När sommarlovet tar slut och femte klass börjar förändras Daniels liv för alltid. Han bor i en trång hyrestrea i en dalsländsk bruksort med sin bror och ensamstående mamma. I husen gapar många av lägenheterna tomma tills den dag flyktingar från det sönderfallande och krigshärjade Jugoslavien flyttar in. Daniel är lycklig över de bra fotbollsspelare som kommer, men alla hans kamrater är inte lika glada. De kallar nykomlingarna äckliga blattar.
Uppväxtskildringen Som om vi hade glömt är en berättelse om utanförskap, klass och en pojkes sökande efter en identitet i ett Sverige där flyktingförläggningar sätts i brand och där en kallblodig mördare riktar lasersiktet mot invandrare.
Många minns säkert Daniel Poohls sommarprat, https://sverigesradio.se/sida/avsnitt... Det måste varit en av de faktorer som förde mig till den här boken, vid sidan av en önskan att lära känna Dalsland lite mer, för min syster flyttade dit ganska nyligen.
Kan läsas som sociologisk eller socialpsykologisk fallstudie av ingrupp vs. utgrupp, d.v.s. hur invånarna i den lilla bruksorten reagerar på invandrarnas intåg från Balkan. Hela problematiken måste återaktiverats kring 2015. Men vi följer det hela ur den unge Daniels perspektiv. Han ser - och tar - chansen att få nya kompisar att spela fotboll med m.m. Här ligger också ett litet problem med boken. Alla detaljer kring barndomens lekar tar ibland över och i början är det många uppräkningar av tidstypiska produkter och andra svennemarkörer, så att säga.
Annars är klasskildringen med den ensamstående mamman är fin och det finns en idealistisk lärare som betyder mycket. Läsvärt och viktigt från en annan del av Sverige.
Passar bl.a. på kategorierna ‘bråkstakar’ och ‘godis’ i vårt sommarbokbingo.
Jag tyckte mycket om den här varma uppväxtskildringen. Författaren söker det som gjort honom till den han är. Mycket känns igen från tidiga års skolgång, syskonskap, vänskap och konkurrens. Och om att välja sin grupp och identitet. Här i en tid då främlingsfientlighet växte i Sverige på 90-talet. Och miljön är Dalsland, som vi upptäckte i somras och tyckte så mycket om.
Det här är en bra bok som beskriver Daniel Poohls uppväxt i en liten bruksort i Dalsland. Hur han vaknar upp politiskt när orten blir aktuell för flyktingar att flytta till. Den utspelar sig under 1970- och 1980-tal och ur nostalgisk synvinkel är den för mig en återkomst till uppväxten i ett litet samhälle i Båstad kommun - på Bjärehalvön.