What do you think?
Rate this book
Gruppen
Hanna kommer till Madrid för att arbeta på Pradomuseet och allt i staden är inbjudande och förföriskt. En kväll träffar hon en grupp färgstarka unga svenskar som bestämt sig för att maximera sin tid i metropolen, som ägnar varje het sommarnatt åt att krama musten ur livet. Hanna dras till deras förtrollade krets, ivrig att få deras bekräftelse. Men de har resurser som hon inte har och efter hand fastnar hon i en härva av lögner och dubbelspel som riskerar att få fruktansvärda konsekvenser. Kommer de inse vem hon egentligen är?
"Gruppen" är en febrig och gastkramande psykologisk roman om tillhörighet och utanförskap, drömmar och besatthet. Det är Sigge Eklunds första roman sedan den uppmärksammade "In i labyrinten" från 2014.
"Gruppen" är en febrig och gastkramande psykologisk roman om tillhörighet och utanförskap, drömmar och besatthet. Det är Sigge Eklunds första roman sedan den uppmärksammade "In i labyrinten" från 2014.
302 pages, Hardcover
Published November 6, 2023
141 people are currently reading
2070 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 455 reviews
December 6, 2023
Francisco José de Goya y Lucientes (1746-1828) var en spansk konstnär och han har avgörande betydelse för min förståelse av romanen Gruppen. Några av Goyas mest kända verk är Den nakna Maja (La maja desnuda) och Den klädda Maja. ”Maja” kan härledas till den spanska benämningen för kvinnor från de lägre samhällsklasserna som klär sig pråligt.
Nämnda verk hänger på Pradomuseet i Madrid. På detta museum praktiserar romanens huvudperson som kunnat heta Maja, men hon heter Hanna. Hon har Goya som huvudintresse. En kväll i Madrid möter hon tre coola svenskar och blir som besatt av att bli en del av deras grupp.
”Gruppen utstrålar ungdom eftersom de vill så mycket, är så glupska. En ungdom som saknar botten. Nu står Hanna på kanten till den och blickar rakt ner.”
Det här är den första boken jag läser av poddkillen-hela-dagen. Gruppen är en underhållningsroman som är mer spännande än djup och mörk. Det uppskattar jag. Men förstås kan jag inte låta bli att läsa mellan raderna. För mig handlar romanen om längtan efter ett annat, rikare liv. Till en början kan man tro att det bara är Hanna som utsätter sig för risken att falla från balkongen på sitt höga luftslott, men snart inser läsaren att hela gruppen är ett exempel på trompe l’œil.
”..ingen kommer undan. […] Alla bär på en säck med stenar, sjunger han. Hanna tänker: Så är det nog. Men det är inte alla som bär säcken med värdighet.”
Egentligen handlar väl alltsammans om yta och pengar. Är man rik och snygg typ kan man omsätta det mörka till något vackert. Det är bara i romantiserade sagor som fattigdom är vackert. Att vara rika och snygga tillsammans höjer statusen ytterligare. När en av gruppens medlemmar går ensam ser han ynklig ut.
Gruppens dieges är som en fusion av Allegro pastell och Steglitsan. Eklunds prosa är sinnlig, explosioner av (spanska) smaker och dofter möter kroppsligheter som näsblod, kräk och kåthet. Språket är alldagligt, vilket i och för sig är okej eftersom perspektivet är Hannas. Hon ser att de rika har en djupare brun färg, tydligare käklinje, fastare magar och slätare ben. Att de äter godare och nyttigare, pratar friare, rör sig ledigare, sover i skönare lakan och framförallt väntar de sig väldigt mycket mer av livet. Klart hon vill vara en av dem – vem klandrar henne?
Jag! För mig är denna tilltro till nåden (Hanna betyder nåd på hebreiska) helt obegriplig. Gruppens deltagare verkar tro att de har rätt till ett framgångsrikt, vackert och lyckligt liv. Det kanske inte är så konstigt eftersom vi i vår samtid får lära oss att alla har rätt till allt och att vårt öde ligger i våra egna händer. Hanna är en mycket duktig västerlänning, kan man säga. Hon ser inga problem med att välja det godaste på menyn som någon annan betalar för, sedan ångra alla kalorier hon satt i sig och sen döva sig med små beska tabletter. Jag känner inte igen mig ett smack och blir rätt trött på gruppen. Men det betyder inte att jag bli trött på boken.
