Den pensionerede sygeplejerske Margareta Bolinder skal til 50 års studenterjubilæum og har taget toget fra Örebro til Göteborg. Men hun når aldrig til festen, for på banegården i Göteborg bliver hun overfaldet af en større gruppe unge, frastjålet sin taske og indlagt med chok. Overvågningskameraerne viser imidlertid, at Margareta nærmest selv gik ind i flokken af unge, og at hun tilsyneladende fik øje på noget skræmmende ved bagageboksene. Hvad var det, hun så?
Kriminalinspektør Ingrid Bergman er så småt tilbage på arbejde efter sin barsel. Hun skal gennemgå uopklarede sager og vælger mordet på en ung kvindelig folkeskolelærer. Sagen fik stor mediedækning dengang, fordi man kun fandt offerets hoved. Men efterforskningen tager en helt anden drejning, end Ingrid havde forventet.
Samtidig finder man i en skov uden for Göteborg en forladt brønd med lig i forskellige stadier af forrådnelse. Ingrid indser snart, at der er en forbindelse til det 25 år gamle mord, hun efterforsker. Og at morderen muligvis ved, at de er på sporet af ham.
Selv om jeg ikke har læst de andre bøger i serien, nød jeg denne krimi. Og selv der skete barske ting, var det også en hyggekrimi. I modsætning til mange andre nyder jeg, når vi også følger med i en hovedpersons privatliv og f.eks. de udfordringer, det kan give at have en familie, der har brug for en og samtidig være dybt engageret i en sag, der kræver det meste af ens tid. Det virkede rigtig godt for mig, at kapitlerne var korte. Så tog jeg lige et kapitel mere, - og et mere, da det jo ikke tog ret lang tid (!?)😆😆
Den sjätte fristående delen i serien om Ingrid Bergman går verkligen bra att läsa fristående, då jag inte har läst någon av de tidigare delarna men inte hade något problem med att följa med i det som händer. Det finns några tillbakablickar, men Christina Larssons Socialgrupp noll är främst fokuserad på den här tidsrymden och inte så mycket på det som hänt förr i tiden. Jag får veta nog mycket, men inte för att det ska bli tjatigt.
Vi kastas direkt in i Ingrid Bergmans väl av vilket kallt fall hon ska återuppta nu när hon återkommer efter föräldraledigheten. Här måste jag säga att jag tycker att det är bra av Larsson att skildra en kvinna som längtar tillbaka till jobbet. Inte för att hon ogillar sitt barn, utan för att en stor del av den hon är försvinner när hon inte jobbar. Hon är väldigt kärleksfull mot lilla Nora när hon är hemma. En mamma som inte bara lever för att vara mamma, är något som behövs mer av i litteraturen. I alla fall väljer Ingrid ett gammalt fall där mordoffret heter Annika Williams och man bara har hittat hennes huvud, men aldrig mördaren. Samtidigt blir en äldre dam rånad av ett invandrargäng på en järnvägsstation och resten av utredningsgruppen sätts på att nysta upp den krångliga utredning som följer, på något som från början verkar vara ett ganska rättframt problem.
Jag gillar Ingrid, hennes personlighet fungerar bra med min egen. Jag tycker också om att vi får följa henne privat också, med familjelivet och saker hon har i bagaget, det gör att jag känner ännu mer för henne. Samtidigt tycker jag inte riktigt att jag lär känna de andra karaktärerna nog mycket för att få ett riktigt grepp om dem, utan de finns mest där i periferin. Lite tråkigt, kan tyckas, men det är inget som stör mig. Istället tycker jag att det är ganska trevligt att ďet största fokuset på det privata planet ligger hos Ingrid. Det är ett ganska stort persongalleri i övrigt, med alla utredare, familjer, offer och personer runt dem att det skulle bli alldeles för rörigt med stora utläggningar kring alla.
Det är ett driv i berättelsen hela tiden som för det framåt och jag tycker mycket om hur Larsson får mig att misstänka olika personer i olika omgångar, får mig att fundera på motiven och varför just hen skulle gjort det hela. I slutändan visar det sig att jag har rätt, i alla fall till viss del, och då är jag också väldigt nöjd med mig själv.
Språket är bra och drivande, passar genren och de olika karaktärerna visar sin personlighet mycket genom språket, vilket jag gillar.
Sjätte boken om Ingrid Bergman handlar om två parallella fall. Ingrid jobbar med kalla fall och plockar upp ett 25 år gammalt mordfall som hon hoppas kunnas lösa. Samtidigt rånas en äldre kvinna av nordafrikanska ungdomar på Centralen, ett fall som väcker mycket uppmärksamhet men som snabbt visar sig vara mer mångbottnat än någon kunnat ana.
Mordberättelserna är visserligen dramatiska och tidvis underhållande, men på ett rent logiskt plan är sammanträffandena helt orimliga och hur det hela knyts ihop är helt bortom rimlighetens gräns, vilket retar mig en del. Jag hade hoppats att karaktärerna och deras liv delvis skulle väga upp för det, men det tycker jag inte att de gör. Ingrid har fortfarande problem med sin mamma, Adam vandrar runt hemma med dottern och är grinig över att hon jobbar för mycket, kollegorna tecknas ganska tunt och nykomlingen Gordon Stare är väldigt blek som karaktär.
Helt klart en av de svagare delarna i serien, tyvärr. Måttligt roande.
Listened to the Polish audiobook. Honestly must be the worst crime book I’ve read. The investigation starts off interesting but is interwoven with the policewoman’s personal life problems. The estrangement from her parents for the last 10 years keeps making an appearance to the point where it becomes the focus and the murder is solved in the last chapter in the most rushed way -.-
The thing that really made it a chore to listen to is that the author tells us the men who found the freezer full of body parts are not the murderers and yet we have to get through 1/4 of the book for the police to finally realise it’s not them.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Lenkkidekkari, jonka luki (kuunteli) mielellään, mutta joka kyllä unohtuu samantien. Sopii viihteeksi ja viihdyttäjäksi, ei liian verinen eikä yhtään pelottava. Voisin lukea näitä lisääkin, kun tilanne taas on täntyyppiselle sopiva eli kun aivot eivät jaksa pyörittää monimutkaisempaa kelaa.
Larsson käsittelee dekkareissaan ajankohtaisia yhteiskunnallisia ilmiöitä ja rikollisuutta. Tietoyhteiskunnan varjopuolet tulevat näkyviin ja se kuinka pahantahtoiset, rikolliset mielet hyödyntävät omiin tarkoitusperiinsä noita varjopuolia.
temat czarnych imigrantow to smiech na sali, oczywiscie poprawnosc polityczna i tuszowanie przestepstw przed opinia spoleczna, zeby pokazac jacy oni fajni
no zaraz zwymiotuje....
pozniej to skrecilo w przecietny kryminal z dosc przewidywalnym zakonczeniem
dla fanow gatunku +1
This entire review has been hidden because of spoilers.
det er en serie som startede rigtigt godt med så gik ned af bakke. Det er måske bare mig, men det holder op med at være et godt plot-twist når skurken igen-igen er manden indenfor systemet. det bliver snarer lidt uopfindsomt og urealistisk.
This entire review has been hidden because of spoilers.
En spännande och intelligent historia, om än med fantasifulla sammanträffanden. Språket borde ha korrekturlästs med tanke på grammatik och ordval, det hade gett ett högre betyg.