Efter ett nattligt telefonsamtal hittar Natalia Volotkova en ung kvinna brutalt mördad i Humlegården i Stockholm. Bilderna av henne etsar sig fast på Natalias hornhinna, hon har aldrig sett någonting så bestialiskt förut. Kan det röra sig om ett ritualmord?
Människohandelsgruppen kopplas in då det är troligt att den döda kvinnan är prostituerad. Polisen misstänker att kvinnan tillhörde en grupp nigerianska kvinnor. Men det är en ljusskygg grupp, varje gång polisen närmar sig kvinnorna försvinner de. Markus Lundström är i London och Natalia får leda arbetet. Hon blir besatt av fallet och passerar alla tänkbara gränser för att få informationen hon behöver. Samtidigt har hon människohandlarnas ögon på sig.
Den hundrade kvinnan är den fjärde fristående boken i serien om människohandelsgruppen
Jag har läst alla böckerna i serien Människohandelsgruppen där vi får följa kriminalinspektör Markus Lundström och Natalia Volotkova som tar sig an olika fall och även deras privatliv. De är ruskigt bra och varje bok behandlar ett nytt tema. I den nya boken ”Den hundrade kvinnan” behandlar människohandel och kvinnorna från Nigerias situation.
Med boken får vi en inblick i ett modernt slaveri. Fattiga kvinnor från Nigeria utlovas en gyllene framtid i Europa av madamer som styr. Kvinnorna får genomgå en ritual där de ingår ett kontrakt med madame och med gud där de lovar trohet och att betala tillbaka sina stora skulder. Vad de inte vet är att skulden ska betalas tillbaka genom att sälja sex. Det är skrämmande att läsa om hur de utnyttjas av männen och hur madamerna styr dem. Läsningen ger insikter i en helt ny värld och sätter fokus på dessa osynliga kvinnors situation. De har levt så här år efter år och jag hoppas att boken blir en ögonöppnare för många fler och att vi kan börja prata mer om detta och inte bara om gängkriminaliteten…
Simon har skrivit ännu en riktigt bra, viktig, gripande och fängslande bok som berör och är en riktig bladvändare. Jag sträckläste boken och slutet bjöd på en rejäl överraskning. Han och hans kollegor gör ett oerhört viktigt jobb och med böckerna kan de öppna upp ögonen och samtalen hos oss läsare. Läs och öppna upp ögonen du med! Jag kan verkligen rekommendera hela serien.
Oh… wow… I mean, the other books by Häggström were REALLY good, but this one really packed a heavier punch.
I mean, all the other books were so dark, so horrendous in how the women were treated I wanted to give up on society as a whole. And this? This was even worse. How? Well, I don’t even know.
It’s still trafficking we’re talking about here, but now we’re slowly descending into modern slave-trade. Yep. We’ve dug ourselves that far down into the darkness of society.
How we get there is just a slow and horrendous descent, honestly. And for ONCE our main police-characters have no idea what to do. In the other stories they had a pretty good idea how to work to help the women/girls. But here? They have NO CLUE! And to make matters worse their group leader is on a vacation with his wife. Who is leading the group? His second in command who is… somewhat unhinged at times, but probably one of the more passionate and dedicated cops in the story. And she will need it in this story! Once I’d finished the story, I think she’d grown quite a lot as a character.
This story really took me for a ride. It was a bit slow in the middle there when they were doing parts of their investigation and looking for prostitutes to talk to. A bit slow, but once our unhinged cop gets in contact among these women? DAMN this story takes flight!
And that it deals with Nigerian prostitution in Europe is very interesting! I had no idea this was a thing, but then again I have learned a lot from these books overall. We also learn a lot about Nigerian traditions and how religion works there, which these women bring with them. Because you have to have something to hold on to when you live in hell, pretty much.
The ending was AMAZING as well! SO GOOD!
Dammit, Simon! You need to write more about these cops, they are SO COOL! I LOVE THEM ALL!! Especially how they are so stubborn and passionate in their drive to help these women. They just won’t give up and sacrifice so much to maybe be able to help one out of a hundred…. We need more cops like that.
