Jag fick boken på förfrågan av författaren själv och jag tyckte det lät trevligt, en modern bok som låter medierna spela roll för relationerna? En ny slags Halva Malmö, där man gestaltar relationer som de faktiskt ser ut i samtidens unga dejtingvärld? Lovande, tänkte jag.
Tyvärr är språket oerhört syntetiskt. Det beror på många saker, tyvärr för många för att det ska gå att orka läsa klart den här boken. Det i kombination med att författaren misslyckas med att skapa engagemang för karaktärer och berättelsen gör att jag plågar mig igenom den första tredjedelen för att sen titta längtande på alla olästa böcker i bokhyllan och erkänna mig besegrad.
Jag har en hel lista med berättartekniska vurpor den här boken innehåller. Några är bristande gestaltning, brist på detaljer vilket gör meningarna vaga och situationerna ospecifika, rytmen i språket är stundvis staccatoartad och brödtexten, dvs den inre monologen, innehåller så många frågor à la "Vem reagerar såhär?", "Varför hade jag så bråttom?", "Vill jag skada honom?" att jag efter ett tag kommer på mig själv att himla med ögonen under läsning.
Jag besparar er resten av listan, ni har fattat.
Uppskattade dock omslaget.