"Det var feberns fel att jag hamnade här. I en glänta i skogen, med bara en usel presenning som skydd mot regn och vind. Eller min feghets fel, kan man också säga. Min eviga, förbannade feghet. En modigare person skulle ha stannat och hjälpt till. Men inte jag. När alla plötsligt blev dödssjuka drog jag. Jag struntade i min egen mamma. Jag struntade i Hillevi. Hillevi som var världens finaste tjej."
Ante tror att han är ensam om att ha överlevt febern, men plötsligt dyker Ella och Hedvig upp och han följer med dem till gården där de bosatt sig. Det är en lättnad att träffa andra människor, men det är svårt också. Hur gör man när man ska bo ihop och alla inte vill samma sak? Är det okej att bli kär och tänka på sex trots att världen har gått under? Och får man drömma om en framtid, trots att man är en fegis som bara sprang när man borde ha stannat?
Spring så fort du kan är den spännande, fristående fortsättningen på kritikerrosade En sekund i taget. Sofia Nordin beskriver en postapokalyptisk verklighet där ingenting är som det brukar, samtidigt som de få människor som finns kvar har precis samma känslor och tankar som du och jag.
Ante was a bit more annoying character aaand that made it a bit more annoying to read. I love how he grew and this series is asking some really great questions. Its very philosofical.
Da var den andre frittstående oppfølgeren til «Ett sekund om gangen» slukt. Hun skriver så bra! Fortellingen fortsetter i dystopien og håpløshetens overvinnelse og kampen for tilværelsen. En slags miniversjon av «Fluenes herre»? Nei, ikke helt det, absolutt ikke kanskje. Men konflikter blir det her også- ispedd de klassiske følelsene som sjalusi og misunnelse. Avgrunner i egne tanker. Nordin er så god på å skildre karakterenes indre liv, det er ekte og godt fortalt. Så bra at barn og unge kan lese denne boken! Den er viktig. «Egentlig er det tåpelig at vi skal late som om vi er så fordømt modige. Jeg skulle ønske at jeg kunne slutte med det. Det tenkte jeg før også, før feberen, før alt det fæle. Det var jo ingen som var helt ærlige da heller. Jeg kunne tenke at det var sløsing med tid. At vi gikk rundt og gjemte oss for hverandre i stedet for å være oss selv. Og nå. Det føles som enda verre sløsing at vi ikke er ærlige nå.» Jeg skal lese tredje boka også.
Spring så fort du kan är en fristående fortsättning på en sekund i taget, en svensk dystopi som går ut på att jordens befolkning dör av en feber.
Jag tycker att en sekund i taget är mycket bättre, men jag hade aldrig läst första boken om jag inte sett att sofia skrivit en uppföljare. Det var uppföljaren jag ville läsa, tyckte det verkade väldigt bra.
Jag gillade inte berättarrösten i tvåan, Hedvig var mycket roligare att läsa om. Jag tror att om jag hade fortsatt få läsa ut Hedvigs perspektiv skulle boken vara bättre, men den skulle inte fungera lika bra, det fattar jag också. Jag förstår varför hon var tvungen att byta perspektiv, men jag tycker ändå det är synd.
FINNS LITE SPOILERS! Boken var faktiskt bra, nog bättre än den första. Jag gillar faktiskt Ante och förstår honom och känner igen mig själv i honom på vissa sätt. Ibland var jag lite irriterad på Ella och ville att Ante skulle umgås mer med Hedvig, men hon hade sina stunder hon med när jag tyckte om henne mer. Annars så var takten ungefär som i den gamla boken - lite halvseg sådär, men det funkade. Det borde komma en bok tre nu (?) med tanke på slutet tycker jag. Om någon vet något om ett datum så säg gärna till! :) Jag har tänkt läsa den, vill ju veta hur det ska gå nu.
Alltså… jag tyckte om den här boken därför att jag fick se Hedvig från en annan perspektiv och killens perspektiv om hur han ser världen och personerna. Den här recensionen blev kort men jag gav boken en 4,5.
Måste tillägga att detta är från perspektivet av en kille i 8'an eftersom det var då jag läste boken.
Vad händer om man inte är stark nog? Om man lämnade de man älskade för att man var för feg? Om man överlevde bara för att några hittade dig i sista minuten?
Spring så fort du kan, Nordins uppföljare till en sekund i taget levererar ett nytt (och behövt) perspektiv som slår mot den maskulina normen. Ante känner skam på grund av sin rädsla, något som inte är långt från killars perspektiv även utan en apokalyps.
Denna bok tar lite avstånd från själva överlevnaden och diskuterar istället skam och dess kopplade känslor, vad man har rätt att känna när man överlevde på grund av att rätt personer snubblade på en.