Som alltid väldigt bra men samtidigt tung. Boken börjar på ett väldigt dramatiskt sätt vilket gjorde att jag hade svårt att läsa den i början. Det var väldigt grafiskt och jag blev väldigt illa berörd. När jag väl kommit en bit in i boken kunde jag nästan inte lägga ner den. Det var otroligt spännande och jag ville hela tiden veta vad som skulle hända på nästa sida.
Boken är otroligt stark och viktig. Jag kommer rekommendera denna till alla jag möter (tillsammans med de andra böckerna såklart).
"Den hundrade kvinnan" av Simon Häggström utgiven av HarperCollins förlag. Natalia Volotkova arbetar inom polisens människohandelsgrupp. Hon får ett samtal sent på natten. Det är en kvinna som ringer och vill ha hennes hjälp. De bestämmer träff på Humlegården i Stockholm. Men när Natalia väl kommer till platsen, hittar Natalia kvinnan mördad. Det ser ut som ett riktigt brutalt ritual mord. Den döda kvinnan tycks tillhöra ett nätverk som tillhör prostituerade kvinnor från Nigeria. Ett närverk som människohandelgruppen inte vet så mycket om. Natalia börjar nu nysta i härvan, men hon förstår snart att de bakom nätverket har henne under uppsikt. Hon dras nu in i en mörk och otäck värld av voodo och slavhandel. Hur ska hon närma sig de Nigeriaska kvinnorna. De verkar livrädda för polisen, och springer så fort de ser dem. Kan hon inge förtroende på något annat vis? Av en slump träffar hon på en kvinna vid namn Joyce, en av de prostituerade nigeriaska kvinnorna. Natalia tvingas nu ta till okonventionella metoder för att lösa fallet.
Detta är den fjärde delen om människohandelgruppen, men jag har tyvärr inte läst de tre första delarna i serien. Genom polisen och författaren Simon Häggström, får vi en inblick i den verklighet som prostituerade lever under. Vi får följa polisen Natalia och hennes kollegor inom människohandelgruppens arbete, för att få bort några av kvinnorna från gatorna. Men som ofta är fallet när det gäller kvinnor, så är resurserna små. Vi får också följa den prostituerade kvinnan Joyce och hennes väninna Abigail. Det är hemskt hur onda dessa människor är, som utnyttjar dessa kvinnor. De olika madamerna åker till Nigeria, lurar kvinnorna att de ska få ett bra liv i Europa. I teorin ska de få arbete och utbildning, för att sedan kunna hjälpa deras fattiga familjer i hemlandet. I praktiken blir de skyldiga madamerna en enormt stor summa pengar, som de måste betala tillbaka genom prostution. Slavhandel i dess ondaste form med andra ord. Det krävs ett enormt arbete av de poliser som arbetar med detta. Även om historien är fiktiv, så är det en både tankeväckande och berörande historia. Boken är väl läsvärd och får ♥️♥️♥️♥️♥️/5.
”Men även om vi träffar nittionio kvinnor som går under i det här helvetet så får vi aldrig ge upp. För någonstans där ute finns det en kvinna som sitter och väntar på att vi ska komma.”
Simon är en så otroligt duktig författare. Det är få författare vars böcker jag väntar på ska komma ut. År efter år. Var jag lite orolig över om det skulle finnas nog med innehåll för en fjärde bok, och vara tillräckligt spännande för att hålla mig intresserad? Ja, absolut. Blev jag överraskad ännu en gång? Ja, absolut.
I ”Den hundrade kvinnan” får vi en insyn i en del av människohandeln som även för mig var helt ny: nämligen de nigerianska kvinnorna. Det Simon gör så otroligt bra är att han tar ett fruktansvärt mörkt och komplext ämne och skapar en historia som vem som helt kan ta åt sig. Det finns en spänning i att vilja veta hur fallen ska lösas, men höjdpunkten är inblicken vi får i människohandeln och polisens arbete. Simon speglar en komplex diskussion där han problematiserar de många utmaningar polisen står inför. Det som är träffande är hur nära inpå det känns. Utsattheten, de skadliga stereotyperna, hopplösheten och ljusglimten i de instanser som vill hjälpa. Han riktar helt enkelt rampljuset mot det som är viktigt och sätter alltid de utsatta kvinnorna i fokus.
