Finns det något svenskt kulturarv som väckt turisters och forskares fantasi på samma sätt som hällristningarna från bronsåldern? Fortfarande görs fynd i landskapet som väcker nya frågor och öppnar för fler perspektiv. Somligt vet vi, somligt har vi svårare att förstå, men frågorna väcker nyfikenhet oavsett: Vem eller vilka högg in bilderna på hällarna? Hur såg omgivningen ut? Hur daterar man hällristningar? Varför gjordes de flesta under bronsåldern? Vad betyder de båtar, krigare, fotsulor, skålgropar och människor med fågelhuvuden och de övriga 20 000 motiven vi ser?
Johan Ling har ägnat sin forskningsgärning åt dessa gåtor. Hans bok är den första på trettio år som ger en samlad bild av vad vi vet och vad vi trott om ristningarna och ristarna. Här tar han också med läsaren på en resa från Ångermanland ned till Skåne och upp längs västkusten till världsarvet i Tanum och berättar om de viktiga fyndplatserna, hur vi hittar dit och vad vi kan se. Resultatet är ett äventyr i text och bild rakt in i en sällsamt främmande värld – hällristningarnas värld.
Johan Ling är professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Svenskt hällristningsforsknings arkiv.
Något av ett måste för den historieintresserade då det här är den första boken på 30 som försöker ge en samlad bild av kunskapen kring hällristningar för lekmän. Lättläst utan att vara förenklad ger den en bild av forskningsläget och olika teorier om ristningarna. Andra halvan av boken är en genomgång av de viktigaste platserna med ristningar i landet. Ett extra plus är qr-koderna som länkar till svenskt hällristningsforskningsarkiv där man hittar mängder med bilder och kartor för att själv kunna besöka platserna.
Läsvärd och fullkomligt lysande för de personer som är intresserade av historia. När det kommer till Sverige och arkelogi glänser oftast stora monument i sin frånvaro. Men hällristningarna som gjordes 3800 år (och framåt) är väl värt att grotta ner sig i. Facinerande. Minst sagt