Jag har sett några negativa kommentarer om Gruppen av kvinnor som inte läst och absolut inte tänker läsa boken. De gillar inte att Sigge Eklund gestaltar en tokig tjej när han själv är man. Det stör inte mig. Troligen har han mer gemensamt med grandiosa Hanna än många kvinnor. Huruvida Eklunds romantext duger som feministisk står klart för mig när han tar smink på största allvar:
”Hanna blir överraskad av synen. Den går rakt in. Den första impulsen är att tvätta av allt med detsamma. Lea har sminkat fram någonting som hon trodde var hemligt.”
Mot slutet spårar det ur lite med Toms hemlighet bland annat. Jag gillar inte när författare är lata och tar den banala genvägen att låta huvudkaraktären hitta en dagbok som besvarar frågor. Hanna stämmer inte helt som karaktär men det är väl i sin ordning. Hennes konstintresse känns för ytligt men kan mycket väl ha till sitt primära syfte att hon ska komma upp sig. Hon har ”djuret” inom sig som matchas fint av Spaniens tradition av djurplågeri i form av både tuppfäktning och tjurfäktning. Sen är den lite rolig också.
”Visade han kuken som en tumme upp eller ett långfinger?”
3,5 stjärnor
Nämnda verk hänger på Pradomuseet i Madrid. På detta museum praktiserar romanens huvudperson som kunnat heta Maja, men hon heter Hanna. Hon har Goya som huvudintresse. En kväll i Madrid möter hon tre coola svenskar och blir som besatt av att bli en del av deras grupp.
”Gruppen utstrålar ungdom eftersom de vill så mycket, är så glupska. En ungdom som saknar botten. Nu står Hanna på kanten till den och blickar rakt ner.”
Det här är den första boken jag läser av poddkillen-hela-dagen. Gruppen är en underhållningsroman som är mer spännande än djup och mörk. Det uppskattar jag. Men förstås kan jag inte låta bli att läsa mellan raderna. För mig handlar romanen om längtan efter ett annat, rikare liv. Till en början kan man tro att det bara är Hanna som utsätter sig för risken att falla från balkongen på sitt höga luftslott, men snart inser läsaren att hela gruppen är ett exempel på trompe l’œil.
”..ingen kommer undan. […] Alla bär på en säck med stenar, sjunger han. Hanna tänker: Så är det nog. Men det är inte alla som bär säcken med värdighet.”
Egentligen handlar väl alltsammans om yta och pengar. Är man rik och snygg typ kan man omsätta det mörka till något vackert. Det är bara i romantiserade sagor som fattigdom är vackert. Att vara rika och snygga tillsammans höjer statusen ytterligare. När en av gruppens medlemmar går ensam ser han ynklig ut.
Gruppens dieges är som en fusion av Allegro pastell och Steglitsan. Eklunds prosa är sinnlig, explosioner av (spanska) smaker och dofter möter kroppsligheter som näsblod, kräk och kåthet. Språket är alldagligt, vilket i och för sig är okej eftersom perspektivet är Hannas. Hon ser att de rika har en djupare brun färg, tydligare käklinje, fastare magar och slätare ben. Att de äter godare och nyttigare, pratar friare, rör sig ledigare, sover i skönare lakan och framförallt väntar de sig väldigt mycket mer av livet. Klart hon vill vara en av dem – vem klandrar henne?
Jag! För mig är denna tilltro till nåden (Hanna betyder nåd på hebreiska) helt obegriplig. Gruppens deltagare verkar tro att de har rätt till ett framgångsrikt, vackert och lyckligt liv. Det kanske inte är så konstigt eftersom vi i vår samtid får lära oss att alla har rätt till allt och att vårt öde ligger i våra egna händer. Hanna är en mycket duktig västerlänning, kan man säga. Hon ser inga problem med att välja det godaste på menyn som någon annan betalar för, sedan ångra alla kalorier hon satt i sig och sen döva sig med små beska tabletter. Jag känner inte igen mig ett smack och blir rätt trött på gruppen. Men det betyder inte att jag bli trött på boken.
