Deliria

by Mare Kandre

"Med all rätt befarar jag nu att tillståndet i världen och vår egen outsinliga hunger efter pengar, makt och allsköns döda ting för evigt skall beröva oss just poesin.

Och om poesin försvinner helt från jordens yta, var skall då poeterna stå?
Och om poeterna berövas sin rätt att med ord förvränga världen till att åter bli begriplig och sann, vilka skall då skilja smärtan från lögnen och med ord, i bilder, återbörda det till oss?
Och om detta nu sker, vilkas sinnen skall då tjäna som droppar åt de speglingar av liv och död som ingenting annat är smått nog att rymma?
Och om dikten slocknar helt, som om vi aldrig funnits till, inte anses lönande nog, bara räknas i antal sålda exemplar, hur lång tid kommer det då att ta innan människan själv går samma öde till mötes och var skall vi då kunna se oss själva i djurisk skala, hitta de andra, som är vi, nu, och de döda?"

- Mare Kandre

Genres: Poetry

180 pages, Hardcover

First published January 1, 1992

About the author

Mare Kandre was a Swedish writer of Estonian descent. She was born on May 27, 1962 in Söderala, a small place in mid-Sweden and grew up in Gothenburg and Stockholm. Between 1967 and 1969, she lived with her family in British Columbia, Canada, a period which made a very deep impression on her and later in life had an impact on her writing. She died on 24 March 2005 of a prescription drugs overdose, aged 42.

Mare Kandre achieved considerable acclaim in Scandinavia and her works have been translated into more than eight languages. Her novels, short stories and prose poetry often deals with children's, in particular girls', development to adulthood; women's roles; and marginalized and traumatized individuals who opt to break with society's expectations.

Mare Kandre's stories have a marked metaphysical dimension which is strengthened by her poetical language and representation, with existential themes paired with contemporary social issues. In her writing she often returns to issues like the expectations placed on women, how alienation develops, and the significance of instincts. Several of her books were influenced by Gothic fiction.

Before Mare Kandre entered onto the path of writing, she was the frontwoman for the music group Global Infantilists (1983).

Reviews

[Sanna · Rating 2 out of 5]

Får återigen konstatera att min vurm för Kandre har mer med hennes persona att göra än med hennes verk. Detta är högtravande, svävande och instängt i hennes huvud. Jag når sällan fram, även om det är tillfredsställande när det händer.

[Erik Blohmé]

Oerhörd prosa, en ny favorit

[Sara Sheikhi · Rating 5 out of 5]

Här vågar någon säga sådant som vi redan bär inom oss. Ibland skämtsamt, alltså på största allvar, skrivet från tidens rand, alltså som en början.

[intet_]

Alltför många ord är desamma?
Alltför snarlika,
alltför hastigt hopkomna för att någonsin kunna verka
och
nå fram eller
ut?
Ja, men denna tid och kropp tillåter
ingen skönskrift eller
tvekan längre, för
om ens tunga brinner,
så som din och min nu brinner,
om man från sitt fönster ser att
en väldig, becksvart flodvåg har bildats
vid
horisonten,
om man inte längre kan se framåt i tiden utan
bara
detta,
inte kan öppna ögat, munnen, handen och
knappt ens det,
då talar man inte längre sansat,
då säger man inte
"snälla",
"varsågod" och
frågar heller inte;
– Är det bra så min herre,
är ni nöjd nu,
var det något mer ni önskade,
min goda fru,
lilla du?
Då väntar man inte utan
tar den sten man blivit tilldelad,
glömmer eller sparar den,
lägger den i fickan, går till floden och hoppar i,
målar den bäst man kan
i de färger som finns kvar
för att den skall likna ett löv och försvinna,
kastar den i brunnen eller ut i gräset,
i havet,
gräver ner den som ett frö och
inväntar trädet,
tillber den som en gud eller
krossar den,
kokar den,
man gör det som ålagts en och
om man då som jag
och många med mig,
av en röst,
ett inre tryck,
förtvivlan eller
ren och skär sorg,
drivits till att fatta en
penna och
nedteckna ord,
som dessa,
dylika meningar, då,
utan att fråga och
vänta,
gör man
det.

s. 108-109

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Första tankar: Inspirerande, självgranskande men tillåtande galenskap i poetisk form, en klagosång och lovsång till världen och mänskligheten, kanske framförallt dess mörka sidor med en strimma av hopp. Känner igen min inre poetiska soldat, och undrar sannerligen hur det kan ha tagit mig sån tid att hitta fram till Mare Kandre. Försökte i tonåren, med Bestiarium, men kom aldrig in. Nu ser jag att hon hade kunnat vara en bundsförvant om jag läst rätt bok först.
Lyckades också med konststycket att leta upp och läsa boken på Nextory, och samtidigt ha plockat på mig den i en biblioteksutgallring, men glömma bort det. Var nära att beställa boken ftån Bokbörsen, men besinnade mig, och fann den alltså i min bokhög några dagar senare. Jag glömmer saker, men arbetar åtminstone på samma våglängd med mig själv.

[Clara · Rating 4 out of 5]

Jag läst nyligen Alice Notley och Mare Kandres röst i Deliria liknar Alice Notleys röst i Vissa magiska handlingar.

Det låter inte som en röst från en liten människa. Det är mer något allvetande, eller som från någon som talar med universum och naturen och gudarna. Påminner också om Hilma av Klint på ett sätt. Tänker också på en slags ego death.

Hon målar med orden och det är vackert, och på samma sätt dystopiskt som hoppfullt. Lite långt och lite upprepande kanske !