Jens Jansen är trött på sitt liv och sitt jobb som mellanchef. Inte så att vill uppåt i hierarkierna eller förverkliga sig själv. Tvärtom. Han vill sluta göra karriär. Han vill ge upp det liv vi alla lever.
Efter att ha gått igenom sin livssituation kommer han fram till den självklara lösningen på problemet. Han ska göra allt i sin makt för att försvinna.
Jens Jansen börjar leva ett liv med bakvänd dygnsrytm mellan innertak och yttertak på kontoret. Han äter personalens kvarglömda lunchlådor och dricker kaffe från automaten.
Till en början saknar ingen honom. Men så börjar fler och fler undra var han är. Elisabeth Pukka undrar om han är på rymmen. Hans flickvän Marie börjar misstänka att han begått självmord. Och kontorsidioten Stefan York är fullständigt övertygad om att Jens har blivit mördad.
Kontorsninja är en skruvad roman om ett annorlunda försvinnande. Det är en historia som träffsäkert sätter fingret på några av vår tids stora orosmoln.
Det är en rolig, smart och stundtals tragikomisk berättelse om en man som inte längre vill finnas. (Utan att för den sakens skull behöva dö.)
Una desternillante novela, que se puede leer rápidamente como entretenimiento o con más calma para poder apreciar el mensaje entre líneas que nos transmite al autor.
Para muchos lectores, simplemente será una comedia más, disparatada e irreal, porque algunas de las cosas que hace y que le suceden al protagonista pueden parecer, simplemente, imposibles. Pero para los que trabajamos en oficinas grandes no nos parece en absoluto descabellado que una persona no aparezca por su sitio durante mucho tiempo y nadie note su falta, ya que el trabajo acaba saliendo. Tampoco que pueda vivir escondido con la comida que se tira, que utilice todo tipo de material sin que nadie lo eche en falta o que pueda usar los ordenadores y teléfonos sin que nadie se de cuenta. En ocasiones la realidad supera a la ficción.
Es un humor peculiar, a veces muy ácido, pero comprensible para todos. El lenguaje es claro y sencillo y los personajes muy interesantes dentro de lo absurdo de la situación.
Es una crítica al sistema laboral (y eso que el sueco está entre los mejores) y a los gurús que venden humo a las empresas, con su lenguaje absurdo y vacío que siempre están dispuestos a adoptar los mandos de las empresas, cobardes que no son capaces de decir la verdad a sus subordinados. Y sobre todo a la sociedad consumista e impersonal en la que vivimos.
Divertido, entretenido y fácil de leer. Es una sátira sobre la forma de vida que llevamos actualmente en grandes ciudades y como puede afectar al estado anímico de cada uno, o no, o puede ser otra cosa. Recomendado.
Per evitare le responsabilità di una promozione, Jens Jansen decide di sparire. Quale posto migliore dove non ti cercherebbero mai, ovvero nel magazzino della ditta in cui lavori? Idea discutibile, e costruirci un romanzo di oltre 300 pagine è insensato. Claustrofobico e inconcludente.
Z zaciekawieniem zawsze kupuję książki satyryczne poruszające temat pracy w korporacji. Tutaj blurbn obiecuje dużo, ale dostajemy stosunkowo mało. Pozycję czyta się szybko, ale brak tutaj większych refleksji, na które liczyłam. Pierwsza połowa ma potencjał, później im bliżej końca tym bardziej ten potencjał nie zostaje wykorzystany. Ostatecznie mam poczucie historii, która nie do końca była zaplanowana, pojawiają się wątki, które mogłyby być bardziej rozwinięte, a nie są i brak mocnego zakończenia, na które trochę liczyłam po pierwszej połowie.
This book is really really really weird. But I assume it's in a good way, because I couldn't put the book away once I'd started reading it. It's such a crazy story, it sticks to your mind and gets you thinking. I wouldn't place it in the comedy genre, but it's still very entertaining and I did laugh a couple of times reading it.