Jag har sett några negativa kommentarer om Gruppen av kvinnor som inte läst och absolut inte tänker läsa boken. De gillar inte att Sigge Eklund gestaltar en tokig tjej när han själv är man. Det stör inte mig. Troligen har han mer gemensamt med grandiosa Hanna än många kvinnor. Huruvida Eklunds romantext duger som feministisk står klart för mig när han tar smink på största allvar:
”Hanna blir överraskad av synen. Den går rakt in. Den första impulsen är att tvätta av allt med detsamma. Lea har sminkat fram någonting som hon trodde var hemligt.”
Mot slutet spårar det ur lite med Toms hemlighet bland annat. Jag gillar inte när författare är lata och tar den banala genvägen att låta huvudkaraktären hitta en dagbok som besvarar frågor. Hanna stämmer inte helt som karaktär men det är väl i sin ordning. Hennes konstintresse känns för ytligt men kan mycket väl ha till sitt primära syfte att hon ska komma upp sig. Hon har ”djuret” inom sig som matchas fint av Spaniens tradition av djurplågeri i form av både tuppfäktning och tjurfäktning. Sen är den lite rolig också.
”Visade han kuken som en tumme upp eller ett långfinger?”
3,5 stjärnor
December 17, 2023
Den är spännande, oväntad och bladvändarvänlig. Men den är också ganska platt och ytlig, tyvärr. Man förstår aldrig huvudpersonens personlighet eller bakgrund, vilket nog är syftet men det saknas en del där tycker jag! Språket kändes också lite för redovisande och upprepande.
December 24, 2023
En perfekt bok att blåsa ut skallen med efter en period av hög stress. Boken är som att bläddra i en modetidning parat med perfekta inslag av intrig och äventyr för att få en att vilja ta sig igenom alla 300 sidor. Lär bli TV-serie inom 3 år.
January 24, 2024
Gillade konceptet, och själva idén till historien mycket, men språket var.... väldigt inte imponerande. Jag som brukar gillar att veta alla detaljer tyckte bara alla detaljer var störiga. De bidrog inte till någon känsla alls och blev repetitiva ganska snabbt. Det avtog tillslut och den blev väl helt okej spännande mot slutet. Genomgående dåligt var dock att språket nästan aldrig lyckades skapa några känslor för varken stämningen eller karaktärerna. Ibland skrevs det liksom snarare ut VAD jag skulle känna eller tycka? Blev irriterad.
October 6, 2024
Det bästa var ändå slutet. Var inställd på att ge den ett riktigt bottenbetyg men det blev väldigt intressant sista 10% ungefär.
September 4, 2025
3 stars. The story follows Hanna who relocated to Madrid as a new hire as an assistant in the Prada Gallery archives. She insinuates herself into a circle of three rich young people “THE GROUP” vacationing there from abroad. Hanna is overreaching by calling her friendship with them close. For the three.. it’s all about the nightlife, overindulging in drinking and drugs, and nonstop spending and glamour.
To be part of that crowd Hanna goes out of her way to include herself, and there’s an insta-love for a boy (Samuel) in the group. Hanna’s in her own little world.. and in her over-imaginative thinking will do anything, and does for what she’s interpreting is for them, including stealing valuable art from her workplace. It’s a bit bonkers and I never figured out whom was the main character.. I’m thinking Hanna has multi-personalities like as in Sybil. There’s something not right. The book ended abruptly so I have no clear cut answer. If someone has read this I would love to know your thoughts.
Not one character had redeeming qualities.. and has elements of body image/eating disorder, mental illness, obsession, manipulation and deception. It’s not a pretty book and much to do with hedonism.. but it does capture the beauty of Spain and Italy. Translated from Swedish by Rachel Wilson-Broyles. Pub. 6/5/25
To be part of that crowd Hanna goes out of her way to include herself, and there’s an insta-love for a boy (Samuel) in the group. Hanna’s in her own little world.. and in her over-imaginative thinking will do anything, and does for what she’s interpreting is for them, including stealing valuable art from her workplace. It’s a bit bonkers and I never figured out whom was the main character.. I’m thinking Hanna has multi-personalities like as in Sybil. There’s something not right. The book ended abruptly so I have no clear cut answer. If someone has read this I would love to know your thoughts.