Det här är en småcharmig bok som tar vid där boken innan slutade. Ungdomarna utvecklas lite mer här, vilket är bra. Jag tycker dock att kärleksstoryn känns pinsam, inte sådär tonårspinsam utan pinsam i det sätt den beskrivs på. Det hade kunnat göras bättre. Bokens bästa delar är nog de som handlar om Malte, hur den lille pojken vill få känna att han behövs, att han har ett värde, men hur några av de äldre glömmer bort honom och ser honom som alltför liten för att fylla någon som helst funktion. Ella är ingen karaktär jag gillar, hon är alldeles för flamsig och tramsig för min smak. Visst, sådant behövs också, särskilt i en värld där näst intill alla människor har dött, men hon skulle upplevas som en mer rimlig karaktär och hon visade mer av andra sidor också.
En bra uppföljare där du istället för Hedvig följer Ante. Fortfarande en spännande historia med bra karaktärer (och skönt med en manlig svag huvudkaraktär för en gångs skull). Fortfarande är dock läsaren relativt utelämnad och får inte veta mer om varför mänskligheten gått under.
Läste den första i skolan och den är den bästa i serien, framförallt den mänskliga aspekten av rädslan att inte kunna vara vän med den sista människan på jorden, man måste ju gilla varandra? De andra böckerna är mindre bra men ändå bra, kommer säkert att läsa om dom nån gång igen.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Gillar Sofia Nordins sätt att få fram alla dessa tankar och funderingar hos unga människor. Både de vardagliga tankarna men även katastroftankarna. Hur överlever man som människa när nästan alla andra dött?
Inte lika bra som första. Långtråkig då och då, men intressant att följa Ante och hans tankar och känslor. Hade hellre läst vidare från Hedvigs perspektiv, eller gått direkt vidare till Ella.
Men jag klagar inte boken är bra skriven och tycker om dystopin.
Dock drev Ella och Ante mig lite till vansinne… men de passar så bra tillsammans!
Deras låt är 100% ”More Than A Memory” av Carly Rae Jepsen. 💞
Jag tänker läsa nästa boken men har inte så höga förväntningar. Ella och Nora är mina minst favorit karaktärer så det ska bli ganska jobbigt att läsa tror jag! 😬
This entire review has been hidden because of spoilers.
Näpp. Boken började bra med att Hedvig o Ella räddade Ante som höll på att svälta och frysa ihjäl i skogen. Hans långsam tillvändning till mat, värme och livet var bra. Det hände saker. Men sedan tog det slut. Ante visa sig vara en feg mjäkig känslosam dum grubblare. Jag har aldrig träffat en 14-årig pojke som "kände" så mycket hela tiden.
Och inget händer! Ungarna kommer på att för att få mjölk måste korna få kalvar. För att få kalvar behövs en tjur. Men ger dem sig ut i jakten på en tjur? Näpp, hellre tillverka pilbågar för att gå på har jakt.
Det måste finnas gevär i andra hus och traktorer och tjurar vid andra gårdar men alla är tydligen fortfarande jätterädda för att se på döda människor.
Tredje delen ser ut att ha en intressant upplägg men jag avstår. Det blir bara mera grubbel och känslor och alldeles för lite handling för mig.
This entire review has been hidden because of spoilers.
I slutet av den första boken var jag inte säkert vad jag ska tänka om Ante, men jag började att gilla och förstå honom. Ändå tyckte jag bättre om Hedvigs synhåll och hon är fortfarande min favoritcharaktär. Vad jag gillar om böckerna är att de är så trovärdiga, men här i andra delen fanns det många kapitlar som kändes onödiga. t.ex. hur man hugger ved, det där med vattnet eller hur man jagar harar. Visst är det viktigt, men man måste inte beskriva precis allt. Det är därför att berättelsen förlorade mycket av sin dynamik och det är verkligen synd. Men det finns ju en del till och jag är ganska nyfiken nu!
egentligen 4.5 stjärnor riktigt riktigt bra! det gör liksomont i mig när jag läser, så många känslor och tankar tas upp. allt känns så beäcklkgt och påriktigt. nordin har fått till berättarrösten helt briljant, för jag gillar inte ante vidare mycket egentligen, men kan inte låta bli att älska honom för det. nästan fullpoängare, början var bara lite för seg för mig. ser framemot trean nu!
Jag tyckte det kändes svårt att vänja mig vid att denna bok var skriven ur den "nya" karaktärens synvinkel. Det var en bra bok, men lite för mycket fokus på det här med att utforska sin sexualitet i puberteten. Men så är jag inte heller målgruppen.
Lika spännande och intressant som sin föregångare. Gillar konceptet och är nyfiken på att få reda på mer om vad som har hänt med världen. Ser fram emot nästa del!
Denne frittstående oppfølgeren gjør alt man kan håpe av en oppfølger og mer til. Jeg håper inderlig at de to bøkene følges av flere, for dette er noe av det mest spennende jeg har lest på en stund.
Huvudpersonsbyte från bok 1 i serien. Ante är en lika ängslig person som Hedvig som också tjurar en del och har destruktiva tankar så även i denna bok skapar detta viss irritation hos mig, men samtidigt är han en i övrigt sympatisk person att följa. Rivaliteten mellan tjejerna är rätt övertydlig och tröttsam, så mycket passiv aggressivitet. I övrigt en ganska mysig överlevnadsberättelse med tonårstema. Dock känner jag mig inte längre lika säker på att jag kommer fortsätta läsa serien. (Ljudbok)