What do you think?
Rate this book
KISS - Time Traveler
Likt en reptil ömsade Kiss skinn och gick in i en ny era. Ett band som genom överdrivna ansiktsmålningar och enkla rockdängor gjort sig känt för en hel generation skulle plötsligt förlita sig enbart på musiken. I ”Kiss – Time Traveler” reser två gamla vänner, tillika Sveriges ledande Kiss-experter, tillbaka i tiden för att guida läsaren genom skivorna som släpptes under de osminkade åren. De nosar upp de märkligaste stickspåren och gör nedslag i de lustigaste ögonblicken. Angeläget berättar de om en epok när ett av världens största band fick kämpa i motvind. Alex Bergdahl ligger bakom den hyllade podcasten Alex Room Service. Carl Linnaeus är en av Sveriges mest välmeriterade rockjournalister. Detta är den dynamiska duons fjärde gemensamma bok om Kiss.
- GenresMusic
312 pages, Hardcover
Published November 24, 2023
7 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 4 of 4 reviews
January 6, 2024
Den fjärde (!!!j boken dessa två gentlemen skriver ihop om bandet KISS. Otroligt nördigt och väldigt charmigt. Dock handlar det om bandets tråkigaste år (de osminkade), så inte lika intressant som de tidigare böckerna. Dock, ingen andra hade kunnat göra en bättre bok på ämnet än Alex och Carl.
December 5, 2023
Så är då fjärde boken från KISS-konnässörerna Alex Bergdahl och Carl Linnaeus i min ägo (förhandsbeställd sen länge). Och självklart slänger jag ju mig över deras produktion så fort jag kan.
Detta rör sig om den osminkade perioden mellan 1983-1995 och detta är ju faktiskt den period jag själv har minnen av eftersom jag upptäckte det här bandet precis när de var på väg att sminka av sig... undertecknad är dessutom ungefär lika gammal som författarna så jag kan definitivt nicka igenkännande åt olika OKEJ-reportage och liknande.
Det går fortfarande inte att ta miste på författarnas entusiasm, även om den kanske är lite mer vacklande än tidigare. Anledningen till detta är förmodligen att kvalitén på det bandet gjorde under denna period också var något vacklande.
Jag brukar säga att böcker om artister och band förmodligen uppfattas olika av läsare beroende på hur starkt band man har till musiken ifråga. Den här boken är definitivt läsvärd men i mina ögon den minst intressanta av parets böcker. Det beror dock kanske inte så mycket på författarna utan att jag snarare minns det faktum att den sista ”nya” vinylskivan med Kiss jag köpte var ”Animalize”. Efter den var det liksom inte lika roligt längre. Självklart spelade ju frånvaron av sminket och mystiken en viss roll – men musiken hade tappat gnistan och Kiss blev ett band i mängden, och kanske inte bland de bättre i klassen. Månadspengen spenderades framöver hellre på skivor som ”Powerslave” och ”Master of Puppets”.
Nu är jag visserligen rätt negativt inställd till nostalgi, men hos mig väcker den här tiden i Kiss karriär varken särskilt positiva eller negativa känslor. Men oavsett: underhållande läsning
Detta rör sig om den osminkade perioden mellan 1983-1995 och detta är ju faktiskt den period jag själv har minnen av eftersom jag upptäckte det här bandet precis när de var på väg att sminka av sig... undertecknad är dessutom ungefär lika gammal som författarna så jag kan definitivt nicka igenkännande åt olika OKEJ-reportage och liknande.
Det går fortfarande inte att ta miste på författarnas entusiasm, även om den kanske är lite mer vacklande än tidigare. Anledningen till detta är förmodligen att kvalitén på det bandet gjorde under denna period också var något vacklande.
Jag brukar säga att böcker om artister och band förmodligen uppfattas olika av läsare beroende på hur starkt band man har till musiken ifråga. Den här boken är definitivt läsvärd men i mina ögon den minst intressanta av parets böcker. Det beror dock kanske inte så mycket på författarna utan att jag snarare minns det faktum att den sista ”nya” vinylskivan med Kiss jag köpte var ”Animalize”. Efter den var det liksom inte lika roligt längre. Självklart spelade ju frånvaron av sminket och mystiken en viss roll – men musiken hade tappat gnistan och Kiss blev ett band i mängden, och kanske inte bland de bättre i klassen. Månadspengen spenderades framöver hellre på skivor som ”Powerslave” och ”Master of Puppets”.
Nu är jag visserligen rätt negativt inställd till nostalgi, men hos mig väcker den här tiden i Kiss karriär varken särskilt positiva eller negativa känslor. Men oavsett: underhållande läsning
November 28, 2023
En trevlig liten bok med stark personlig prägel där författarna återupplever sin ungdom genom sina egna nostalgiska KISS-minnen. Även om många teman i boken redan är gjorda tidigare, i fanzines och KISS-poddar, är det ändå rätt småtrevligt.
Referenser till skittöntiga 80-tals fenomen, som Solstollarna och Herreys, duggar tätt i boken och bidrar till att förflytta läsaren bakåt i tiden på en nostalgisk tidsresa. Jag har dock aldrig förstått författarnas fäbless för 90-tals Peter Criss. Den eran var rakt igenom bedrövlig för kattmannen och synnerlig obetydlig i Kisstory. Multipla kapitel om den tiden mot slutet av boken drar ner helhetsintrycket, i alla fall för mig.
Referenser till skittöntiga 80-tals fenomen, som Solstollarna och Herreys, duggar tätt i boken och bidrar till att förflytta läsaren bakåt i tiden på en nostalgisk tidsresa. Jag har dock aldrig förstått författarnas fäbless för 90-tals Peter Criss. Den eran var rakt igenom bedrövlig för kattmannen och synnerlig obetydlig i Kisstory. Multipla kapitel om den tiden mot slutet av boken drar ner helhetsintrycket, i alla fall för mig.
December 17, 2023
Jag vill ju inte låta som en surgubbe, men den här fjärde (och sista?) boken från den dynamiska duon är nog den minst inspirerade (och inspirerande) de släppt ifrån sig.
De gräver inte riktigt lika djupt (utom runt Peter Criss) och kommer inte med lika många avslöjanden som tidigare. Fattar att det är svårt att toppa.
Kanske har de skrivit om Unplugged förut, jag minns inte, men här blir det en saknad pusselbit i historieskrivningen när den rafsas förbi i ett par stycken.
Med det sagt, lättsam läsning om den tid i Kiss historia när jag själv klev in. Kanske är det det som påverkar min läsning? Jag var med när det hände och har hört det mesta förut.
De gräver inte riktigt lika djupt (utom runt Peter Criss) och kommer inte med lika många avslöjanden som tidigare. Fattar att det är svårt att toppa.
Kanske har de skrivit om Unplugged förut, jag minns inte, men här blir det en saknad pusselbit i historieskrivningen när den rafsas förbi i ett par stycken.
Med det sagt, lättsam läsning om den tid i Kiss historia när jag själv klev in. Kanske är det det som påverkar min läsning? Jag var med när det hände och har hört det mesta förut.
Displaying 1 - 4 of 4 reviews