Når Edith, Rickard, Liv og Aminah genforenes i ERLA-gruppen, er det for at efterforske en sag ulig nogen anden. En kvinde er fundet død i sit hjem i det centrale Stockholm. Hun er en succesfuld og vellidt entreprenør, som pludselig og uventet har begået selvmord. Men da de begynder at ridse i den glamourøse overflade, viser det sig, at kvinden levede et helt andet liv bag kulisserne. Og da endnu en kendt iværksætter kort efter bliver fundet død, dukker flere mørke hemmeligheder frem. Hvad har fået dem til at begå selvmord? Er de blevet afpresset eller ligger der andet bag.
Det dåliga samvetet är en välskriven och lättläst deckare. En riktig bladvändare! Jag läste ut den på en dag! Visserligen var det långfredag, med mycket lästid, men det säger ändå en del om hur svårt det var att släppa Det dåliga samvetet. Pernilla Ericson är en skicklig författare, som bygger en historia så att läsarens intresse hålls uppe hela tiden. Hon har också ett språk som är välavvägt, och läsningen flyter på helt obehindrat. Pernilla Ericsons böcker är goda exempel på att deckare kan vara både lättlästa och välskrivna.
Jag har läst de tidigare tre böckerna i serien – Spåren vi lämnar efter oss (2016), Jag ska hitta dig (2017) och När du vänder dig om (2018). Dessutom har jag läst 300 grader där Liv Kaspi gästspelar (men inte andra delen Släcka liv). Trots att det är ett tag sedan jag läste de böckerna har jag ingen svårighet att komma in i berättelsen och komma ihåg personerna. Jag gillar karaktärerna i Erla-gruppen, och hur de har utvecklats sedan vi sist träffade dem. Det finns ett annat lugn och trygghet i gruppen än i de första böckerna. Det tillkommer också en del nya, och flera av dem verkar stabila och professionella. I synnerhet gillar jag hur Pernilla Ericson tecknar kvinnor i olika delar av polisväsendet, från de på golvet till de som har ledande ställning. Här finns ingen tvekan om deras kompetens, men det antyds också en del om vad de fått utstå på vägen. I berättelsen finns också män som är rättframma och bra personer, vilket jag uppskattar. I många deckare kan män tecknas som enbart onda.
Mysteriet i Det dåliga samvetet är väl uppbyggt, och även om upplösningen innehåller en del komponenter som jag är mindre förtjust i i deckargenren, så har jag inga problem att köpa den. Det dåliga samvetet beskriver också en typ av brottslighet som inte så ofta förekommer i deckare. En liten varning är att det finns en del groteska scener i Det dåliga samvetet, även om de inte är spekulativa.
Jag skulle gärna läsa mer om Erlagruppen, och hoppas det kommer fler böcker om dem! Läs Pernilla Ericsons böcker om ni inte redan gjort det.
Neljäs ja vimppa kirja, ainakin toistaiseksi, Erlan seikkailuja. Vieläkin ajoi lukeminen Netflixin ohi, vaikkakaan ei niin koukuttava ollut kuin edelliset. Viidennettä odotellessa...
Betyg: 4,5 av 5 - Den här boken, Det dåliga samvetet, är den fjärde delen i bokserien om ERLA-gruppen, av författaren Pernilla Ericson. Jag har även läst dom tre tidigare böckerna i serien, och tyckt mycket om dom alla tre. Dom heter: Spåren vi lämnar efter oss, Jag ska hitta dig, och När du vänder dig om. Hon har även skrivit två böcker i Lilly Hed-serien, som också är riktigt bra. Dom heter: 300 grader och Släcka liv. Den här boken var lika bra som dom tidigare böckerna i serien. Välskriven och spännande, och jag tycker verkligen om huvudpersonerna i boken. Jag kan varmt rekommendera boken, men läs allra helst serien från början. Och jag hoppas på att det kommer fler böcker om ERLA-gruppen. Lyssnade på boken, som är mycket bra inläst av en av mina absoluta favoriter, Lo Kauppi.
Detta är den fjärde delen i Erlagruppen. De tidigare delarna heter Spåren vi lämnar efter oss, Jag ska hitta dig och När du vänder dig om.
Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att hänga med i vad som hänt de återkommande karaktärerna tidigare. Även om fallet i sig är fristående från de tidigare böckerna så missar man en del i utveckling när det kommer till relationer mellan de olika personerna.
