Recension av Ikona: Ledsagarljus av Björn Swendsén
Jag har läst ut en bok som ger en helt ny bild av high Fantasy. Jag väljer att lägga den här boken i den genren för den har element som är långt från annan fantasy. Regiror, monster, människor. Magiska varelser som har krafter på ett sätt som i vart fall jag inte har sett förut. Ändå finns det element i boken som jag ändå känner igen. Rebeller, uppror, diktatur, auktoritära förhållanden, men bakom hela den fasaden en sårbarhet och önskan om att bara få leva och hålla samman sin familj, antingen blod eller den som man själv väljer. I Ikona får vi träffa regiror, en art av övernaturlighet som jag inte tidigare lärt känna vilket gör boken unik. Vi har tvillingarna, Mara och Marus, lillasyster Jaye, brodern Vidar och äldsta brodern Teskar som ingen trodde skulle överleva, ändå gör han det. En enda önskan som alla de har gemensamt, att överleva sjukdomen Sef. På andra sidan har vi rebellerna, Isabelle, Remy, Bernard och många fler.
Boken har ett bra flöde, ett bra språk, ett tydligt mål, att boken är första delen i en serie gör ju att jag vill läsa mer. Jag blir frustrerad av lösa trådar och inga trådar har egentligen knyts ihop, snarare har det skapats fler genom boken och jag måste ju bara få veta vad som händer med alla och vad som lurar ute i skogen, i staden. Än så länge är det höljt i dunkel vad eller vem Ikona är, men det finns ledtrådar och det finns bara en väg att gå. Att fortsätta läsa.
Björn Swendsén har i Ikona skapat sin egen värld i high Fantasy. En värld som verkligen ska få ta plats och som jag ser framemot att få dyka djupare in i.