Gogol är en av de författare som inleder det stora ryska flödet av litterär genialitet under 1800-talet, den eruption av människokännedom och berättarförmåga som kulminerar med namn som Dostojevskij, Tjechov, Gorkij och Tolstoj.
Den volym som Bakhåll nu har sammanställt och låtit Bengt Samuelson nyöversätta och skriva efterord till innehåller fyra av Gogols absolut bästa noveller. Alla fyra tillhör novellgenrens mästerverk.
Den inledande berättelsen, Kappan, handlar om en stackare till tjänsteman, den kuvade kopisten Akakij. Han arbetar på ett ämbetsverk i Sankt Petersburg, han arbetar flitigt och noggrant med att skriva av dokument, han gör inget annat.
Akakijs kollegor visar honom inte minsta respekt. De hånar och trakasserar honom.
Han tjänar så lite att han inte har råd att bry sig om sina kläder. Hans överrock är så sliten att den håller på att falla sönder, men det är ett faktum han aldrig ägnar en tanke. Han lider sig igenom sina dagar, vandrar i sitt slitna ytterplagg mellan arbetet och den påvra bostaden.
Men så övertalar en skräddare honom att investera i en ny rock, en riktigt presentabel kappa. Det blir en förändring i Akakijs liv som strax får konsekvenser, som får mycket stora konsekvenser …
Gogols stolta berättelse har genom sin enkla form och sitt drabbande budskap blivit en verklig litterär klassiker.
I berättelsen Näsan är huvudpersonen inte någon fattig stackare utan en högst respektabel kollegieassessor vid namn Kovaljov. När han vaknar en morgon är hans näsa försvunnen. Där den suttit är det tomt och huden är alldeles slät och len. Det hela påminner om Kafkas novell Förvandlingen, alltså om när Gregor Samsa vaknar en morgon i sin säng förvandlad till en insekt. Både Gogol och Kafka har förmågan att utveckla den till synes omöjliga förvandlingsakten till ett psykologiskt trovärdigt drama. Gogols föredömligt korta novell känns nästan outtömligt rik på finurlig livsvisdom.
Novellen En dåres dagbok är en djupdykning i ett pressat psyke som kämpar för att bli förstådd, medan novellen En förtrollad plats (som nu översätts till svenska för första gången) är ett exempel på ett annat stråk i Gogols författarskap - hans folkliga berättelser från Ukrainas landsbygd.
En bok med utvalda noveller av Nikolaj Gogol som fått titeln Kappan.
People consider that Russian writer Nikolai Vasilievich Gogol (Николай Васильевич Гоголь) founded realism in Russian literature. His works include The Overcoat (1842) and Dead Souls (1842).
Ukrainian birth, heritage, and upbringing of Gogol influenced many of his written works among the most beloved in the tradition of Russian-language literature. Most critics see Gogol as the first Russian realist. His biting satire, comic realism, and descriptions of Russian provincials and petty bureaucrats influenced later Russian masters Leo Tolstoy, Ivan Turgenev, and especially Fyodor Dostoyevsky. Gogol wittily said many later Russian maxims.
Gogol first used the techniques of surrealism and the grotesque in his works The Nose, Viy, The Overcoat, and Nevsky Prospekt. Ukrainian upbringing, culture, and folklore influenced his early works, such as Evenings on a Farm near Dikanka . His later writing satirized political corruption in the Russian empire in Dead Souls.
Bakhåll är duktiga på att nyöversätta klassiker, jag desto sämre på att läsa dem. Men det här var en fin introduktion till Gogol i form av fyra noveller. Gillade främst titelnovellen "Kappan" samt "Näsan" som båda ger en härlig bild av livet i Petersburg på 1800-talet, porträtterar diverse mer eller mindre uppblåsta ämbetsmän och på ett märkligt sätt lyckas väva in absurda händelser utan att det känns onaturligt.
(Tidigare publicerad på Instagram utan betyg, sätter därför inget såhär i efterhand.)