När det kommer till spänning och deckare så får jag börja med att säga att Pernilla är en av de skarpaste vi har. Med ett driv i språket och handlingen förmedlar hon inte bara adrenalinpumpande spänning och underhållning, nej hon väver in samhällsfrågor på ett sätt som väcker frågor hos läsaren. Hon gör det dock på ett neutralt sätt utan att allt för mycket styra tankarna åt något specifikt sätt, det låter hon läsarens ta ställning till. Hon lyfter fram frågorna som hon brinner för så att vi läsare skall bli medvetna om det.
I denna bok så har vi ett antal dödsfall som till en början ser ut att vara tragiska självmord. Men det är något som inte stämmer och Erla-gruppen samlas ihop för att undersöka om det ligger något annat bakom dödsfallen. Det visar sig bli en farlig undersökning med en katt och råtta-lek då det verkar som att förövaren alltid ligger steget före.
Det är en spännande nöt att knäcka och misstankarna går fram och tillbaka under resans gång. Om man lyckas eller misslyckas att klura ut det innan svaret kommer i boken är kanske inte säkert men något som är säkert är att man kommer att fångas av mysteriet och jakten på lösningen.
Med korta kapitel, som blivit mer standard än ovanligt bland deckare, så känner man att man bara skall läsa ett till innan man lägger ifrån sig boken, men då är det så spännande att det troligen blir minst två eller tre till. Det blir en riktigt blandvändare som man lätt slukar.
Så Pernilla lyckas leverera ytterligare en till högklassig spänningsroman som inte går av för hackor. Jag rekommenderar den till alla som vill ha en underhållande och spännande läsning som lägger vikt på inte bara fallet i sig utan även på karaktärernas utveckling och har minst en samhällsfråga i sig. Har man inte läst någon av hennes tidigare böcker så skall man absolut börja från början då varje bok har varit riktigt bra, man kommer inte att ångra sig.
En bok som ger mersmak! Oj, det här var en helt ny läsupplevelse för mig, men en mycket angenäm sådan. Eller angenäm är kanske fel ord med tanke handlingen, det är ju trots allt en deckare med mord och annat som hör den genren till.
Men jag tycker om "Det dåliga samvetet", den har ett lite annat fokus än många andra aktuella deckare. Vi rör oss inte i de kriminella gängens värld utan det är en annan kategori människor som är i fokus. Detta är den fjärde delen om Erla-gruppen, ett lite hemligt utredningsteam med intressanta karaktärer, som hjälper polisen. Jag har inte läst de tidigare, vilket så klart hade varit att föredra, men jag känner inte att det var något problem att hänga med i svängarna.
Jag känner en närvaro i intrigen, allt händer precis så där lagom fort så man själv hinner fundera lite över händelserna. Pernilla Ericson är mycket skicklig med pennan, hon har ett rappt språk, målande miljöskildringar och välgestaltade karaktärer. Spänningen och tempot håller i sig genom hela boken, de korta kapitlen med sina olika perspektiv hjälper till att skapa drivet som göra boken till en riktig bladvändare. Pernilla Ericson är absolut en författare som jag vill läsa mer av.
Jag var sen med att upptäcka den här serien, de tre första böckerna var redan släppta när jag fann den (till min stora lycka då jag föll pladask för första boken och så fanns det ju två till!) Det blev snabbt en av mina favoritserier och jag har längtat efter mer.
Det här gör ont i mig att skriva men med den här boken blev jag faktiskt besviken. Den grep inte tag i mig alls och jag fann den både tråkig och lite mellanmjölk så efter en dryg tredjedel valde jag att avbryta. Helt enkelt inte en story för mig och så blir det ju ibland.
Jag är fortfarande ett stort fan av Pernilla Ericson och utöver den här serien kan jag rekommendera hennes Lilly Hed-serie!
En till skickligt skriven bok om Erlagruppen. Intressant brottsfall och hög spänning. Reagerade dock på att Livs kortklippta frisyr nämndes lite för ofta. Det som gjorde att det inte blev fem stjärnor var . Men trots det fortsätter Pernilla Ericson att vara en av mina favoritförfattare inom spänningslitteratur.
Som vanligt mycket välskriven och spännande. Hade svårare att komma in i denna bok än hennes tidigare men kan bero på bristande koncentration mer än boken i sig. Jag uppskattar hur hon leder en kring mördaren och det är först på de sista sidorna man förstår. Rekommenderas!