Denna boken är mitt första möte med Estrid Ericson. Enligt författarens egna förord bad familjen henne att förvalta Estrids brev, anteckningar, etc. samt att författaren själv jobbat för Estrid. Kanske förklarar det bokens ganska onyanserade vinkel; Estrids smak och stilöga är felfritt, men samtidigt kritiserat.
Bra med bilderna. Svårt att göra ett urval som är representativt, men hade ändå önskat fler bilder på alla de föremål som nämns. Jag satt och Googlade mycket vilket förändrar läsning till det sämre, enligt mig.