Not one character had redeeming qualities.. and has elements of body image/eating disorder, mental illness, obsession, manipulation and deception. It’s not a pretty book and much to do with hedonism.. but it does capture the beauty of Spain and Italy. Translated from Swedish by Rachel Wilson-Broyles. Pub. 6/5/25
August 15, 2024
The reason I wanted to read The Group, is because the setting was set in Madrid, which I have been to many times, it’s my favourite place to visit in the whole of Spain. I know just where I’m going in Madrid. I have also been to an art museum in Madrid, looking at all the paintings in the the galleries, so I connected with Hanna having an interview at an art museum to work in the galleries. I loved how she had to wear special white cotton gloves to handle things with care. I often would see little flats, around Madrid, so here I connected with Hanna having a little flat. Hanna didn’t have much money that’s why she rented a tiny flat, buying her clothes from charity shops. The one thing you do in Madrid is observe people, and that’s exactly what Hanna was doing, watching the guys as they walked, and everything around her. While out one evening, Hanna soon finds herself chatting to a Norwegian guy. She acts on impulse speaking to some guys that were familiar to her. All her new friends, Tom, Samuel and Leah have money, with Tom, in a Gucci suit, who is writing a novel. The question I was asking myself, why is Hanna writing everything down, about her new friend? I got the feeling that through obsession, Hanna wanted to be just like her well-off friends. The Group by Sigge Eklund, is, Hannah’s adventure through the months, with her group of friends. I do hope this book will be turned into a new Netflix film or series.
August 9, 2024
This is a dark, delicious book set in the sultry streets of Madrid. Hanna is lonely, having moved to Spain to work at the Prado gallery as an intern. She sees a group, two men, one woman, well dressed, wealthy, happy and slowly weaves herself into their circle. What follows is a world of obsession, hedonism, unrequited love and deception. This book is gripping from the first few paragraphs, with excellent descriptions of the heat of the Spanish streets, the artwork and the traditional foods of paella and patatas bravas. As a reader I felt as though I was there with the sounds, smells and tastes. There is darkness throughout the book, loneliness, a longing for acceptance, drug use and mental health challenges but this is balanced with the beauty of the Spanish landscape. With some translated books you can tell they were originally written in a different language, I did not notice with this book, it flowed and read easily due to the skill of Rachel Willson-Broyles.
December 26, 2023
Herregud jag vet inte. Den var helt febrig. Men jag gillar den verkligen. Det är en blandvändare, men absolut ingen feelgood. Den var som ett blött täcke av ångest, men jag läste vidare i hopp om att täcket snart skulle lyftas av.
Absolut läsvärd och jag tycker att det är en 4 för att den får en att klura mycket på karaktärerna och deras motiv för sina handlingar. Gillar också Sigges språk, efter ha lyssnat på podden är det nästan som att hans röst läser upp orden i huvudet.
Absolut läsvärd och jag tycker att det är en 4 för att den får en att klura mycket på karaktärerna och deras motiv för sina handlingar. Gillar också Sigges språk, efter ha lyssnat på podden är det nästan som att hans röst läser upp orden i huvudet.
July 21, 2024
Den är spännande, men nästan provocerande hur enkla knep som används för att få mig att vilja läsa vidare. Karaktärerna är stereotypa och tråkiga. Det saknas djup i historien, speciellt i huvudkaraktären. Detaljer som undanhålls för att bygga upp spänning känns förutsägbara och lite intetsägande när de ”avslöjas” för läsaren. Jag har heller sällan känt igen mig så lite i beskrivningen av att vara kvinna och ha en kvinnokropp, blev väldigt tydligt att detta skrevs av en man.
July 2, 2025
Huhhh, tää oli ihan mieletön lukukokemus!! Rakastin kirjan synkkää ja vähän jopa ahdistavaa tunnelmaa, rakastin sitä miten pakkomielteinen päähenkilö Hanna oli, rakastin kirjan outoutta, ryhmän dynamiikkaa, sitä miten epätoivoisen oloinen Hanna oli. Menee ehdottomasti mun lempparikirjojen joukkoon, joku tässä tunnelmassa vaan vetosi muhun. Tuli vähän mieleen The White Lotus ja samalla myös Saltburn. Tästä kirjasta tulisi imo ihan superhyvä hyvä tv-sarja!