Utöver detta var det även välkommet att få se Natalia i en ny roll. Jag har länge velat se ett djup i hennes karaktär, som sträcker sig längre än hennes tuffhet och kaxiga jargong. Vi fick se sårbarhet men även att hon växte utanför den box hon tidigare begränsats till. Generellt skulle jag dock vilja se mer karaktärsutveckling. Inte bara för Natalia utan även för de andra i gruppen. Jag förstår att fallen är i fokus, men karaktärerna blir på något sätt abstrakta i förhållande till det svåra ämnet. De skrivs ofta om de svåra fall de hanterar, men inverkan som detta har på individen fångas inte upp mer än ytligt. Det är trots allt bok fyra, och vid det här laget vill man som läsare komma rätt nära inpå huvudkaraktärerna.
Jag ser fram emot nästa bok och undrar nyfiket vad Simon kommer lära oss härnäst.
Lika bra som hans tidigare böcker! Serien om människohandelsgruppen är riktigt, riktigt bra. Vetskapen om att allt mycket väl skulle kunna vara sant, och till stora delar också är det, gör det dock till en tuff läsning.
I "Den hundrade kvinnan" får vi lära känna några fattiga kvinnor från Nigeria och följa deras resa till Sverige och ett liv som prostituerade. Hur de blir lurade att tro att de ska få bra jobb men sedan blir en handelsvara som i ett modernt slaveri. Denna är, precis som tidigare böcker, en riktig bladvändare som är svår att lägga ifrån sig. Förutom när det kommer till vissa scener som är väldigt jobbiga att läsa, då måste man ta en paus. Det blir extra jobbigt eftersom man vet att det typ är på riktigt.
Simon Häggström är en mycket skicklig författare med bra gestaltningar, såväl karaktärer som miljöer. Boken är välskriven och jag gillar att kapitlen har en liten tidsangivelse, det ger mig som läsare en bra uppfattning om tidsperspektivet. Jag har pratat med Simon Häggström på de två senaste bokmässorna och han verkar vara en mysig och kramgo man. Eftersom han baserar böckerna på sina egna erfarenheter som polis undrar jag lite vilken av karaktärerna han själv identifierar sig med?
Jag beundrar alla som orkar jobba med detta, själv hade jag nog blivit som Natalia Volotkova, en karaktär som jag för övrigt gillar skarpt. om du känner att du orkar läsa om verklighetens människohandel så kan jag varmt rekommendera alla Simon Häggströms böcker. De är fängslande, spännande och ruggigt bra!
Ble veldig glad da jeg oppdaget at Simon Häggström hadde skrevet nok en bok om menneskehandelsgruppen i Stockholmspolitiet. Jeg synes han skriver spennende bøker som drar meg inn. Jeg liker å følge Markus og Natalia ut i Stockholms gater der de sloss mot overveldende ondskap som eksisteres midt iblant oss og opprettholdes av oss - nemlig sexkjøp og menneskehandel.
Budskapet om å synliggjøre denne elendige virkeligheten treffer meg hardt hver gang. For meg er det en uforståelig, forkastelig forbrytelse mot alle de verdiene samfunnet vårt er tuftet på å kjøpe sex. Så hva slags kognitiv dissonans får menn til likevel å gjøre dette i tusentall hver dag? Jeg kan ikke fatte det!
Denne boka fokuserer på nigeriansk menneskehandel og hvordan kvinnenes tro og håp om et bedre liv blir brukt til å fange dem i slaveri. Leseren får være med på hvordan tro kan forvrenge virkeligheten og binde ofrene i frykt. Denne gangen er Markus på ferie og Natalia får skinne med sin foretaksomhet. Jeg likte både det og Markus refleksjoner rundt ferien og jobben sin. Tittelen gir vekt til budskapet. Menneskehandelsgruppen jobber i motbakke. De er for få folk og har for lite ressurser. Allikevel kan de bety alt for de få kvinnene de klarer å redde.
