En matière de western, Blueberry constitue la référence absolue. C'est en 1963 qu'est créé ce personnage pour PILOTE par Charlier et Giraud. Ils campent au départ un solide soldat qui s'affiche comme le sosie de Belmondo. La ressemblance s'estompe au fil des épisodes. Blueberry est une forte tête : teigneux, pas toujours respectueux de la rigueur militaire, indiscipliné, il n'hésite pas parfois à déserter pour remplir au mieux ses missions. Le scénario utilise tous les poncifs du Western américain avec tout ce qu'il faut de rebondissements et de personnages pittoresques (Mc Clure, Angel Face, Red Nick, Chihuahua Pearl etc. sans compter les Indiens qui sont réhabilités par les auteurs, point de vue adopté d'ailleurs dans Cartland). Parallèlement au cycle classique de la saga de Blueberry, Giraud dessine entre 68 et 70 la jeunesse du futur lieutenant. Cette "série" reprend son cours en 85 sous le crayon de Colin Wilson, très respectueux du style imposé par Giraud. Les albums ont successivement été édités par Dargaud (22 titres, l'essentiel du fond) puis par Fleurus/Hachette, puis par Novédi et enfin par Alpen pour la nouveauté dessinée par Vance. Dargaud a entrepris la réédition des albums Blueberry remaquettés et agrémentés de nouvelles couleurs.
Jean-Michel Charlier was a Belgian script writer best known as a writer of realistic European comics. He was a co-founder of the famed European comics magazine Pilote.
“Аризонська любов”, фінальний мініфінал, де блуберрі намагається переконати свою давню крашиху передумать і здійснити його мрію про майбутнє, а крашиха Пьорл, як дама досвідчена, не ведеться. Як і будь-який “хороший хлопчик”, Блуберрі наївно вважає, що на будь-яку проблему є проста відповідь, але насправді неправильно визначає саму проблему, а порішать все напряму баблом не виходить (та й це якось принизливо для обох сторін).
В комплекті до проблеми про вломати постає проблема втекти, бо наче нареченого Пьорл вдалося обдурити, але він виявився ще одним аб’юзивним типажом, ревнивцем. Тому по коням, погоня, страждання під дощем, оце от усе.
Потім бабло внесло свої корективи, ставши мотиватором для самої Пьорл та для посіпак ревнивця.
І нарешті у фіналі Блуберрі отримав та засвоїв урок життя. Я сподіваюся, що засвоїв.
Вийшов досить гармонійний сюжет, де на диво нікого не вбили, бо, по суті, не було за що.
Johan saatiin juonen päitä nippuun. Taisi mennä suunnitelmat uusiksi, kun Charlier itsekkäästi otti ja kuoli kesken tämän albumin valmistumisen. Mutta ihan pätevä maaliin asti päätyminen. Piirrokset siloitellumpia ja kasvot näyttävät loppua kohden usein samoilta kuin esiintyy Giraudin sci-fi-maailmassa, siloisilta. Mukana myös Pearlin tissit. Se on aina positiivista.
O final da saga em que o aventureiro acredita no amor. Consegue ser um final sem fim feliz, mas com algum excesso de falas interiores das personagens... Um excelente western em que o cowboy continua em direção ao horizonte e não se deixa acorrentar nos apartamentos e cidades...
Den sjuttonde volymen i den svenska utgivningen av Jean-Michel Charlier och Jean Girauds (alias Moebius) eminenta Western-serie (den tjugotredje i den franska originalutgivningen) signallerar en eras slut. Charlier dog innan serien färdigställdes av Giraud, som denna gång därför även bidragit med textmaterial. Giraud har senare på egen hand gjort ytterligare fem album, som tyvärr inte finns översatta till vare sig svenska eller engelska (dock danska, norska och tyska).
Den föregående volymen, Hämndens timme, var onekligen en värdigare avslutning på Charliers berättande. Eftersom jag är osäker på exakt hur mycket av handlingen och strukturen som Charlier stod för är det dock extra svårt att avgöra om detta beror på Charlier eller på Giraud (och kanske möjligtvis även en antydan om kvalitetssänkning i och med förlusten av Charlier).
Hur som helst känns Arizona Love lite lättviktig jämfört med senaste tio albumen i serien. På sätt och vis kanske det behövs, men samtidigt känns relationen mellan Blueberry och Chihuahua Pearl en aningens konstlad (vilket redan fanns en antydan av i Pearls medverkan i Den långa marschen), som om den syftar tillbaka på något i triptyken om sydstatsguldet som egentligen inte finns där.
Samtidigt kanske denna lättsammare lilla historia är precis vad serien behövde här, en andningspunkt. Men utan att ha läst vad Giraud har följt upp den med är det en aning svårt att avgöra. Som det nu är blir det något av en svagare epilog till en alldeles mästerlig berättelsesvit.
I read the English translation that was serialized Cheval Noir comics #46 to #50 (1989). It is a classic Blueberry story, but I found the ending pretty unsatisfying. What a way to end the last Blueberry volume that was translated to English. Hopefully one day we get the Mister Blueberry arc in English translation, because I want to see Blueberry go out on bang.
Episode à part et souvent décrié par les fans de la série, qui voit Blueberry tenter de récupérer Chihuahua Pearl, dont il est tombé amoureux et qui veut épouser un riche propriétaire.
Pas le meilleur album, mais rien qui justifie l' ire des fans. Il s' intègre très bien dans la série.