Alla de där samtalen vi borde ha tagit, frågorna som behövde ställas och födelsedagarna vi skulle ha firat. När allt vi inte gjorde plötsligt inte går att ta om. Hur det trycker bröst och sinne sedan. Finns det då en fredad plats där minnena kan blomma???
Med ett prosapoetiskt grepp skildras saknaden av en morbror och en sista tid som aldrig kommer tillbaka. ??
Om hon fick ringa en enda gång till.?? Och du svarade skulle jag lyssna. Till cigarettröken den långa askan höra Tour de France-andningen.??
Verkfall är en sober samling strofer om sorg och om att söka tröst och försoning bland skog och rovdjur. I en bruksort där våra givna liv får oss att sluta drömma. Här finns den skötsamme arbetarens öde och ett Sverige som en gång var.
Mitt tips för den här boken: börja bakifrån. På baksidans insida nämns att författaren är född i Sandviken. Det är inte oviktigt för förståelsen av dikterna, som hade blivit nästan exotiskt abstrakta om jag inte vetat vilken stad som gömmer sig bakom gatorna, torg och andra referenser (när vi börjar prata svart/vita bandyspelare hade jag kunnat börja gissa!). Det faktumet gör dikterna lite otillgängliga, men samtidigt gillar jag den lokal förankringen.
I naturbeskrivningarna skymtar spår av Ingela Strandberg, i beskrivningen av arbetarstaden och verkstäderna Stig Sjödin. Men det tar aldrig överhanden, det blir varken pastisch eller ren klon av någonting. Jag tolkar titeln som att de verk som höll igång staden håller på att falla ihop, det finns minnen men framtiden är osäkrare. Dikterna känns personliga, men aldrig så att de blir obegripliga.