Den klassiska frågan ställdes av filosofen Thomas Nagel år 1974 och har sedan dess diskuterats flitigt. Nagel valde fladdermusen, därför att den skiljer sig avsevärt från människan. Den hänger upp-och-ned, ser dåligt men hör bra och orienterar sig genom att lyssna på ekoljud som den själv alstrar. Men hur är det att vara ett människofoster? Det intar oftast en upp-och-nedvänd ställning, ser inte, men hör röster bra fast i filtrerad form.
Vi vet lika lite hur det är att vara ett nyfött barn som att vara en fladdermus.
Barnet är inte mindre medvetet än den vuxne. Tvärtom är det mer medvetet om allt som händer runt omkring. Barnet lever i nuet och tänker inte så mycket på vad som hänt eller kommer att hända jämfört med den vuxne. För att förstå hur barnet tänker och beter sig måste vi veta hur hjärnan utvecklas.
“Barnhjärnan” är en tankeväckande, personlig och spränglärd bok baserad på vetenskapliga och filosofiska idéer. Här redogör Lagercrantz för hur hjärnan utvecklas och medvetandet uppkommer. Han ger även handfasta råd om skärmtid, läsning och många andra aktuella frågor.
Professor Lagercrantz is a neonatal doctor with interest in the development of the brain
To me it seems like imitation is the key to understanding the soul, and while this is peripherally acknowledged with references to Meltzoff et. al , it is not cohesive to the whole argument. It is still fragmented , bound up w/ historical emphasis on certain arbitrary concepts such as instinct , it has a mystical , platonic layer to it which defies first principle thinking
It seems to me that the uncovering of a theory of the soul will connect the natural sciences with the social sciences ans bring about completion in the univetsity tradition , we shall see! To be continued.