Med de tre romanerna om livet kring ett lasarett på 50-talet – "Än finns det hopp" (2013), "Livet går vidare" (2015) och "Lätta ditt hjärta" (2018) – skapade Karin Wahlberg en omtyckt serie kollektivromaner. I den efterlängtade "Med liv och lust" återvänder hon till Ekstad. Nu har det hunnit bli 1963 och en ny tid står för dörren. Tv:n visar Perry Mason och hos barnmorskan Stina och hennes kolleger har männen börjat vilja vara med vid förlossningarna. Läkarfrun Nancy, numera reporter på Ekstad-Tidningen, bevakar den senaste tidens bränder som skapar oro bland ortsborna. Är det en pyroman som är i farten? För syster Greta vankas snart pensionen efter ett långt yrkesliv. Sextonåriga Marianne ska ta realen, men drar inte jämnt med styvmor Dorran. Och syster Ella-Kristin trivs, både med jobbet på Akuten och hemma med sin Carl, även om de fortfarande bara är två. Fast skuggor finns det förstås också i allas våra liv. Och trots skyddsnät alltjämt både utsatta barn och vuxna som far illa. Vardagen på ett lasarett rymmer verkligen livets viktigaste skeden, i lycka såväl som sorg. De allra flesta tar sig an sina uppgifter – med liv och lust.
Mysig bok som skildrar 60-talet på ett bra sätt gällande sjukvård/barnafödande mm. Tycker dock att det saknas något… vissa saker känns oavslutade och slutet är lite abrupt.
Småtrevligt men det blir lite spagetti av alla parallella handlingar. Många personer att hålla reda på, trots att jag läst de tidigare böckerna i serien hänger jag inte alltid med utan får bläddra tillbaka några kapitel för att hämta upp tråden. Personerna blir heller inte riktigt levande på djupet, utan tecknas en smula shablonmässigt. Vet inte hur lång serien är tänkt att bli, men den här känns lite som en mellanakt.