Le Destitué

by Birgitta Trotzig, Jeanne Gauffin (Translator)

Injustement accusé de haute trahison et destitué de sa charge, le vieux pasteur Isak Graa, abandonné de tous et réduit à la mendicité, erre sur les routes de Scanie - province ravagée par les guerres que se livrent, en cette fin de 17e siècle, les armées suédoises et danoises. Au milieu de cette misère humaine, le destitué, condamné à être enchaîné comme une bête, essaie de garder sa foi en la Justice divine. Comme Job, il est tourmenté par le mystère d'un Dieu qui accable le juste ou qui le laisse accablé par son absence ; comme Job, il doute, désespère, sent sa propre déchéance l'engloutir. Mais dominant sa souffrance et son humiliation, l'élu de Dieu peut enfin saluer la lumière qui chasse les ténèbres. Soudain, il voit clair : de son agonie naîtra un homme nouveau.

Genres: Swedish Literature, Scandinavian Literature

254 pages, Paperback

First published January 1, 1957

About the author

Birgitta Trotzig was a Swedish writer who was elected to the Swedish Academy in 1993. She was one of Sweden's most celebrated authors, and wrote prose fiction and non-fiction, as well as prose poetry.

Reviews

[Kokonöt · Rating 5 out of 5]

Birgitta Trotzigs språk är bäst i världen <3 <3 <3 <3

[Tove Selenius · Rating 3 out of 5]

Har inte läst Birgitta Trotzig förut, så jag var mycket nyfiken. Temat för boken är Kristianstad i slutet av 1600-talet, när Skåne pendlar mellan att vara danskt och svenskt, och det allenarådande tillståndet är Misär.
Jag uppskattar det poesinära språket, men jag tyckte det gled över i snårighet och oskärpa, liksom berättelsen gled över i ett grottande i mänskligt lidande. Allt överskuggas, tanken är att man ska övermannas och det gör man också. Det överskuggar familjen som står i centrum, deras relationer och handlande som annars är intressant; det går helt enkelt inte att koncentrera sig när det är drivor av döda barn i vägen. En reflektion: det är intressant att man ändå är så pass avtrubbad att drivor av döda vuxna går att rationalisera bort, så länge de är namnlösa. Men barn, det går inte, oavsett. Det kanske är något slags moralisk ljusglimt i mänsklighetens mörker; det gör också böcker som denna svåra att ta sig igenom.

[Tjeburasjka]

Skulle ärligt talat ha gett upp på denna om det inte var för en deadline jag hade. Men tror det var bra att jag sträckläste den så jag kom in i språket. Språket är svårt. Det påminner bitvis om gamla testamentet helt ärligt. Men det är också mycket vackert. Skulle rekommendera den till en van läsare som är intresserad av skånskt 1600-tal och svensk-danska krig...

[Alfred Ingmår · Rating 4 out of 5]

Detta är en märklig legendartad bok som handlar om fattiga bondeskåne och det berör mig, och språket och rytmen luktar nästan blöt åkerjord och fattigdom i sig, vilket är uppfriskande och spännande i början, kanske lite väl tjatigt och dävet i längden. Ändå mycket fin

[Johan Frick · Rating 5 out of 5]

Ingen skriver som Trotzig. Denna roman är så tät och så rik på skickliga, närgångna beskrivningar av misären som omger Isak att jag tycker den luktar. Det luktar stall, blött gräs, jord, lera, träck, gift.

[Elin Hjelmestam]

Första romanen jag läser av henne men jag gillar nog dikterna mer

[Märta Sahlsten · Rating 2 out of 5]

Sjukt deppig, författaren har en sjukt mörk livsåskådning och pessimism. Handlar om 1600-talets Skåne med svält, kristendom och fattigdom. Rekommenderar inte

[C.markus.ahotmail.com · Rating 5 out of 5]

En typ av bok jag inte tidigare läst. Ett flertal löst sammansatt mindre berättelser, vilka tillsammans ger en mycket målande bild av det tunga livet som bonde i slutet av 1700-talet.