September 3, 2024
Den här boken är lika bra som den är obehaglig mot slutet. Det är på något sätt en helt galen men inte alls oväntad plot twist som jag älskar! Jag tycker boken tydligt visar hur människor (Hanna i det här fallet) är så desperata att passa in att det i slutändan blir helt fel.
December 7, 2023
Förförisk, lite platt kanske men tänker att det är det ytliga som ska skildras. Dock ett knepigt slut.
February 7, 2024
SÅ kluven! Det var en riktig bladvändare och älskade att läsa om Hannas besatthet. Men, något saknas, typ ett djup hos karaktärerna?
August 6, 2025
Siis vitsi mikä trilleri! Unohdin syödä tai mennä nukkumaan tätä lukiessa… Todella ovelasti pakkomielteiden, valheiden ja epäluotettavan kertojan ympärille kietoutuva tarina, ah. Nautittava luettava.
August 8, 2025
3 av 5: Inget mästerverk, men en bladvändare likväl.
March 7, 2024
Bladvändare, men ganska platt. I början överraskar karaktärerna mig, men sen fortsätter de på samma spår. Slutar förvåna och allt som händer känns väntat. Hade kanske fungerat bättre som tv-serie än bok?
December 16, 2023
Gick med i Storytel igen för den här. Har berörts tidigare av Sigge Ekunds texter och poddprator genom åren. Från början i den tidiga bloggen, tror jag.
Nu är Allegro Pastell-livsstilen inte vad jag gillar att läsa om, men utanförskapet som beskrivs är intressant. För det måste väl vara ett stilgrepp och inte en redaktörsmiss att ordet 'betraktar' förekommer var femte minut.
Romanen är redan redo att bli film, med inzoomade dekadenta rökringar eller troper som att efter en konfrontation rusa in i badrummet, hålla i handfatet med båda händerna och se sig själv i spegeln.
Lyssnar vidare och väntar på uppgörelsen, undergången.
Nu är Allegro Pastell-livsstilen inte vad jag gillar att läsa om, men utanförskapet som beskrivs är intressant. För det måste väl vara ett stilgrepp och inte en redaktörsmiss att ordet 'betraktar' förekommer var femte minut.
Romanen är redan redo att bli film, med inzoomade dekadenta rökringar eller troper som att efter en konfrontation rusa in i badrummet, hålla i handfatet med båda händerna och se sig själv i spegeln.
Lyssnar vidare och väntar på uppgörelsen, undergången.
November 17, 2023
får ångest när jag läser. älskar det och hatar det på samma gång.
June 26, 2024
Jävligt dålig bok
February 21, 2024
ganska bra förutom slutet
June 13, 2025
I början var jag väldigt tveksam till boken, förstod inte riktigt vad den skulle mynna ut till? Tycker också att språket är väldigt nedskalat i boken, och i efterhand kan man lite förstå syftet med detta. Det blir lite tråkigt med språket ibland MEN den är också väldigt lättläst och det bidrar också till en mystik.
Jag brukar oftast gilla böcker med unlikeable karaktärer, men känner kanske riktigt inte att jag fullt ut gjorde det i detta fallet eftersom man inte riktigt får lära känna karaktärerna och allt hålls på en väldigt ytlig nivå. Men köper att det finns ett syfte med även detta!
Mot mitten och slutet av boken var jag dock fast, och undrade verkligen vad som skulle hända härnäst. Allt som allt, en bra bok!
Jag brukar oftast gilla böcker med unlikeable karaktärer, men känner kanske riktigt inte att jag fullt ut gjorde det i detta fallet eftersom man inte riktigt får lära känna karaktärerna och allt hålls på en väldigt ytlig nivå. Men köper att det finns ett syfte med även detta!
Mot mitten och slutet av boken var jag dock fast, och undrade verkligen vad som skulle hända härnäst. Allt som allt, en bra bok!
