Försvinnandet av en miljonärshustru engagerar medierna, samtidigt som ett brutalt mord i en trappuppgång landar hos spanaren Nikki Kahn och hennes kollegor på Grova brott. Själva mordet har bevittnats av en granne genom ett dörrtitthål och offret visar sig sakna fyra fingrar. När miljonärshustrun påträffas död, och även hon med kapade fingrar, måste utredarna hitta sambandet mellan de två brotten. Misstankarna att det rör sig om en seriemördare gör att jakten blir en kamp mot tiden, på liv och död.
Lena Ljungdahl och Anna Jinghede har båda en gedigen bakgrund inom polisväsendet som spanare respektive kriminaltekniker. De driver tillsammans true crime-podcasten "Över min döda kropp" som är en av de allra största i sin genre. Med sin podcast har de turnerat över hela Sverige och fyllt stora scener. Dödens hand är deras andra roman.
Nikki Kahn-serien: Lena Ljungdahl och Anna Jinghede debuterade 2022 med romanen Någon måste dö. Boken belönades samma år med Adlibrispriset för Årets Debut. Serien om Nikki Kahn handlar om den hårt arbetande spanaren Nikki Kahn och hennes kollegor på Grova brott i Stockholm. I den första delen hittades ingen mindre än Nikkis egen syster död på ett hotellrum och Nikki fick bedriva en egen okonventionell utredning för att bevisa att det rörde sig om mord och inte självmord. Böckerna i serien är fristående men läsaren har behållning av att läsa hela serien för att ta del av Nikkis historia och relationerna i serien som utvecklas över tid.
Jag började läsa denna bok sent en kväll när mörkret låg tungt utanför och regnet piskade mot fönsterrutan. Som en person som är mörkrädd var det kanske inte det klokaste beslutet, för redan på de första sidorna kastas läsaren in i en scen fylld av mörker, en ödslig trappuppgång och ett brutalt mord. Jag tände snabbt en extra lampa i sovrummet, mest för att lugna nerverna. Om det säger mer om mig än om boken låter jag vara osagt, men en sak är säker: berättelsen grep tag i mig direkt. Ljungdahl och Jinghede lyckas skapa en krypande känsla av obehag som håller i sig nästigenom hela boken. Efter att ha läst den första delen i serien kände jag nu igen duons förmåga att kombinera kriminalteknisk precision med psykologiskt skarpsinne, och i denna bok är det ännu bättre än i den föregående boken skulle jag vilja påstå. Jag anser att Dödens hand är en välskriven, mörk och fängslande kriminalroman som inte bara underhåller, utan också kryper under huden. Jag tycker absolut att du ska läsa den, men kanske inte ensam en regnig, mörk kväll.
Detta är andra delen om Nikki Kahn och de andra på Grova brott. Den första delen heter Någon måste dö.
Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att få med sig det mesta när det kommer till de centrala karaktärernas bakgrunder samt relationer till varandra.
I den första boken så blev det lite av en halvt privat utredning av ett dödsfall då Nikki Kahns syster hittas död på ett hotellrum, något som avskrivs snabbt men Nikki känner att det är något som inte stämmer. Hon startade då en egen utredning.
Här däremot så följer vi en mera traditionell utredning och då vill jag verkligen poängtera att vikten ligger på utredning. Båda författarna har en bakgrund inom polisväsendet och denna erfarenhet använder dem till att bygga upp en autentisk uppbyggnad av en utredning. Troligen har de filat lite på sanningen för att hålla uppe flytet och spänningen i handlingen, men tillvägagången misstänker jag är så sann som den kan bli.
Det är tekniskt när det kommer till dessa bitar men de väver in det så bra i handlingen och på ett lättsamt sätt att det går att ta till sig även om man saknar kunskaper inom ämnet. De visar att de inte bara kan ämnena utan kan även förmedla kunskapen.
Det är skönt på ett sätt att denna skiljer sig lite från första boken, hade nog blivit lite knepigt och känts tvingat att få ihop det om Nikki i varje bok skulle gå emot sitt yrke och köra en privatutredning. Här får vi se henne i hennes yrkesroll till hundra procent och samtidigt får vi se hur gruppen jobbar tillsammans.
Författarna har fått till en bra handling som är spännande och intressant, man vill vet hur det ligger till. Deras gemensamma språk är lätt att ta till sig och det är bra flyt i det samtidigt som det är beskrivande och målande.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en deckare som känns fräsch samtidigt som den går i igenkännbara spår. Spänning och underhållning utlovas samtidigt som den har ett djup.
Det är sällan andra boken i en serie är lika bra som den första. Men Anna och Lena är annorlunda, deras andra bok - likaså. En riktigt stark uppföljare, som är bättre än den första. Känns att författarna blivit mer trygga i sitt skrivande och stilen de använder. Välskrivet hela vägen till sista punkten.
Det som jag fascineras över att de lyckades få en deckare där en kan lära sig nya saker!!?! Jag menar hur många andra har gjort det? [möjligtvis spoiler] att koka en hand i en slow-cooker var iallafall inte jag bekant med sedan tidigare. Sanningen om hur saker och ting egentligen går till hos polisen kanske är något skruvad för att det ska bli en bra bok, men jag vågar ändå lita på att det är så nära det riktiga livet det kan vara utan att tråka ut läsaren.
Är boken lite inspirerad av ”Criminal Minds”? 💭
Om jag får önska något? Då är det nog en gnutta mer action, tog en stund innan pulsen höjdes i boken.
P.S. Älskar alla små easter eggs som lojala poddlyssnare känner igen 😏
Deckare är inte det jag oftast läser, men eftersom jag var en mycket trogen lyssnare på författarduons podd har jag också läst de två första böckerna i deras serie. Den här boken tyckte jag inte var alls lika spännande som den första. Även om slutet förvisso var rafflande så var det för mig men ointressant. Tyckte om storyn i den första boken mycket mer då den ploten kändes mer komplex/orginell och hade iom det något som de flesta deckare inte har - en mer unik story. Men nu har denna bok hamnat lite mer i mainstream facket vad gäller story och således tyckte jag den var plattare. Hur som haver, en välskriven bok med spänning.
Språkligt har jag lite svårare för den. Man skruvar stundtals på sig, tas ut magin av att vara i berättelsen för att det helt enkelt inte är så bra på det viset.
Därav en trea.
Men vill vara tydlig, gillar man deckare ska man läsa den! Jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Det är spännande och det är kul att läsa när författarna verkligen vet vad de talar om.
Det märks att de hittat sin stil. Karaktärsutvecklingen var intressant och uppbyggnad av storyn upplevde jag som säkrare än första boken. Jag hoppas att vi får följa karaktärerna i fler böcker. Kul att podduon jag följt från start lyckats skriva så bra böcker. För mig var det perfekt att bryta av min fantasybubbla med lite krim.
En väldigt bra uppföljare på Någon måste dö. Trovärdigt yrkesutövande (författarna är poliser/rättsläkare), spännande story varvat med personlig utveckling i spanargruppen och framförallt en modern, rolig dialog. Det är sällsynt!
Här har författarduon kommit in i gemet och landat i att balansera de fantastiska karaktärerna med en story som känns äkta, detta skulle kunna ske. Jag uppskattar hur vi bjuds med i kulisserna av det polisiära arbetet.