En liten flicka klamrar sig fast vid sin mamma, men vuxna händer bänder loss henne ur mammans famn. Senare sitter flickan på en sliten buss som kör längs dammiga vägar mot ett okänt mål. Hon har armarna om sina småbröder och tröstar dem med mammans sista ord: Vi kommer snart ses igen. Varför överger man sina barn? Atefeh är fem år gammal när hon och hennes bröder smugglas till Europa. Föräldrarna är soldater i en iransk motståndsrörelse och blir kvar i organisationens militärläger. I ett slag är femåringen mamma till sina bröder. ”Min hand i min” är en berättelse om att växa upp utan någon annan att hålla fast vid än sig själv, om missförhållanden som skickligt städas undan och om ett samhälle som gång på gång misslyckas med att se det utsatta barnet. Men det är också en berättelse om en envist brinnande livskraft, och om modet att slutligen bryta sig fri.
Gripande berättelse om ett barns kamp för överlevnad på okänd mark. Dock är det något som skaver i hur detaljerade minnen hon har av tankar och känslor redan från tidig ålder. Men absolut en bok värd att läsa/lyssna på. Behaglig röst på uppläsaren/författaren.
Tegemist on traagilse looga vanemateta pagulaslapse elust Rootsis. Raamat andis lisaks ühe noore naise isiklikule loole ülevaate rahvusliku opositsioonirühmituse, sekti telgitagustest. Ebaõiglust, väärkohtlemist, mida suletud uste taga on keeruline tuvastada, oli palju. Lugemine läks kiiresti, aga ühel hetkel muutus kogu teema väsitavaks.
En otrolig läsupplevelse. Vackert skriven och lika vackert uppläst av författaren själv. Historien bakom Atefehs resa och hur Mujahedin lyckas förstöra så många liv är helt otroligt, än idag fortsätter de med sin "verksamhet" och skrämmer upp de som vågar kritisera. Atefeh är modig på flera olika plan här, dels för att hon delar med sig av de övergrepp hon utsattes för, men även pga att hon med den här boken visar Mujahedins rätta ansikte. Jag hoppas flera av de barn som skickades till bla Sverige får upprättelse. Inget barn ska behöva gå igenom detta och de svenska myndigheterna hjälpte inte direkt till.
Jag önskar av hela mitt hjärta att denna historia inte var sann. Jag önskar ingen människa detta livsöde. Jag är så tacksam att Atefeh berättat detta, att hon har modet och styrkan att läsa upp sin egen historia. Känslorna går rakt in i hjärtat från henne till mig. Vi med mer makt, mer medel har ett ansvar att lyfta detta, lyfta Atefeh och hennes fantastisk styrka.
Fint och poetiskt skriven. En viktig berättelse som äntligen får berättas och ta plats. Så fin men sorgsen upplevelse att också få lyssna på författaren som själv läser in den i ljudboken.
Stark läsning och ett otroligt språk. Tog mig ca 100 sidor att komma in i boken men sedan gick den inte att lämna ifrån sig. Och nu stannar den kvar inom mig. Länge.
Wow, vilken stark, berörande och sorglig berättelse. Jag grät flera gånger över barnens öden och allt fruktansvärt de fick vara med om. Jag fick dessutom lära mig massor om ”Folkets mujahedin” som är något jag hade väldigt lite kunskap om innan.
Atefeh Sebdani skriver ärligt, öppet och sårbart och jag blir så ledsen över allt hon och andra barn behövt och behöver gå igenom. Verkligen en berättelse som behöver få höras. Vacker, poetisk och samtidigt brutalt närvarande i många jobbiga händelser.
Författaren gör dessutom ett bra jobb med uppläsningen av sin bok.
Visst är det viktigt med historier från Folkets mujahedin, särskilt som jag har en nära vän som föddes i den. Men jag störde mig så otroligt mycket på det klyschiga berättarsättet och metaforerna att det var svårt att genomlida denna bok. Kunde hon inte haft någon som hjälpte henne?
En viktig bok. En naken och vacker skildring om något som är hemskt och tragiskt på alla sätt. Jag bävade för att läsa den, då jag förstod att den skulle ha jobbiga inslag (triggervarning: våld, sexuellt våld, barnmisshandel, suicidala tankar, utanförskap) men jag är glad att jag gjorde det för den berättar mer om människorna bakom det vi läser om i tidningar, men inte fattar hur det går till eller hur det hänger ihop. Enormt starkt av Atefeh att orka, och att våga, berätta sin historia. Hoppas att den ger hopp till andra ensamma och utsatta om att hitta sin egen styrka att ta makten över sitt eget liv, och finna lösning och lycka utan våld eller att trycka ned andra.
Mycket rörande och upplysande! Så starkt av Atefeh att kunna ge en så bra skildring av allt som hon har varit genom under hennes uppväxt. Rekommenderas varmt då boken ger en perspektiv på saker och ting.
Började lyssna på ljudboken men skildringen av barnets utsatthet blev för ångestskapande att lyssna till och jag övergick småningom till att läsa den som pappersbok i stället. En sorglig och obehaglig skildring av vad Atefeh Sebdani och hennes syskon utsattes för och hur vuxna svek dem. De detaljerade minnena från hennes allra första år känns inte trovärdiga och jag skulle gärna ha velat läsa någon form av kommentar till hur hon satt ihop dem. Likaså blev jag nyfiken på hur hon bearbetat sina barndomsupplevelser och hur de påverkat henne i vuxenlivet, men accepterar att Sebdani kanske ville hålla det för sig själv.
Tills hon blir vuxen: 5/5. Vackert språk, var så fint och rörande att få följa med lilla Atefeh!! Sedan 3/5 då tempot gick upp och det språket jag tyckte om så mycket försvann lite därav. Det var dock rimligt att höja tempot då uppväxten stod i fokus samtidigt som fortsättningen framåt behövde berättas. Mycket läsvärd och fint att få ta del av hennes livshistoria.
Just det! Angående en annan recension huruvida det är möjligt att minnas så detaljerat: jag tänker att tex vissa specifika dialoger är efterkonstruktion men tycker det fungerar bra. Helheten känns trovärdig och det gjorde det möjligt för mig att sätta mig in i hennes värld som liten jämfört om den istället framställts i fragment.
Intressant om att få barn att följa in sig i ledet. Orättvisa, övergrepp, missförstånd och misstillit. Vad spm ör fakta och fiction i berättelsen kan man ju bara spekulera i.