Lasse Berghagen har inte bara Stockholm i sitt hjärta, utan i högsta grad även Dalarna. Här växte han upp under sommarloven, hit har han återvänt och nu tagit över släktgården i Svärdsjö. Ända sedan barndomen har hans dröm varit att äga en flakmoped. Och nu står den där! Gården är full av minnen från det evigt soliga sommarlovet – med abborrmete, kräftfiske, auktioner och mormors kloka och kärleksfulla omtankar. Om dessa minnen berättar Lasse Berghagen, liksom om flakmopedisten Hubbe Åkesson. Det är Hubbe som gör sällskap med Lasse nere i bastun vid sjön, och den historia han berättar är precis vad man kan vänta sig av en äkta flakmopedist.
"Nyfikenhet är en av de egenskaper hos människor som jag värderar högst. Är jag inte nyfiken får jag aldrig reda på någonting och vandrar ganska så fattig genom livet."
Gullig och somrig!
Att lyssna på Lasse som berättar historier från sin barndom ger mig samma känsla som att lyssna på när äldre människor generellt berättar om sin barndom. Det är lite segt ibland, kryddat genom lager av återberättande och ofta genom rosaskimrande glasögon; idyll och glädje, till och med när de berättar om hemskheter eller trauman är det med något slags drömskt i rösten, som att de är glada för det de varit med om trots att det kanske inte var så bra alla gånger.
Jag hade en underbar tid med den här boken. Jag tyckte om historierna, framför allt från hans personliga barndom men även den andra historien om flakmopedisten var humoristisk. Lasse har verkligen den där berättarrösten som man bara vill fortsätta lyssna på och berättar allt med både inlevelse och passion - det märks att han gillar det han själv har skrivit. Det var också uppenbart att allt ifrån den kunde vara sant, men som jag sade innan: Det är det överdrivna i återberättade historier som gör de intressant i det här fallet. Historierna speglar känslan som fanns där då, så även om nostalgin förvränger sanningen en del gör den så gott den kan för att ge oss exakt det vi ska känna. Det kändes absolut snarare som du satt och lyssnade på Lasse som berättade historier för dig personligen än en ljudbok. Jag gillade det.
Jag skrattade också hjärtligt åt otroligt mycket i den här boken, och den fick mig att längta till sommaren. Dessutom delar jag Lasses tankar om nyfikenhet. Det gör mig glad!