Empecé el libro con ganas y me fue gustando mucho, aunque es cierto que el giro que hace de ficción realista a ficción sin más que toma en el último arco no me termina de convencer del todo, pues le hace perder la credibilidad que podía tener de antes. Aún así, el viaje del libro me ha gustado en general y no voy a desmejorar la nota únicamente por este hecho.
Eine köstliche Satire auf das Berufsleben ist Lars Berge mit dem Roman gelungen. Jens Jansen findet das beste Versteck überhaupt um bei zu verschwinden – bei der Arbeit! Und den Kollegen im Großraum Büro fällt es nicht einmal auf, grandios! Oft hat man doch wirklich das Gefühl, als Mensch nicht wahrgenommen zu werden. Und gerade in einem Großraum Büro herrsch so ein Tunneldenken, da fällt wohl einiges nicht auf. Aber Jens Jansen ist nicht nur verschwunden, nein, er hat sein Verschwinden bis ins kleinste Detail geplant. Er hat an alles gedacht, bloß nicht daran, dass sein Vater ihn suchen würde. Unglaublich komisch und mit viel schwarzem Humor durchsetzt und wirklich gut durchdacht mit Situationen, die so manches mal durchaus Realitätsnah sind. Natürlich ist auch viel übertrieben und manches total durchgeknallt. Was ich etwas zu viel fand, waren die pornografischen Darstellungen, die waren wirklich hard-core und nicht Softporno.
Das Cover ist total gelungen und passt genau zu der Geschichte. Ein Schreibplatz nach dem Anderen und an einem sieht man nur noch die Beine darunter heraus ragen.
Lars Berge, geboren1974, ist Journalist, Kolumnist und erfolgreicher Dokumentarfilmer und Drehbuchautor. Sein Romandebüt gab er er mit “Der Büro-Ninja”.
Mein Fazit:
Ein schnell zu lesender Roman, dessen Witz nicht ganz so bei mir angekommen ist. Aber das liegt wohl an der Übersetzung. Ein Witz kann in der Landessprache superkomisch sein, in der Übersetzung kommt der dann aber bei weitem nicht mehr so gut an. Und das ist glaube ich das Hauptproblem an dem Buch. Könnte ich Schwedisch hätte ich es wohl im Original gelesen und mich köstlich amüsiert. So habe ich mich, mit einigen wenigen Ausnahmen, köstlich unterhalten!
De achterflap van "Kontorsninja" klonk veelbelovend. Veelbelovend, niet in de zin van hoogstaande literatuur, zoveel was wel onmiddellijk duidelijk, maar wel in de zin van herkenbaar grappig en ontspannend. Want geef nu toe, wie heeft het niet al eens zodanig gehad op het werk dat je er de brui aan wil geven, dat je de boel de boel wil laten of zelfs indien mogelijk via allerlei plagerijtjes en pesterijtjes het hele kantoorgebeuren wat meer "schwung" wil geven? Juist ja…. En dat is precies wat hier gebeurt. Jens Janssen is zijn saaie (kantoor) leven beu en besluit op een dag gewoon te verdwijnen. Hij verbergt zich overdag in een stoffig achterkamertje op kantoor en vult zijn dagen met het afluisteren van telefoongesprekken van zijn collega's. 's Nachts heeft hij het kantoor voor zich en leeft hij zich uit achter PC's en bij koffiemachines. Op hilarische wijze worden herkenbare werksituaties en typische typetjes omschreven. Best grappig. Het sterke niveau van de eerste hoofdstukken wordt echter niet aangehouden. Het plot vervalt al snel in een soort superman-fantastisch verhaal dat minder aan mij besteed is. Hier en daar een sprankelend punt met maatschappijkritiek (in welke mate kunnen we zomaar voedingsmiddelen vertrouwen die we in onze mond steken, in welke mate worden "studies" om vanalles te bewijzen gemanipuleerd) maar ook deze kunnen niet echt overtuigen. Uiteindelijk toch blij dat ik het gelezen heb, vooral omdat we weer wat Zweedse uitdrukkingen hebben bijgeleerd, maar in het vervolg kiezen we toch maar weer een ander genre.
