Snälla rara, låt en kvinna vara! Som tjej ställs du inför många utmaningar som kan göra det svårt att älska sig själv. Du förväntas inreda, instagramma och raka benen varje dag (även om det är mitt i vintern!). Samtidigt måste du kriga för att bli tagen på allvar, för att få samma lön som dina manliga kollegor, bli respekterad i din relation och för att kunna känna dig trygg när du går hem från krogen. Det är dags att kvinnor tar makten över sina liv! Med Tjejbibeln vill Johanna Bladh visa att det går att bli fri från ångest, kroppskomplex och dåliga relationer. Det är en handbok i att gå genom livet som kvinna – skriven av en syster som också blivit slutshamad och ifrågasatt av sig själv och andra. Tillsammans med experter, forskare och psykologer går hon till botten med hur man egentligen gör för att förvandlas till en självsäker bosslady som tar för sig vad helst hon än önskar i livet.
- boken varken lär eller ger mig någonting nytt. det är det största problemet. alla ”tips” har jag läst på valfri random girlboss-instagram-feminist-tjejs sociala medier tidigare. - resonemangen är ofta platta, grunda och gräver inte på djupet. - har svårt för bilden av kvinnor och våra problem som målas upp. våra största problem är att vi inte kan göra lika snygga frukostar som tjejerna på instagram, att vi måste raka benen och att det är jobbigt att dejta!!! fattar att det ska vara skämtsamt, lättillgängligt och lite kul, men för mig blir det bara fel att konstant måla upp en så grund och missvisande bild av vilka motgångar vi som kvinnor måste gå igenom. OBS: jag har läst boken och vet att andra ”större” grejer tas upp, men genom att alltid komma tillbaka till det skämtsamma framstår boken enligt mig stundvis som oseriös. - stör mig så otroligt mycket på slutordet. johanna diskuterar kort kritiken hon har fått kring boken, konstaterar att kritikerna är kvinnor och använder detta för att göra en poäng kring systerskapet och hur vi kvinnor trycker ner varandra: ”men tjejbibeln har skrivits med en enda ambition: att stärka kvinnor. hur i hela fridens namn kan detta någonsin vara fel?”. det är väl klart att det kan vara fel beroende på hur det görs, och man måste faktiskt få kunna kritisera boken utan att det ses som kvinnohat.
hade tyckt boken fungerade bättre om den anpassades till en yngre publik (typ 12-15), men att kalla det här en handbok för (unga) vuxna känns faktiskt nästan pinsamt… säkert en jättebra och intressant bok för den som är ny till feminism, men den ens lite pålästa kommer inte lära sig någonting.
Finns definitivt moment där du känner igen dig, där du kan lära dig nåt, där du får en liten boost i ditt självförtroende osv
Tycker ju inte allt i en bok måste vara nyheter. Ibland är det bra att bli påmind också.
Boken gör det den ska göra, hjälper dig att reflektera och hitta din väg i en värld som är inte alltid så lätt att hantera för en kvinna .
Sen själva idén att vara snäll och stötta varandra istället för att konkurrera eller falla varandra i ryggen ska ju gälla inte bara för kvinnor men inkludera killarna också känner jag men boken fokuserar på bara kvinnor och det är också ok. Det är ju ingen doktrin men ska hjälpa en att reflektera och tänka vidare själv och den ger en massa bra input för det . Bra jobbat Johanna 🙂↕️
en del bra tips och trix för att förbättra ens självförtroende. ett par delar som kanske inte var så relevanta för mig ännu (är ju då barnlös och har inga planer på barn än haha) - men jag känner att jag ändå fick något värdefullt med mig. då jag lyssnade på boken gillade jag också att det var bladh själv som läste in.
Hade tyvärr lite för stora förväntningar när jag gick in i den och känner inte att jag fick ut det som jag önskade. Dock så fick jag lite information om annat som kan hjälpa.