Vi har ritualer för att hantera sorg. En dödsannons, en krans, en gravplats. Men vad händer när man inte får del i en sådan gemenskap, när sorgen blir något ensamt och hemligt?
Kvinnan i Stegar är nyseparerad tvåbarnsmamma. Hon förlorar en man som har börjat komma henne nära, kanske mer än hon förstått. I starka fragment tecknas berättelsen av vad det var som hände och hur förlust förvandlar en människa. Hur tomrum rymmer sin motsats, får det som finns kvar att lysa så starkt.
Stegar är den avslutande delen i Elin Willows tematiska romantrilogi som inleddes med Inlandet och fortsatte med Nya namn. Den utforskar kvinnors inre känslovärldar i olika stadier av ett liv, intresserar sig för tid och tidens gång. Genom att närma sig intensiteten i det vardagliga, i själva görandet av livet, är romanerna experiment i absolut lojalitet mot det upplevda:
Eftersom fokuset ligger mycket på känslan och relationen till sina barn kan jag inte relatera lika mycket till denna bok som tidigare böcker. Fortfarande av åsikten att Willows är unikt skicklig i att beskriva vardagslivet vilket ibland gränsar till något poetiskt. Hoppas på nya böcker snart!
Ett intressant tema och ett fint format med korta stycken där vi rör oss sömlöst genom tiden. Sedan hade jag kanske önskat lite färre barnbeskrivningar och lite djupare cirklar kring textens grundpremiss.
Inland var tråkig på pappret - men väldigt fin i praktiken. Nya namn var tråkig på pappret - och i praktiken. Stegar är kanske allra tråkigast av alla på pappret. Men jag tycker om, nästan allt. Igenkänningen är låg (småbarnsår och separationer och hemliga relationer), men det går att bara flyta med. Jag kan inte låta bli att tänka på Here Is the Beehive - vilket såklart är orättvist mot Willows för jag älskade Crossan hela vägen där - men ändå passande. Det här är inte samma direkta kärlek, men ett stilla om-tyckande. Jag kommer fortsätta plocka upp Willows böcker i framtiden.
Tyckte om språket och de korta kapitlen. Tyckte också om att varje kapitel stod fritt, hängde aldrig ihop tidsmässigt med föregående. En fin berättelse om sorg och separation. Om relationer och kärlek.
Eftersom Inland fick fem gnistrande vinterhimmelsstjärnor för precisionen i norrlandsmörkret och Nya namn fyra för den de genomlysande beskrivningarna av kvinnors vänskapsrelationer, så har jag för höga förväntningar på Stegar. Den når inte upp.