Anders Zorn var inte bara målarfursten i Mora som blev rik på att måla kullor och badande kvinnor, inte heller enbart magikern som med sin pensel trollade fram ljusreflexer och frasande tyger. Zorn var också en tidens man, en internationell entreprenör, en av världens mest eftersökta porträttmålare. I en biografi byggd på ett omfattande källmaterial tecknar Per Svensson ett porträtt i helfigur av Sveriges mest kände konstnär, bortom myterna och schablonerna, från Mora till London, från Dalarö till Paris och Chicago. Berättelsen om Zorn är berättelsen om en virtuos konstnär som erövrade världen men till sist förlorade sin själ.
Intressant och mycket detaljerad beskrivning av Zorns liv och hans tid. Ger flera "titthål" in i en just gången tid. Förvånansvärt hur mycket Zorn och personer i hans närhet reste i en tid när resande krävde så mycket tid. Tyvärr får Svensson inte riktigt till djupet och närheten till personerna utan håller sig till en dragning åt uppräkning av händelser och möte. Men genom boken förbättras djupet i skildringen.
”Hans akademikamrater utgjorde en gyllene generation. Tillsammans skulle de göra de kommande decennierna till en kulturell storhetstid: Julia Beck, Karin Bergöö (Larsson), Johan Krouthén, Oscar Björck, Jenny Nyström, Eva Bonnier, Hanna Hirsch (Pauli). […] Som Sixten Strömbom framhåller var de konstnärer som skolades på Konstakademien i skiftet mellan 1870-talet och 1880-talet jämnåriga med de författare som skulle göra 1890 till en svensk litterär guldålder: Gustaf Fröding var liksom Zorn född 1860, Selma Lagerlöf 1858, Verner von Heidenstam 1859, Oscar Levertin 1862 och Erik Axel Karlfeldt 1864. Också den överallt anlitade arkitekten Ferdinand Boberg delade födelseår med Zorn. Sällan om någonsin har en generation bidragit till det svenska kulturarvet som denna.”
”Mot slutet av 1800-talet bodde över 40 000 svenskar i den monstruöst växande industristaden vid Lake Michigan. Det gjorde Chicago till en av Sveriges största städer; mindre än Malmö men större än Norrköping. Svenskarna i Chicago var proletärer. Männen tog jobb i fabriker och på byggen, kvinnorna blev pigor.”
”De besökte också en av Anders barndomsvänner från Mora, Anders Bersell. Han var numera professor i grekiska vid det svensk-lutheranska Augustana College i Rock Island i Illinois.”
”Hur kan vi veta att Anders Zorn var sjuk i syfilis? Det kan vi inte, inte med hundraprocentig säkerhet.”
Otvetydigt ligger ett mastodontarbete bakom denna bok. Om man är intresserad av alla detaljer i Zorns livs plus alla andra människor i hans närhet och den samtid de levde i, får denna bok högsta betyg. För mig blev tyvärr det digra persongalleriet för mycket information som gjorde att boken kändes tungläst.
Massiv bok med ett synnerligen ambitiöst upplägg. Vad hände kulturellt i Sverige, världen kring sekelskiftet med utgångspunkt i ”geniet” Zorn? Mannen, konstnären, influencern, frossaren, alkoholisten, nationalromantikern, resenären, sexmissbrukaren som till slut dör av syfilis,60 år gammal. Vilken historia - kulturhistoria!
"Zorn - A Life, a Time" I love the artist and this biography came highly recommended, but I found the writing extremely disjointed and was bored to death the first chapter. The second chapter was getting a bit better but I just couldn't stomach 300+ more pages. I VERY rarely give up on books, but maybe I'll try again another time.
Hade ingen aning om hur känd han var internationellt. En ikon. Väldigt speciell person. Intressant med hans relation till Emma också. Bredvid historian om Zorn får vi också följa tidens utveckling och det gör den så mycket mer intressant än om den bara handlade om Zorn.
Har bara börjat på boken men som seglare måste jag säga att seglingsskildringen i början av boken var värd allt beröm. Vilka turer med Engström till Finland och Tallin. Wow.
Uppdatering: Förstår nu bättre mannens/den framgångsrikes speciella position i den svenska överklassen. Och utomlands. Frihet under ansvar ersätts av Frihet till all slags njutning och privilegier på bekostnad av den lilla människan, det inre livet, den smala vägen och den övriga familjen.
Zorn kom långt med sin talang och produktivitet, sitt affärssinne, sin dragning till naturen.
Ger en fin inblick i tiden före och efter sekelskiftet.
Per Svensson målar ett, inte alltid så smickrande, porträtt av en, i lika stor utsträckning målmedveten som talangfull Zorn. Svensson går inte i fällan att låta Zorns karismatiska personlighet överskugga hans mindre positiva sidor, något som mer och mer tar över bilden av Anders Zorn desto äldre han blir samtidigt lockas man som läsare in i den värld där Zorn rörde sig, man hade velat delta i festandet, lärt känna tidens finans och kulturelit och frotterat sig med överklassen utan att ge avkall på sin konstnärliga integritet. Samtidigt blir man till och från illa berörd i hur andra människor och kanske i första hand kvinnor behandlades i dessa kretsar. Som titeln mycket riktigt avslöjar så är detta en bok, inte bara om Zorn, utan även om hans samtid. Ibland blir det några ganska långa avstickare som i och för sig var riktigt intressanta men ibland hamnar Svensson lite långt bort från Zorn. Språkbruket, som till stor del är svulstigt med sekelskiftesuttryck för att placera boken i handlingens tidsålder, bryts tillfälligt och abrupt när Svensson enstaka gånger petar in ord som Selfie, känns lite konstlat och jag kan erkänna att jag fick slå upp flera ord som till exempel eklatant och baggböleri under läsningens gång.
Rating 3,5↑ där uppåtavrundningen kom efter stor tvekan
Grundligt efterforskad och fint berättad, i "Zorn - ett liv, en tid" målar Svensson ett rått och fascinerande porträtt av en av vårt lands största konstnärer och den samtid han levde och verkade i. Den gyllene generationen framställs här i all sin nakenhet i en bok som på ett förtjänstfullt sätt öppnar dörren till en av de mest dynamiska epokerna i Sveriges (och världens) historia. Tidsvis vandrar författaren lite väl långt från bokens namne och tappar då fokus; men på det stora hela är dessa sidospår försumbara. Stark rekommendation.
Amandas farsas Augustprisvinnande biografi är påtagligt, nåja, renons på GREPP. Förstår du mig? Förstör det dig? Fokuset på kosmopoliten, nåja, Zorns relation till di nye är ett trist fokus. Och då söker jag inte rolighet. Det här är ju så klart en trea, men min milda besvikelse måste få ges svängrum. Som det brukar va med Augustprisvinnare.