Vinterhamn

by Lars Sund

Vinterhamn är Lars Sunds länge väntade återkomst inom den finlandssvenska prosan. Hans nya roman utspelas i studentkretsar i Åbo. I centrum för berättelsen står Harry Lillkung, hemmahörig i Jakobstad - en miljö som i Lillkungs tillbakablickar glimtar fram lika levande och påtaglig. med Harrys vän Skrifvars, "kaplanens pojke", förs vi rakt in i den aboensiska studentpolitiken; en annan lika central som fängslande person är Marina Höckert vars möte med Harry blir avgörande.
Med överdådigt gott humör målar Lars Sund upp Akademin till fest och vardags: läsaren placeras mitt ibland pluggande, diskuterande, spexande, älskande studenter - och en och annan professor beskriven med älskvärd komik. Åbo lever upp för våra ögon, i dagsljus såväl som nattetid: här bekräftar Sund med eftertryck sin skicklighet som miljöskildrare. Samtidigt ställer romanen stora och svidande frågor som berör hela den socialistiska studentrörelsen i början av sjuttiotalet - vad blev det av den? Hur ser den akademiska vänstern ut i dag?

253 pages, Hardcover

Published January 1, 1983

About the author

Lars Sund was born in Jakobstad in 1953. After studying at Åbo Akademi, he moved to Uppsala, Sweden in the early 1980s, where he worked as a journalist. He made his literary debut with a poetry anthology in 1974, and published his first novel, Natten är ännu ung (The Night is Yet Young) the following year.

Colorado Avenue was published to great acclaim in 1991, with Sund being compared to Gabriel Garcia Marquez and Salman Rushdie. It was to be the first in a trilogy of novels set in the fictional Ostrobothnian community of Siklax, depicted so vividly that there are regular reports of keen, albeit geographically challenged, readers driving around Ostrobothnia in search of the setting for their favourite books.

Reviews

[Helmi · Rating 5 out of 5]

Ett sant nöje att tillbringa vintern i 1970-talets studentikosa Åbo. Fast årtiondet är starkt närvarande finns det så mycket här som går igen igenom åren: det är platserna (Kåren, Biskopsgatan, Portti), festerna, funderingarna, flyktiga förbindelserna, förhållandena. Det där med att söka sig själv, de där samtalen som går igen och igen, och såklart det där med husen som rivs i Åbo. För mig en lätt 6/5 poäng.