April 27, 2025
En blandning av The Talented Mr Ripley, Skärvorna och Djävulsgreppet! Kunde inte sluta läsa men kände mig ändå stundtals skeptisk, kändes inte helt äkta i sitt språk? En förförisk kopia av en erkänt bra bok? Med det sagt, så älskade jag den ändå. Bra sommarbok!
July 29, 2024
Ось це справді ідеальна книга на літо. Тут Мадрид, музей Прадо, група красивих молодих людей, і головна загадка, закладена автором: на що ти підеш, щоб належати групі? На що ти підеш заради своїх мрій? Де межа, за яку ти не переступиш, навіть якщо це про найзаповітніші мрії? Коли ви молоді, то дурі вистачає сказати, що нема тих меж, правда? От власне книжка про це. Читається на одному диханні.
May 11, 2024
Landar nog snarare på 2.5. Är lite kluven till boken. Läste den under ganska lång tid vilket kanske gör det orättvisa, men jag blev faktiskt ganska besviken på boken. Det kändes som den gjorde ett försök att bli en febrig bladvändare, men tycker att Sigge är ovanligt klumpig med språket, karaktärsbeskrivningar och känslorna.
June 25, 2024
*3.5
Gillade den här mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra! Jag hade velat veta mer om Hannas bagage för att kunna ge boken ett högre betyg. Eller egentligen kändes väl alla karaktärer mer eller mindre ytliga? Aja, ytlighet aside, jag hade kul under läsningen och skulle definitivt säga att den passar den som vill fylla ha lättläst strandläsning i Donna Tartt/mr Ripley/Saltburn/osv-stuk!
Gillade den här mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra! Jag hade velat veta mer om Hannas bagage för att kunna ge boken ett högre betyg. Eller egentligen kändes väl alla karaktärer mer eller mindre ytliga? Aja, ytlighet aside, jag hade kul under läsningen och skulle definitivt säga att den passar den som vill fylla ha lättläst strandläsning i Donna Tartt/mr Ripley/Saltburn/osv-stuk!
November 28, 2023
Solo quiero ser uno de ellos, quiero sentarme con ellos, beber algo y hablar de cualquier cosa
November 26, 2023
Läste ut denna på fem dagar då den var helt omöjlig att lägga ner. Skriven helt utan flashbacks så samtidigt som handlingen drar iväg i dunderfart längtar man efter fler detaljer om huvudkaraktärens liv, vilket sipprar fram mellan raderna mer och mer. Härlig!!
Favoritdel:
Snart står de under en gatlykta och röker och väntar på Ubern. Samuel vänder plötsligt ansiktet mot den gula lampan ovanför och säger att det här är en underskattad typ av stund.
»Vadå?« säger Tom.
Samuel: »Stunden före stunden. Jag tror det här är en sådan där stund som man kommer se tillbaka på när man är äldre och tänka: 'Varför uppskattade man den inte mer? När vi stod i en korsning i Madrid mitt i natten och väntade på en taxi och inte förstod hur privilegierade vi var.”«
Favoritdel:
Snart står de under en gatlykta och röker och väntar på Ubern. Samuel vänder plötsligt ansiktet mot den gula lampan ovanför och säger att det här är en underskattad typ av stund.
»Vadå?« säger Tom.
Samuel: »Stunden före stunden. Jag tror det här är en sådan där stund som man kommer se tillbaka på när man är äldre och tänka: 'Varför uppskattade man den inte mer? När vi stod i en korsning i Madrid mitt i natten och väntade på en taxi och inte förstod hur privilegierade vi var.”«
January 30, 2024
Tycker Hanna känns avlägsen, men det är väl rimligt givet hennes psyke. Hennes gränsöverskridande beteende är spännande, känslan av att hon när som helst kommer bli (och blir) påkommen är medryckande. Men det blir också en romantiserad och cynisk bild av någon slags överhet, som är provocerande. Givet Eklunds egen livshistoria känns det väl i och för sig intressant. Passagerna om konst flyger mig över huvudet. De råa beskrivningarna av kroppsvätskor, droger och djurplågeri gör mig äcklad men också fast i att fortsätta läsa. Overall medryckande och spännande utan att vara läskig vilket jag uppskattar.
Displaying 1 - 30 of 455 reviews