Nok en meget god bok. Egentlig synes jeg Häggströms bøker blir bedre og bedre. Håper å lese mange flere av dem og at de når frem til så mange som mulig.
Recension: Den hundrade kvinnan av Simon Häggström. Uppläsare Niklas Engdahl Älskar Simon Häggströms böcker och hade höga förväntningar som infriades direkt. Boken tar tag i mig så att jag inte vill sluta lyssna samtidigt som jag inte vill att den ska ta slut. Ett delikat dilemma. Extra bra var det med förordet så att man har i bakhuvudet att vi inte alla har samma tro(eller icke tro) och förutsättningar. Jag har inte varit ens i närheten av någon religion. Jag visste redan i tonåren att min uppväxt inte var den ”normala” för gemene man men något som slagit mig de senaste åren är hur många som växt upp i hem som tillhört olika frikyrkor och hur många som växt upp med annan tro i andra länder. Jag har naturligtvis vetat att det finns många olika trosuppfattningar men inte tänkt så mycket mer på det. Men det är klart att växer du upp i en isolerad by någonstans och du får höra från det du är liten att det är på ett sätt och ingen säger något annat, hur ska man då kunna tro något annat? Den med mest makt hjärntvättar alla att tro och göra på ett visst sätt. Boken är lärorik, tänkvärd, obehaglig och fantastiskt bra. 5 av 5 möjliga! Niklas Engdahls uppläsning är som vanligt lysande
Nigerianska kvinnor kommer till Europa med löftet om utbildning och ett liv med tryggare ekonomi. Istället tvingas de sälja sina kroppar för att pengarna därefter ska sättas in på en madams konto.
Styrkan hos kvinnorna som lever i det, överlever det och poliserna som orkar möta missären dagligen går inte att beskriva. Ännu en gång har Simon Häggström vävt ihop polisiärt arbete, prostituerades brutala vardag och fiktion till en mycket bra bok som lyfter livbojarna i karaktärernas vardag (vänskap, känslan för rättvisa, tro och människors värde).
Skicka en slant till Talita efter att ha läst boken så fler kan komma ur mardrömmen.
Jag saknar Simons sätt att beskriva verkligheten från första boken. Dom två senaste har ju varit ren fiction, även om det är verklighetsbaserat så känns det inte äkta och berör inte på samma sätt. Denna bok reagerade jag över att karaktärerna i boken som borde veta mycket om människohandel verkade förvånade över mycket som jag som vanligt Svensson är väl medveten om i människohanden. Dvs summan man får betala för att ta sig till Sverige och att jujun används för att förmå människor att göra som dom vill. Det känns allmänt välkänt.
Väldigt intressant! Bra beskrivning av modernt slaveri. Jätteintressant att förstå mer om hur hallickar (madammer) i Nigeria utnyttjar Religion för att få tjejerna att ingå ett avtal med Gud som de sedan inte kan bryta. Svårt för polisen att få inblick eftersom de är extremt rädd för myndigheter.
Har läst alla delar av Simons böcker och tyckt mycket om dom. Denna del blev jag tyvärr lite besviken på. Inte samma tempo, mycket som dom inte känner till och trots att det skulle vara så svårt att komma nära dessa kvinnor så lyckas Natalia så lätt.
Här har ni en hjärtskärande fullpoängare som sträcklästes på två dagar.
Vill jag läsa något ruskigt bra och berörande då är det Häggströms böcker som gäller för min del, och ja denna bok var inget undantag.
Storyn, verklighetsskildringen, språket och sättet den är skriven på, är som mätt med guldvåg till exakt precision. (Dock var texten extremt liten- jag läste boken som pocket).
Boken är spännande, lärorik, brutal och rå rakt igenom precis som den måste få vara då den handlar om människohandel och prostitution. Men framförallt är detta en oerhört berörande och viktig berättelse som alla borde ta del av.
Människohandel och prostitution är så viktigt att prata om och förstå. Därför finns all anledning att plåga sig igenom våldet och förnedringen i den hundrade kvinnan, men lätt är det inte.