JA, HUR TAR MAN SIG UR EN RIVSTRÖM? I en laddad och vindlande diktsvit dokumenterar Mikaela Nyman en turbulent period där växande globala utmaningar har djupgående lokala effekter och långt borta är närmare än någonsin. Samtidigt fortsätter människorna att rista in sina bomärken i tillvaron och tolka tidens tecken, leva sina vardagsliv, oroa sig för sina nära och kära men också för det sedda som inte kan göra osett, det som skymtar vid horisonten.
Jag trodde inte att jag skulle tycka om att läsa dikter men jag blev fångad av dem på andra sidan utan att kunna avsluta. Blev fångad av någon känsla som både var bekant och obekant på samma gång. Fantastiskt.