Vid en gejmingdator i en etta i Södertälje sitter Dennis och styr över cykelbud i en chatt. Han är dispatcher på Foodora och har till uppgift att driva på de bud som är för långsamma eller ber om raster, allt för att hålla igång flödet. Ibland tycker han synd om buden, lika ofta blir han irriterad på dem och kallar dem slöa, fuskare. Han liknar sig själv vid historiens slavdrivare, klämd mellan buden nedanför honom och ledningen ovanför honom. Avskydd från båda håll.
I uppföljaren till hyllade Cykelbudet flyttar Anders Teglund upp en nivå i hierarkin och skildrar en annars osynlig del av gigekonomin. Han väver samman Dennis arbetsdag med beskrivningar av slavdrivarens position genom tiderna. Här finns den privilegierade undersåten i form av medlöpare och kollaboratörer. Från Malinche, slavflickan som tolkade åt Cortés, till Josiah Henson som höll i piskan men som inte ville slå, till judiska kapos som tvingades döda sina medfångar i förintelselägren, Frederick Taylor som gjorde fabriksarbetare till robotar och mellanhanden som hämtar kobolt av tvångsarbetare i dagens Kongo. Och den som ser till att cykelbuden levererar pizzor i alla väder i våra städer.
Det är en mörk berättelse om ett samhälle med allt större segregation, där bekvämligheten hos dem som har det bra går före villkoren för dem som inte har. Om hur gamla mönster återupprepas ännu i vår tid. Slaveriets spöke tycks hemsöka oss.
Till en början hade jag svårt att acceptera jämförelsen mellan Foodora och slaveriet. Hur kan det liknas med de grymma kränkningar som har förpestat (och fortfarande gör det) så många liv genom historien? Efter ett tag blev det dock tydligt att även författaren brottades med liknelsen.
Tillslut började jag uppskatta hur smidigt Teglund dansar mellan att förtydliga likheterna med slaveriet och att förlöjliga dem. "Slavdrivaren" är oerhört tankeväckande och Teglund tycks inte missa någon vinkel. När jag nu har läst ut den finns det oerhört mycket att fundera vidare på. Av den anledningen uppskattade jag det någorlunda abrupta slutet, eftersom det innebar att man hängde kvar i tankarna efter att boken var utläst.
Boken är inte bara en kort historia om slaveriet parallellt med dispatchern Dennis arbetsdag på Foodora- Det är även en uppgivande redogörelse för kapitalismens historia. Den tar även upp den evigt aktuella frågan om vem som bär ansvaret; konsumenten eller företaget?
Jag avslutar med två citat där det talas om Taylorsystemet, vilket är den arbetsorganisation som fortfarande används idag:
"Taylor säger själv att om det här systemet skulle införas i ett svep skulle inga arbetare stanna kvar i fabrikerna. Man måste, enligt honom, införa det gradvis för att undvika att arbetarna blir misstänksamma". (s.132)
"Det var uppenbart att systemet, om det spreds, skulle innebära en stor produktionsökning av livsmedel och varor men också att det skulle 'smula sönder människor' ". (s.133)
Det är få böcker som gör sig bättre som ljudbok än fysisk bok men Anders Teglunds två Foodora-böcker är ett undantag. Fin författarinläsning kombinerat med Teglunds pianospel vid väl valda tillfällen lyfter ljudboken till att bli något mer.
I den här boken ligger fokus inte på buden själva utan på deras arbetsledare, "dispatchers". Parallellt med en specifik dispatchers berättelse, som blandar utsatthet med vad som närmast blir avhumanisering av dem han leder, frågar sig Teglund om dessa gig-jobb kan liknas vid slaveri och tecknar slaveriets historia. Det är utbildande och tänkvärt utan att någon egentlig tes drivas utan det blir mer upp till läsaren att göra sina egna kopplingar och fundera på vad det kan definieras som.
En annan styrka som återkommer från "Cykelbudet" är tecknandet av arbetets monotoni genom att upprepande återberätta liknande situationer och arbetsuppgifter. Tvärtemot att bli långtråkigt skapar det en känsla av förståelse för dessa jobb.
"Cykelbudet" är fortfarande den starkare boken av de två, kanske främst för att den var så mycket mer personlig, men "Slavdrivaren" överraskade mig med att vara en så pass stark uppföljare.
Tyckte mycket om den här! Gillade Cykelbudet också, men tyckte om att AT som person var mer frånvarande i denna, så gillade den här mer tbh. Det som istället tar mer plats är en välbalanserad blandning av intervjuer, politisk teori, filosofi, dåtid/nutid. Fin och respektfull bok. Skriver inte på näsan men lämnar inte heller något osagt, blev imponerad av det. Gjorde sig jättebra som ljudbok, och tycker verkligen om när man arbetar engagerat med ljudboksformatet, det har så mycket potential, synd att många ljudböcker istället blir en kass "upptagning".
En väldigt bra bok! Dock nästan krav att lyssna på den som ljudbok, då det är mycket ljud/musik som förhöjer boken. Inte helt lika bra som den första men fortfarande väldigt bra, och viktig bok. Rekommenderas om man läst den första!
Tyvärr besviken på denna uppföljare pga höga förväntningar efter Cykelbudet. Extrapoäng för att författaren själv verkligen gör en så himla bra inläsning