Kanske borde Elvira ha blivit misstänksam när hon fick plats på kollot trots att hon anmälde sig en vecka för sent. Och kanske borde hon ha ångrat sig och åkt hem igen när hon hamnade i rum 213. Det går rykten om att det spökar där.
Det börjar som en sommardröm med bad och sol och söta killar, men snart börjar mystiska saker hända. Vad är det för konstig vit skugga som dyker upp bakom Elvira på alla fotografier som hennes rumskompis Meja tar? Och varför försvinner en massa saker för tjejerna på nätterna? Smyger det omkring en tjuv när alla sover? Är det killarna på lägret som busar? Eller är det något helt annat?
Läste den här för att många nya sjuor gillat författarens böcker, men är tyvärr för gammal för att gilla den här. Lite spännande, men hade önskat ett bättre språk och något intressant budskap.
Författaren lyckas inte bara förmedla den sanna spökhistoriens nervkittlande rysningar, utan även ungdomens första stora kärlek.
Rum 213 handlar om hur tre tjejer på kollo försöker lista ut varför, och om, det spökar i deras rum. Varför försvinner flickornas saker? Vem lämnar mystiska meddelanden utanför deras dörr? Vad händer i det förfallna huset utanför kollot? Är det bara de jobbiga (och snygga) killarna som busar, eller är det något helt annat som händer?
Boken är fylld av märkliga sammanträffanden, läskiga och mysrysliga situationer och massor av vänskap, kärlek, misstro och bus. De tre mellanstadietjejerna känns väldigt levande och trovärdiga vilket gör att barn och unga lätt kan ta till sig och känna igen sig bland karaktärerna.
I was about ten years old the first time I read Rum 213. This book was one of the first that got me into reading, it inspired me and still does to this day. I decided to read it again because it is one of my favourite books. Did not disappoint, even if it has been seven years the last time I picked it up. The end gave me chills and now I am scared to turn the lights off when going to sleep.
Skulle samläsa den med min dotter för att få henne att läsa... Skolläxa... Men vips så hade jag läst ut den! Hade jag varit 10-11 år hade den fått full pott!
Nostalgi!!! Min lärare hade högläsning för oss med den här boken i lågstadiet, hittade den på second hand så jag tänkte att jag kunde testa att läsa om den nu
Det är väldigt lätt att tycka om Elvira. Det är väldigt lätt att tycka om alla karaktärerna, faktiskt. Det fanns ingen jag störde mig på, vilket är en ovanlig upplevelse för mig.
Meja, Bea och Elvira har en fin vänskap (när de inte bråkar och anklagar varandra för att stulit saker, men det är ju en naturlig reaktion på allt det konstiga som händer). Den känns väldigt genuin och de har en bra personkemi. De klickar bra med sina respektive kärleksobjekt också, även om det blev lite för sockersött för mig att samtliga medlemmar av de två kompisgängen blev tillsammans med varandra.
En hel del roliga skämt i den här boken. Skräckscenerna skrämde mig sällan, eftersom jag är så långt utanför bokens målgrupp. Scenen när dörren till flickornas rum gick upp mitt i natten utan att någon var där var riktigt obehaglig och välskriven - sådana scener skrämmer mig alltid och jag älskar dem. Scenen när Elvira var besatt och satt på sängkanten och skrev mitt i natten var också kuslig.
Jag gillade också Mejas skepticism. Att hon inte trodde att det spökade och skyllde allt underligt som hände först på Bea, sedan på killarna (men framför allt Kevin) och till sist på Elvira kändes helt naturligt och förståeligt. Ytterst få människor som befann sig i hennes situation i verkligheten skulle hoppa på "det spökar!"-tåget när allting pekar på att någon spelar ett spratt.
Det finns ingenting att lägga till under Negativt. En bra, välskriven och rolig spökhistoria att börja året med, helt enkelt!
This entire review has been hidden because of spoilers.
Den var väldigt spännande, jag och några andra av mina gamla klasskamrater från Engelska Skolan läste den här boken i våran bokklubb. Alla tyckte att den var så jävla bra! Vi skulle läsa två kapitel per vecka. Men alla läste typ minst fyra kapitel per vecka, den var så sjukt spännande. Jag skulle vilja läsa den ännu en gång till! Den får ett solklart A++!
Bästa boken jag någonsin har läst! Filmen till boken var också guld! Den får ett A+! Ett plus mindre för att det var lite olika saker som hände, men ändå bästa boken jag har läst!
Redan på vägen till sommarkollot ser Elvira en nummerplåt som lyder RUM 213. Väl framme tätnar mystiken snabbt för henne och de två nya vännerna Bea och Meja. De hamnar naturligtvis i rum 213 och det är förstås bara början. Fast är det spökerier eller bara bus?
Njää... Angerborn kan mycket, mycket bättre. Sorgfjäril, den var bra den! Å andra sidan tror jag det här är Angerborns mest populära hittills, och gå hellre på målgruppens omdöme.
Läst halva som högläsning men eleverna tröttnade eftersom nästan alla sett filmen. Betyget är en svag trea. Storyn är helt ok men själva texten är sådär. Dialogerna avslutas ofta med ”sa hon, sa Bea” etc. vilket blir väldigt tjatigt i längden. En berättelse om tre tjejer som hamnar i samma rum på kollo. Typiska tonårskänsligheter vävs ihop med försök till något läskigt och så lite sommarflirt förstås.
Tips är att eleverna läser själva om de är intresserade eller eventuellt se filmen.
Jag tyckte den var bra. Det finns även en film. Den handlar om en tjej som heter Elvira som ska på sommarkollo. Hon delar rum med Meja och Bea. På kollot händer det spökliga saker som att att Elviras ring försvinner och att någon skriver lappar till dom. Det är även med lite kärlek,
Hm, nja det var en okej bok. Är väl lite för gammal för mellanstadie skräck. Det var lite väl mycket kärlek. Kunde varit mer fokus på mysteriet med spöket, och ett lite mer spännande slut. Det togs slott väldigt snabbt utan att riktigt förklara något.
Tycker faktiskt att denna var ganska bra, även om vissa delar av den kändes som de var lite sämre. Tycker ändå att den lyckas hålla mystiken ganska länge, men lite antiklimaktiskt slut i min mening. Men jag förstår varför den är så populär i slukaråldern!
3,5🌟 Jag läste denna boken bör jag var 8 och då tyckte jag att den var super läskig. Nu tyckte jag att den var lätt-läst och lite för kort för min smak men jag gillar fortfarande själva historian och problemet men den är inte alls lika bra som när jag var mindre.
Jag har lyssnat på boken Rum 213 av Ingelin Angerborn. Boken är en mysrysare för barn i mellanstadieåldern och vinnare av Bokjuryn 2011. Den blev även film 2017.
Boken handlar om Elvira, Bea och Meja som träffas på ett kollo sommaren efter de har slutat sexan. De får dela rum och hamnar i rum 213. Det sägs att det spökar på kollot och på nätterna händer det mystiska saker i rum 213. Och vem är den vitklädda flickan som bara Bea kan se?
Jag kommer rekommendera mina mellanstadieelever att läsa den här boken om de gillar spännande böcker och inte är rädda för spöken. För lite läskig är den allt. 👻
Jag läste denna boken precis innan den blev populär för några år sedan! Då tyckte jag mycket om den men jag tror inte att jag skulle tycka samma sak om den nu.
Mysrysare som är extremt poppis på skolbiblioteket. Tyckte själv den var väldigt seg men jag är heller inte rätt åldersgrupp o tror absolut den är bra för mellanstadieelever som gillar skräck ^^