Mussolini var ingen psykopat eller fanatiker som Hitler. Han hade ingen ideologi. Men han var besatt av makten. "Jag vill bestämma!" var hans tidigt formulerade princip. Nu berättas hans historia av Göran Hägg.
Benito Mussolini var Italiens diktator och länge mer populär än någon jämförbar politiker varit. Han byggde vägar, satsade på jordbruket, genomförde stora reformer och drev en hänsynslös erövringspolitik.
Mussolini, som varit lärare, talade fem språk, skrev böcker och spelade fiol. Han var också en lysande journalist och ett retoriskt geni. Han var slug och försiktig, men efter enorma framgångar berusades han av makten och förlorade omdömet. Slutet blev förfärligt, både för "il Duce" och för det italienska folket.
Göran Hägg var docent i litteraturvetenskap och välkänd folkbildare, verksam som författare, kritiker, föreläsare och debattör. Han har skrivit ett stort antal böcker, såväl i litterarurvetenskap och närliggande ämnen som romaner och novellsamlingar.
En grundig og velskrevet bok om Mussolini og hans fascistiske Italia!
For min del havner han ofte i skyggen av sine totalitære kolleger i Tyskland og Sovjet, så det var spennende å endelig ta et dypdykk i fascismens frontfigur.
Boken er lettlest og gir en grundig gjennomgang av både il Duces selv og persongalleriet rundt.
Kanskje litt vel ivrig på å konkludere om Mussolinis væremåte og indre tankeliv, men dette gjør jo også fortellingen mer levende.
Selv om du tror du "kan greia med fascismen" så er det en bok vel verdt å lese. Det verste som kan skje er jo bare at du lærer noe.
Göran Hägg är en ypperlig skribent, som även lyckas förklara fascismens uppgång i Italien. Och jag kan förstå Häggs tes: "Den italienska fascismen var i högre grad än någon jämförbar rörelse en enmansshow". Den här boken är en av dem som är nödvändig att läsa, det som händer är aktuellt även idag.
En fantastisk, och djupt tragisk historia.
Makt deformerar och korrumperar. Total makt deformerar och korrumperar totalt.
Very informative yet exciting to read. Impressively non-biased for a popular history book: it's the history of Mussolini, not the story of what a stupid meanie he was.
I svensk politisk nutida debatt, på olika nivåer, gödslas det med okvädningsord om förmodad ideologisk tillhörighet som snarare exponerar avsändarens bristande kunskaper i idéhistoria än om föremålet för anklagelserna. Alltså är en bok om Mussolini en utmärkt källa till bildning för mig. Lägg till det mina redan höga tankar om Göran Hägg, även om jag främst tidigare läst hans texter om litteraturhistoria.
Jag läser inte ofta biografier, men föremålet för denna är för intressant för att ignoreras, särskilt som det verkar råda stor brist på annan litteratur (på svenska) på området.
Boken är utmärkt, språket mycket lättillgängligt (för denna typ av litteratur) och författaren har uppenbarligen lagt ner ett gediget forskningsarbete inför skrivandet. Historien oerhört fascinerande (och skrämmande), särskilt hans fantastiska sammanfattning på sista sidan, den kanske mest obehagliga delen, om än mycket elegant presenterad.
Ser fram emot att ägna hösten åt de av Häggs böcker som redan står i bokhyllan, liksom att försöka lägga händerna på hans bok om Gabriele D’Annunzio.
Jag förväntade mig en bok som gick igenom Mussolini liv samt Fascismens uppgång och fall. Den här boken är dock något annat, den vänder sig till de som kan historien och hört alla rykten och är intresserad av vad en svensk litteraturvetare har att säga om ämnet.
Hägg har en hel del störande figurer som återkommer: ”som alla vet”, ”som sagt”., ”det som ofta sägs om x är inte sant”. Om jag varit så otroligt insatt i de olika personernas liv och rykterna om dem hade jag knappast läst boken. Än mer störande är den bristande källhänvisningen och författarens idéer om att han ensam har insett sanningen om massa skeenden. Inte nog med det, viktiga skeenden hastas över medan oviktiga detaljer tillåts ta sidor i anspråk.
