Unga norrlänningar

by Mats Jonsson

Olycklig kärlek, svartklädda ungdomar och rotvältsfobi är viktiga beståndsdelar i Mats Jonssons serier. Han gör tveklösa nedslag i sitt eget liv, och lyfter obarmhärtigt fram minnen från barndomen, gymnasieårens sökande efter mening och en ung mans excentriska upptåg i Stockholms uteliv.

Unga norrlänningar är en av de mest självutlämnande serieböcker som givits ut i Sverige. Mats Jonssons familj, vänner och kärlekar exponeras i ett inte helt smickrande ljus. Han räds inte heller att lyfta fram dåliga sidor hos sig själv och framställa sig som godtrogen, inbilsk, ständigt kärlekstörstande och tämligen ful. De starka, naivistiska teckningarna visar upp människorna i all sin skröplighet, och bidrar samtidigt till att ge serierna en sublim och finstämd humoristisk patina.

Genres: Graphic Novels, Comics

93 pages, Paperback

First published November 1, 1998

About the author

Mats Jonsson is a Swedish comic creator. Debuting as a teenager in the Swedish fanzine society, Jonsson later became one of the prime Swedish representants for the autobiographical comic genre, inspired by American and Canadian comic creators such as Harvey Pekar, Seth, and Joe Matt.

Mats Jonsson has been published in several Swedish newspapers and magazines. Many of his works have been collected in albums.

Currently, Jonsson is the editor of the Swedish cultural magazine Galago.

Reviews

[Udo · Rating 3 out of 5]

Ruggigt ojämnt, men man måste ju ändå älska ett album vars första serie bär titeln
FAN ATT
MAN AL-
DRIG SKA
FÅ FETT
PÅ SYLEN
Från korta vardagsbetraktelser utan egentlig poäng och med yxiga teckningar, till långa ordentligt genomarbetade berättelser. Fantastiska interiörer från Kramfors och Sundsvall.

[Linda · Rating 2 out of 5]

Mats Jonssons debut som tyvärr inte tålt tidens tand.

[Mänsomläser · Rating 2 out of 5]

Om jag förstått saken rätt är det här hans första album. Några av serierna gjorde han som sextonåring. För att ge ett diplomatiskt omdöme får jag säga att han har blivit bättre. Det är inte mycket från de senare albumen som finns på plats. Det känns som han är på jakt efter sin stil, såväl textmässigt som bildmässigt. Och det får man väl lov att vara när man är ung och outgiven.