What do you think?
Rate this book
Ringaren i Notre-Dame [bearbetad]
OBS! Bearbetad text! För full text se andra upplagor, t.ex. här.
Victor Hugo har i Ringaren i Notre-Dame skapat ett bestående mästerverk. I det medeltida Paris med katedralen Notre-Dame i centrum möter vi den vanskapte ringaren Quasimodo, den sköna zigenerskan Esmeralda, den ståtliga kvinnotjusaren kapten Febus och den asketiske och fanatiske ärkedjänknen Claude Frollo. Deras kärleksförvecklingar och äventyr skildras i en målande beskrivning av livet i Paris under 1400-talet.
Den vackra Esmeralda väcker starka känslor hos de människor hon möter. Själv är hon också drabbad av passion. Intrigerna leder till den dramatiska stormningen av Notre-Dame där den starke ringaren hjältemodigt försvarar sin katedral.
Victor Hugo har i Ringaren i Notre-Dame skapat ett bestående mästerverk. I det medeltida Paris med katedralen Notre-Dame i centrum möter vi den vanskapte ringaren Quasimodo, den sköna zigenerskan Esmeralda, den ståtliga kvinnotjusaren kapten Febus och den asketiske och fanatiske ärkedjänknen Claude Frollo. Deras kärleksförvecklingar och äventyr skildras i en målande beskrivning av livet i Paris under 1400-talet.
Den vackra Esmeralda väcker starka känslor hos de människor hon möter. Själv är hon också drabbad av passion. Intrigerna leder till den dramatiska stormningen av Notre-Dame där den starke ringaren hjältemodigt försvarar sin katedral.
431 pages, Hardcover
Published January 1, 1996
About the author
Victor Hugo
6,318 books13.4k followersAfter Napoleon III seized power in 1851, French writer Victor Marie Hugo went into exile and in 1870 returned to France; his novels include
The Hunchback of Notre Dame
(1831) and
Les Misérables
(1862).
This poet, playwright, novelist, dramatist, essayist, visual artist, statesman, and perhaps the most influential, important exponent of the Romantic movement in France, campaigned for human rights. People in France regard him as one of greatest poets of that country and know him better abroad.
This poet, playwright, novelist, dramatist, essayist, visual artist, statesman, and perhaps the most influential, important exponent of the Romantic movement in France, campaigned for human rights. People in France regard him as one of greatest poets of that country and know him better abroad.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 26 of 26 reviews
September 23, 2025
Man får inte förvänta sig att det ska vara som Disneyfilmen när man läser denna bok. Stundtals kändes det som att läsa en kurslitteratur, då stora delar av boken kretsar kring Paris och dess historia, och innehåller ett (för mig) svårt språk.
Exempel: ”Detta är den hemlighetsfulla romanska byggnadskonsten, syster till Indiens och Egyptens arkitekturer, den rena katolicismens oföränderliga symbol, den påvliga enhetens stelnade hierolyf.”
Men det var någonting jag även kunde uppskatta. Fortsättningsvis var det en väldigt fin historia, och denna bok gjorde mig både berörd och fick mig att skratta.
Exempel: ”Detta är den hemlighetsfulla romanska byggnadskonsten, syster till Indiens och Egyptens arkitekturer, den rena katolicismens oföränderliga symbol, den påvliga enhetens stelnade hierolyf.”
Men det var någonting jag även kunde uppskatta. Fortsättningsvis var det en väldigt fin historia, och denna bok gjorde mig både berörd och fick mig att skratta.
August 29, 2025
1831 kom den första utgåvan av denna den kanske , tillsammans med ”Les Miserables”, mest kända av Victor Hugos romaner.
Den svenska utgåvan som jag läst är från 1928 i översättning av Oscar Nachman. Det svenska skriftspråket på den tiden skiljde sig något från dagens (mer om detta senare).
Hugo, får man nog säga, är en av de mest givna representanterna inom den franska romantikens litteratur.
