Som barn söker vi oss spontant till det meningsfulla. Längre fram i livet får vi för oss att vi har ont om tid. Då vänjer vi oss vid att främst hålla på med det kortsiktigt nödvändiga. När så pensioneringen kommer och det egentligen finns all tid i världen för det meningsfulla, finns inte alltid barndomens nyfikenhet kvar.
Men då uppkommer å andra sidan ett nästan oemotståndligt inre tryck i riktning mot just mål och mening. Den här boken handlar om det trycket, dess uttrycksformer och konsekvenser.
De flesta lever nu längre än förr och har en ålderdom kännetecknad av mer utveckling än förfall. Detta innebär inte självklart att det enbart är medelåldersperioden som ska förlängas så att vi exempelvis arbetar längre. Också andra faser kan komma att kräva sitt.
Att ha tid för det meningsfulla berör inte bara äldre utan individer i alla åldrar. Samspelet mellan generationer behöver utvecklas och bli ett annat nu när det är fyra generationer snarare än tre som lever samtidigt.
This book by swedish physicist Bodil Jönsson felt sort of like a "call to arms" for the era when it was written but still highly relevant even today. A documented urge to consider time, and what we use it for, how much we have and how we live our lives. An interesting easy-read with some new perspectives, maybe some profound insights and eye-opening observations. Quite a philosophical read.