Siv har blivit bästis med Cerisia. Hon älskar henne! Cerisia har två marsvin och en hund som heter Pållan. Cerisias storebrorsa heter Elme. Själv heter Siv bara Siv. Cerisia bor i ett annat hus och nu ska Siv sova över hos henne första gången.
Cerisia bor i en stor våning med många dörrar. Där bor även hennes mamma, pappa, gammelfarmor, hennes storebror Elme, hunden Pållan och två marsvin som luktar messmör.
Mamman försöker få Cerisia att bli en snäll flicka, men Cerisia gör lite som hon vill. Hon tävlar i tuffhet med sin storebror Elme och ser till att hon får fördelar, oavsett det gäller bästa sängplats, flera isglassar eller många kex.
Cerisia hittar på så spännande saker, tycker Siv, men att sova med släckt lampa och Pållan på benen är ingen höjdare. Siv vaknar på natten och upptäcker att Cerisia är borta. Siv går ut i lägenheten för att leta efter henne, där är rummen annorlunda och drömlika. Siv måste leta bakom dörrarna i den stora röda hallen och till slut hittar hon som väl är Cerisia.
Sivs känslor känner alla igen sig i; att sova över hemma hos bästa vännen blir inte vad man föreställer sig. Allt är på ett annat sätt, dofterna, maten, relationerna. Pija Lindenbaum skruvar dessutom till sin berättelse på sitt speciella vis, här gestaltar hon på en gång en inre och en yttre upplevelse. Det blir tokigt, roligt, lite konstigt och mycket typiskt, precis så som det är i vanliga familjer.
Pija Lindenbaum är född och uppvuxen i Sundsvall och gick ut Konstfack 1979. Efter det har hon arbetat som tecknare, formgivare och författare och skapat en lång rad bilderbokssuccéer.
Okej, rozumiem, fajnie poruszać temat stresu podczas pierwszego nocowania i fajnie pozwalać dziecięcej wyobraźni szaleć, ale absolutnie nie kupuje mnie akurat ten tytuł.
Sonia pierwszy raz nocuje poza domem, u przyjaciółki. Celestyna okazuje się nie do końca tak gościnna, jak powinna, a jej dom jest duży i pełen sekretów, zamieszkują go np. borsuki pod zlewem kuchennym. Lokatorzy są jak z innej planety - Edwin, starszy brat Celestyny, zamyka się w swoim pokoju z muzyką, w malutkim łóżeczku śpi przerażająca prababcia a rodzice w nocy opychają się słodyczami. Dzieci zasypiają w skrytce borsuków i tam odnajduje rano Sonię tata.
Bra ut ett barns perspektiv om att sova borta. Gullig och lite rolig och vemodig. Allt behöver inte vara roligt och det behöver inte nöööödvändigtvis bara någons fel.