This book is not (as the caption on the Italian edition, saying "You will laugh out loud", might suggest) a comedy book. But yet I think it might be classified as satyre. A quite witty and focused satyre on the alienation and modern slavery to which all the office workers are nowadays subdued too. It's a subtle and hidden kind of slavery, maybe more similar to a dictatorship, as it brainwashes its victims so well that many of them are not even aware of it. The misadventures happening around Jens Jansen, and to which he decides to escape from, are an emphatized caricature of what happens more or less in every office of the Western world. So, just like every satyre, certainly it might make you laugh, but it's a laugh hiding a lot of bitterness. Because you are part of the slavery as well...
Det börjar så bra. Kritiken mot konsumtionssamhället och löneslavandet och mellanchefen Jens Jansen som får nog och flyr från allt genom att hålla sig gömd på kontoret. Han gillar inte sitt innehållslösa jobb och prestationshetsen. Det är roligt och smart beskrivet, jag förstår honom och varför han flyr.
Problemet är att han inte fyller sin tillvaro med något mer meningsfullt efter flykten, snarare är det tvärtom. Han börjar till och med sniffa lim för att döva tristessen. Och där tappar boken greppet om mig. Författaren verkar också tappa greppet. Det som började som en lovande Office Space-variant övergår i en barntillåten och kastrerad (både bokstavligt och bildligt) variant av Fight Club och så skakar det på fram till ett rätt så taffligt slut.
Nella copertina italiana sta scritto: "morirete dal ridere". E io ho aspettato per 3/4 del libro di morire dal ridere. Invece il libro scorre noiosetto per diverse pagine, per poi rifiorire nel finale quando emergono da un improbabile personaggio delle riflessioni sul mondo contemporaneo (peraltro in parte condivisibili).
Forse sono stato traviato da questa didascalia ma pensavo di trovarmi di fronte a un libro leggero e divertente, che ironizzasse in modo tagliente e spietato sulla vita da ufficio degli ultimi anni, fatta di attaccamento coatto all'azienda, falsa motivazione, ed ottimismo ostentato; invece il libro si snoda attraverso pagine monotone e surreali.
Bra idé. Inte tillräckligt bra genomfört. Slutet lämnade en hel del viktig information utanför och jag förstod långt ifrån nog. För mycket monolog och för lite action. Jag väntar hela tiden på att historien liksom ska komma igång men jag får vänta förgäves genom hela boken. Inte särskilt trovärdig heller. Hela boken känns rätt slarvigt skriven. Tror den skulle göra sig bättre som film.
Read this as it was recommended by a friend. The poor reviews made me delay starting, however I was positively surprised. It's not laugh out loud funny, but it's witty at times and has an original concept.
Good title, good cover, good idea, but my expectations were deceived. I didn't "laugh so much" as the italian cover promises. I appreciated some traces of bitter humour and some bitter reflections on people usually working in offices but... that's all.
Jens Jansen hat keinen Bock mehr auf sein Leben und beschließt zu verschwinden - und sich in seinem Büro zu verstecken. Die Idee klingt spannend, und das Buch erinnerte mich ein wenig an Fight Club, aber so richtig mitgerissen hat es mich nicht.
Glimtar till emellanåt. Mot slutet blir tramset bara för mycket att jag bara orkade skumma igenom. Överlag är det en av de sämsta böcker som jag har läst.
Boken började väldigt bra, men under andra hälften av boken fattade jag helt uppfattningen om vad det var som försiggick. De intressanta karaktärerna räddade boken från att bara få en stjärna.