Sarah is in de vijftig en werkt in een verpleeghuis. Steeds wanneer daar een van de bewoners sterft, maakt ze onopvallend voor hen af waar ze mee bezig een boek uitlezen bijvoorbeeld, of het laatste stukje van een puzzel leggen. Kleine dingen, maar daarom niet minder belangrijk voor haar. In Sarahs eigen leven is niet veel aan de hand. Elke week bezoekt ze haar vader, die vroeger een rockster was. Ze negeert de post die ze regelmatig ontvangt uit Australië en denkt nu en dan terug aan de plotselinge dood van haar moeder. Als ze haar buurvrouw gaat helpen met de zorg voor haar zoon begint Sarahs leven te veranderen. Ze kan zich steeds moeilijker neerleggen bij de gebeurtenissen uit haar jeugd, en ze vraagt zich af waarom ze iedereen altijd maar wil beschermen. Misschien is het toch beter om de waarheid te vertellen aan de mensen om wie je geeft?
En mycket bra bok, snudd på femma. Näst mest gillar jag upplägget och hur saker och ting faller på plats under läsandets gång. Allra mest gillar jag det faktum att bokens huvudkaraktär har som mål i livet att avsluta saker åt dem som dött.
Redan vid de första inledande raderna till ”Sista kapitlet” av Kim Andrea Brofeldt fastnade jag för Sarah som gör gott för andra i sin omgivning genom att hjälpa dem att avsluta saker som de påbörjat. Det kan vara en bok som ska läsas klart, ett stort pussel som ska läggas klart och hon kämpar sig igenom handarbetsprojekt. Allt eftersom boken flödar på får vi förklaringen till varför hon har denna drivkraft. Sarah är väldigt ensam och lever ett minst sagt begränsat liv. Hon är en karaktär man ömmar för. Det här är en fin och rörande roman om sorg, vänskap och kärlek.
Nutid varvas med tillbakablickar till Sarahs uppväxt med sin mamma och hur hon tidvis bodde med pappan och med sin farmor och farfar. Jag tyckte det här var en fin roman och speciellt tyckte jag om att följa karaktären Sarah och hennes utveckling. Hon har varit med om mycket som format henne. En berättelse om gemenskap, förlust och att hitta sin egna väg i livet trots det svåra man bär med sig. I början tyckte jag jättemycket om romanen, men emellanåt tappade den lite så det här är inte årets bok för mig, men är glad att jag har läst den.
Jeg har været så nervøs for at læse bogen, for jeg har glædet mig til den, siden Kim annoncerede, at hun var i gang med at skrive en bog - og forventningens glæde er nogen gange den største. Men heldigvis var bogen lige så smuk og fin, som jeg havde regnet med. Fra jeg læste hendes blog første gang til nu, så har ordene, der kommer fra Kims hånd, altid været rørende. Det er en fortælling, som jeg ved, jeg vil bære med mig resten af livet. Tak for den og stort tillykke med bogen, Kim 💕
Detta var en otroligt sorgsam och mörk berättelse, med åtanke på omslaget.
Den korta sammanfattningen som ska leda in en till att vilja läsa boken lämnar rätt mycket utrymme för tolkningar. Sarah som precis passerat femtioårsåldern är fast i en fas med försoning och avslut. Hennes bagage väger tungt, tyngre än vad läsaren nog kan ana. Det är trauma efter trauma, sorg och tårar.
Stackars Sarah, jag kunde inte förstå att en sån kvinna har levt så som hon gjort.
Brofeldt lyckas väl med att leda läsaren mot det oförutsägbara. Med växlande berättarperspektiv och tidsrum, från dåtid till nutid, får man lära känna Sarah. Hela historien om Sarah.
Jag lämnar boken med en förvirring inombords. Det är med mörka toner, och under läsningen omvandlades boken från nöje till förskräckelse, i jämna mellanrum.
Sarah är järv, handlingskraftig och drivs av tvångstankar att avsluta saker som någon, inför döden, har påbörjat. Hon kan således vara dramatisk och drastisk. Men det finns underliggande orsaker till detta arbete och således massor av hopp. Vid slutet kände man att även Sarah har fått ett eget avslut och försonas från de mörka tankar som drivit henne dit hon är.
Fineste roman om en kvinde midt i livet, der holder sig for sig selv, passer sit job på plejehjemmet og afslutter de afdødes uafsluttede projekter i et forsøg på at råde bod på fortiden, som hun har kæmpe skyldfølelse over. Det er altid skønt med romaner, hvor hovedpersonen gennemgår en udvikling og hvor alt ender godt, og jeg elskede at være med på rejsen. Hørte på lydbog #afslutninger #kimandreabrofeldt
Dette er blant de få fler-perspektivbøkene jeg likte, fordi forfatteren oppklarte ting tidlig nok. Jeg syns bare dette var en skikkelig bra fortelling, levde meg veldig inn og nøt hver eneste side. Herreguuud Mette<33 denne boka var helt utrolig, men slutten var mer hjerteskjærende enn forventet:(
Bra. Lättläst. En fin roman om vänskap, utanförskap och att hitta meningen med livet. Ömmade så för den lilla flickan Sarah. Störde mig lite på översättningen. Allt kan inte översättas och det blir direkt fel när man gör en direkt och bokstavlig översättning.
2024 har indtil nu ikke været et år med voldsomt meget overskud til nye læseoplevelser, men hvor er jeg glad for, at jeg kastede mig over 'Afslutninger'. Den fineste, hyggeligste bog, der i stilen minder mig lidt om 'Elinor Oliphant is completely fine' og minder en om, hvor meget smukt, der er i livet.
Herlig, underfundig og letlæst bog om en kvinde der forsøger at frigøre sig fra sine barndomstraumer ved at hjælpe folk godt på vej efter døden. Heldigvis møder hun nogle levende mennesker som får åbnet op for hendes hæmninger i forholdet til andre mennesker. Ind i mellem måske lidt for urealistisk, men den har så meget godt på hjertet så man hurtigt tilgiver det.
Sikke en følelsesmæssig perle. En historie om hvordan svigt i virkeligheden viser sig at være gjort i kærlighed, uretfærdige omstændigheder, der ødelægger en familie og hvordan håbet langsomt kommer igen. Historien er bygget godt op således at hver gang man får et svar danner der sig et nyt spørgsmål.