, beskrivningar som glimmar till som kantareller i den skövlade skogen.

[Coki · Rating 4 out of 5]

Läste som del av en kurs. Lite spretigt, så som många essäer brukar vara, men finstämt och tankvärt. Gillade många av essäerna, och blev intresserade av Rynells liv.

[Kimmy B. Keelyn · Rating 4 out of 5]

Beautiful. Unexpected. It makes you really think and reflect, and it hits where you didn’t think you had targets. Definitively recommend for any and all writers in any stage of their writing.