"Kåtornas folk" är en reportagebok av Ester Blenda Nordström. Året var 1915. Det hade gått ett år sedan hennes reportage om pigor publicerats, när Ester gav sig av igen efter nästa reportage. I Saarivuoma i Lappland tar hon anställning som lärarinna för samebarnen. Här upplever hon snöstormar, vandrar över fjället och kommer in i gemenskapen bland kvinnorna. Vad som följer är ett fängslande och unikt reportage, som utkom för första gången 1916. -
Ester Blenda Elisabet Nordström was a Swedish journalist, author and explorer. She often published her writings under the signature Bansai. In 1914 she published En piga bland pigor which was an early form of investigative journalism and received a lot of attention. She continued with investigative journalism and later wrote reportages about Lapland, USA and Kamchatka. She also wrote a few works of fiction. In her girl's book the protagonist develops towards independence, not with marriage as the primary goal as was usual at the time.
Min andra bok av Ester Blenda. Skriven för hundra år sedan, ändå bättre än många reportage som vi får läsa nuförtiden. Hennes värme, öga för detaljer, engagemang och inlevelse är unika. Mycket njutbart!
Har tidigare läst Ester Blenda Nordströms reportage 'En piga bland pigor' och tyckte att den var fantastisk. Det här är ett lika intressant reportage. 'Kåtornas folk' ger en väldigt bra inblick i samernas liv och de kristnas (Laestadius) försök att inverka på deras kultur. Hur de försöker stävja deras kultur och liv genom att hindra dem från att jojka, ta del av sin egen religion och försöka mata in i dem att de kommer till helvetet om de tar del av det samiska. En kort diskussion om staten togs också upp vilket jag också reagerade på.
Ester Blenda Nordström är duktig på att berätta om sitt arbete som lärarinna i svenska språket men hade önskat att hon reflekterat mer kring det faktum att hon bidrog till att "försvenska dem". Tanken var, vad jag vet, inte att bli politisk och upplysa om missförhållanden. Men hade ändå önskat att hon reflekterat över det politiska läget under tiden.
Ester Blenda Nordström ger ett intressant dokumentärt reportage som får en att känna det som att man är där. Hon presenterar inte samerna som främmande utan framställer snarare sig själv som en främmande hos dem. Hon försöker inte ta plats utan observerar de människor hon möter, lär känna dem och skapar relationer till dem, framför allt med barnen som hon blev lärarinna till. Hon lever med dem och blir en del av dem, men står samtidigt utanför vilket presenterar ett intressant perspektiv.
Alla borde läsa den här boken. Den målar upp någonting många av oss har glömt av. Eller aldrig vetat. Hur livet var som same. Hur livet fortfarande är för många. Och hur livet kan vara. Ett liv i samklang med naturen och ej med det digitala. En viktig bok.
Ett mycket fascinerande tidsdokument över hur många av de mest upplysta i samhället betraktade urfolket samer, som kuriosa, som det främmande, med kärlek och förståelse, som Ester Blenda, men samtidigt von oben, överlägset om än välmenande. Och inte ett ord om skallmätningarna som pågick redan då och andra övergrepp mot samerna. Endast på sidan 150 framgår hur samerna blivit berövade sina gamla marker och måste betala stora bötesbelopp årligen då renarna vandrar från Sverige till Norge och sedan tillbaka, och norska och svenska kolonisatörer kräver ersättning för renbeträdd mark.
Helt fascinerande hur en hundra år gammal bok kan kännas så nära, som att vara där tillsammans med Ester Blenda i snöstormen och i skol-kåtan, i gemenskapen och i alla dilemman hon ställdes inför.
Fascinerande skildring av samernas liv på tidigt 1900-tal, och sorglig eftersom samiskan uppenbarligen var så levande då men har krympt så mycket som språk sedan dess. Likaså, misstänker jag, kulturen, på både gott och ont. Nordström är en intressant person i sig, och var på samernas sida på en tid när det verkligen inte var givet att man skulle se dem, eller något annat icke-svenskt folkslag, som likvärdiga människor. En varm, finstämd och inlevelsefull skildring som är roligare att läsa än man skulle kunna tro. Rekommenderas!
Målande beskrivning av en sameby tidigt nittonhundratal. Irriterade mig dock på att de inte hade ändrat lapp till same i texten. Ester Blenda Nordström är så tydligt på samernas sida att jag har svårt att tro att hon hade motsatt sig det.
En dokumentation över svunnen tid som jag är oerhört glad över att ha funnit och läst. Vilket mod och äventyrslust hon måste haft. Hennes varma och uppriktiga sätt att skriva är härligt och lättläst. Det blir helt klart fler böcker av Ester efter denna.