Språket är överdrivet (och omotiverat) akademiskt. Det enda som räddar boken är det spännande ämnet. Att läsa den här boken ger känslan av att läsa någons ganska förvirrade råmanus till en bok om Mussolini.
Hyvä Mussolinin elämäkerta, joka käy aika syvälle diktaattorin elämään ja vuoropuhelee lähdeaineiston kanssa. Erityisen hyvä on kirjailijan tapa avata italialaista kulttuuria pohjoismaalaisille lukijoille. Ainoa ongelma on kirjailijan outo tapa haukkua 1960-luvun kommunisteja, kun kirja käsittelee 1940-luvulla elännyttä diktaattoria sekä varmaan Karl Popperilta omaksuttu ajatus, että syy fasismin kauheuteen on uskomus, että historialla on päämäärä ja "oikeita puolia".
Oikeastaan 3.5 tähteä - rennon sujuva yleisesitys Mussolinin mielenkiintoisesta elämästä ja vaiherikkaasta italialaisesta politiikasta viime vuosisadan alkupuolella.
Boken tar for seg Mussolinis vei fra en tilsynelatende sosialistisk idealisme, til det som etter hvert blir det reelle målet - makt for maktens skyld.
Selv om det er mange personer og navn som blir beskrevet, gjør forfatteren en god jobb med å knytte nøkkelpersonene, særlig gjengangerne, opp mot hendelser, noe som gjør det lettere for leseren å følge dem gjennom historien.
Boken inneholder en del interessante bilder, og følger il Duces karriere kronologisk, samt Italias kronglete vei som kongerike og imperium (før det ble republikk).
Noen ting jeg gjerne hadde ønsket å se mer av i boken: (i) Kart over områdene som beskrives. Kunne selvfølgelig vært løst med å ha et kart ved siden av, men det er ikke like lett med historiske kart og tidvis endringer i landegrenser. Og jeg er lat, og vil gjerne få det servert på fat av forfatteren. (ii) Noen enkle definisjoner over viktige uttrykk (enkelte ganger er disse inkludert senere i boken). (iii) En enda tydeligere forklaring på hva fascismen faktisk besto av og søkte å oppnå. Selv om den virker å være ganske «hul», må det ha vært noe mer som samlet så vidt forskjellige politiske meninger (høyre og venstre). Her kan det trekkes mange paralleller til nåtidens populisme (USA/Trump, Brexit, Brasil, ...) (iv) Ved flere anledninger savnet jeg eksempler på det forfatteren beskriver som f.eks. «absurde konsekvenser» av en eller annen hendelse eller beslutning. (v) En del av forfatterens tolkninger burde vært henvist til kilder/referanser, særlig når han eksplisitt sier at tolkningen strider mot det meste av annen litteratur på området.
Språket er forholdsvis muntlig og lettlest. Historien er fengende. Og selv om jeg ikke har skjønt så mye mer av hva fascismens kjerne er, vil jeg anbefale boka til de som interesserer seg for makt, politikk og historie.
Oväntat tråkig bok om Mussolini. Han framställs i relativt positiv dager. Fram till 1936 får han mest lovord. Till skillnad från samtida diktatorer mördade han varken rivaler eller fiender, och han var varken rasist eller antisemit. Kanske är boken tråkig just för att Mussolini var en icke-ideolog. Han kom från vänstern, och blandade friskt mellan höger- och vänsterfascism.
A masterpiece. How many now that there was an early fascism, that wasn't that bad and a later one, the ideology and practice referred to when fascism is mentioned today.
Mussolini was an interesting intellectual who turned evil with the masses, to say the least.
Första halvan var seg som snor, men sedan tog den sig. Stundtals mycket spännande, men generalerna runt omkring ÄR ju inte lika spännande som Il Duce själv. Punkt.
Gave me a brand new perspective into both Il Duce himself, as well as the Fascisti movement and Italy itself, explains convincingly why many italians still likes him to this day