En emigrants dagbok

by Wera von Essen

"Jag har längtat så efter det här formatet, längtat ihjäl mig efter den här sortens dagbok. Jag har saknat att skriva generöst och prestigelöst, har inte klarat att göra det sedan jag gav ut Dagboken. Den bemöttes med så mycket raljans att jag fick en brännskada som ännu inte har läkt.”
Så formulerar Wera von Essen, en av de centrala rösterna i den yngre svenska prosan, sin återkomst till dagboksgenren på första sidan i En emigrants dagbok.
I den nya boken är det en etablerad författare som har ordet, men med samma prövande blick, samma kompromisslösa vilja att gå på djupet vad gäller tro, skrivande, kärlek. Hon lever sitt liv mellan två världsdelar, i Sverige och Brasilien, och granskar tillvaron i båda länderna med den utanförståendes blick.

496 pages, Hardcover

First published January 15, 2024

Reviews

[Dina · Rating 5 out of 5]

Mot slutet, kapitlen om Jeff. Har någon någonsin skrivit något så vackert. Eller är det bara hög igenkänning. Känner mig ett med ordnen. Förstår fullt. Känner mig förstådd.
Känner mig så levande. Känner mig tacksam. Hon klär av samhällslögnen/samtidslögnen. Förstår vad som är viktigt.

Kan inte vänta till nästa. Ge mig mer. Snälla låt mig slippa känslan av att vara patetiskt. För en stund till. Kommer återkomma flera gånger. Kommer trösta mig med texten. Jag bara vet det.

Tack.

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Lite motsträvigt läser jag, eftersom den här sortens text sporrar mig att skriva själv, men jag också är rätt kritisk när jag läser eftersom jag inte riktigt klickar med jaget. I min mening hade hälften kunnat strykas, det blir inte intressant förrän hundra sidor in ungefär, när jaget reser till Brasilien och det finns något att skriva om. Jag tycker bäst om när det släpper det dokumentära, som mest är torra registreringar utan värde utom för den som vet vad som döljer sig bakom orden (texten stängd, för privat), men det händer något i Brasilien, jaget börjar tala såsmåningom med en tydligare röst. Antecknat i dagboken (alltså min egen, som inte ska publiceras) längsmed läsningen, som sagt - det är ett skrivande som jag stöter och stöttar mitt eget skrivande mot.
Det katolska, religösa har jag svårt att känna något annat för än det jag känner inför all religiositet, att det är skenheligt. Det låter lite som en täckmantel för att få "synda", snarare än ett vägledande att "vara god". Jag förstår inte syftet och sveper över det i läsningen, det känns mest som garnityr. Kanske blir det lite som med det mesta i en dagbok - stängt. Bara jaget vet vad som ligger under redogörelsen, och när det saknas gestaltning och berättelse, blir det bara kuliss.

[Emelie Talledo · Rating 3 out of 5]

3,5 ⭐️

Bitvis rolig och intelligent, men en besvikelse för mig som älskade ”En debutants dagbok”.

[Johan · Rating 1 out of 5]

Boktips till dig som gillar:
- obegripligheter om religion, astrologi och litteratur,
- storögd Yasin-vurm,
- när personer namnges endast med en bokstav,
- relationsproblem av tonårskaraktär, samt
- Lars Norén-referenser (synbarligen lagstadgade att ha med för den som väljer att ge ut sina dagböcker nuförtiden).