I sin iver att överkompensera för gänse historieskrivning om Erik XIV utmålar författaren Erik XIV som ett naivt helgon, ett geni som bara vill alla väl. Allt medan Johan utmålas som ondsint, manipulativ och maktgalen. Jag håller med om att bilden av Erik XIV har varit ensidig och till stor del skriven av vinnarna, men denna bok är snarare Game of thrones fanfiction med svenska kungligheter, inte balanserad historieskrivning.
En historisk biografi baserad på en gedigen genomgång av källmaterial. Fem stjärnor ända fram till slutet av boken där Harrison Lindbergh av någon outgrundlig anledning ägnar sig åt kontrafaktiskt historieskrivning och bland annat pläderar för att Erik XIV borde avrättat sin bror Johan. Är författarinan klok stryker hon denna del i framtida upplagor.
Om man bor på någon av de platser där Erik XIV liv utspelade sig som Vadstena, Kalmar, Stockholm, Uppsala eller Svartsjö, blir såklart boken extra spännande att läsa.
Upplagan: Inläsningen för Myndigheten för Tillgängliga Medier är inte ultimat, då inläsaren läser många meningar felaktigt med ett visst staccato.
Mycket nyanserande rörande Erik XIV. Annars hör man bara propagandan som berättats av hans fiender, vilken självklar är starkt vinklad. Även fast jag fick intrycket att författaren kan ha gått lite väl långt i sin nyansering, så tycker jag att det är värt att ta sig igenom den. Boken är också intressant av ett rent Sverigehistoriskt perspektiv