Endast 29 år gammal gav han ut denna roman som utspelar sig i Paris under senmedeltiden (1480-talet).
Huvudkaraktärerna i boken är den oerhört vanställde, puckelryggade Quasimodo som har både yttre och inre handikapp. Han har bara ett öga och är dessutom döv. Han ansvarar för det enorma klockspelet högst upp i katedralens spiror.
Hans ”arbetsgivare”, protektor, styvfar är ärkedjäknen Frollo (ärkediakon- en hög position inom den katolska kyrkan). Trots hans höga ämbete och lärdom blir han ju längre in i berättelsen man kommer mer och mer en djävulens reinkarnation.
Både Quasimodo och Frollo blir vanvettigt förälskade i Esmeralda
Sedan har vi alltså den underbart vackra zigenerskan Esmeralda som bedårar stadens innevånare och som tillsammans med sin dresserade get uppträder med sång och dans på gator och torg.
Det finns ett antal personer till värt att nämna:
Poeten Gringoire som framförallt i början av romanen får stort utrymme. Den främsta egenskap han besitter är hans vältalighet som räddar livet på honom mer än en gång.
Kavallerikaptenen Febus som Esmeralda blir vansinnigt förälskad i och som undkommer ett mordförsök med nöd och näppe.
Cellkvinnan Gudule,som i 15 års tid suttit frivilligt inspärrad i en igenmurad cell vid en av stadens avrättningsplatser och som visar sig vara Esmeraldas mor.
Esmeralda blir på falska grunder anklagad för att ha mördat kapten Febus. Det var i själva verket Frollo som stötte kniven i Febus ( som dock överlever). Hon blir dock dömd till döden och det är nu historien tar fart.
Allteftersom tiden för hennes avrättning nalkas stiger spänningen och ondskan växer i Frollo.
Hans mentala tillstånd övergår mer och mer i ren galenskap i sin avundsjuka och ouppnåeliga kärlek. Bara några ögonblick innan bödeln ska lägga snaran om hennes hals blir hon räddad av Quasimodo som tar in henne i Notre Dame och kräver ”Fristad”. Kyrkans byggnader kunde under medeltiden fungera som en räddningsplats för dödsdömda fångar, om dom bara kunde ta sig dit.
Jag ska inte föregå med fler ”spoilers” men man kommer bl.a. att få vara med om ett intressant möte med kungen Ludvig XI och dessutom delta när stadens pöbel planerar ett fritagningsförsök mot Notre Dame för att rädda Esmeralda.
Förutom själva handlingen så beskriver även Hugo staden Paris på ett mycket detaljerat , nästan målande sätt. Han använder sig också av greppet att informera läsaren om hur den eller de byggnaderna har förändrats fram till idag dvs hans tidiga 1800-tal. Ibland använder han en sorts dialogform med läsaren:
”Om läsaren icke har något däremot, skola vi försöka återvinna det intryck, som skulle ha verkat på honom , om han tillsammans med oss hade trätt över tröskeln till denna stora sal och kommit mitt i den stora trängseln”.
Här framkommer tydligt att det handlar om en äldre översättning som för mig berikar mina intryck av det gamla.
Ett annat exempel på hans måleriska beskrivning är när han tar in läsaren i en av Notre Dames många småceller. Denna, som används som ett slags arbetsrum för diverse experiment av ärkedjäknen:
” För övrig syntes överallt stjärnor, människo-och djurgestalter och trianglar som skuru varandra, vilket i icke så ringa grad bidrog till att förläna väggen utseende av ett pappersblad, över vilket en apa dragit en penna, doppad i bläck. ”
Summering:
Victor Hugo har satt avtryck som en god berättare och dramatiker, dessutom inte helt svältfödd med humor i form av roliga liknelser och ironi. Men ändå…en mörk och tragisk historia som inte lämnar läsaren oberörd.
In english:
In 1831, the first edition of this novel, perhaps the most famous of Victor Hugo's novels alongside Les Miserables, was published.
The Swedish edition I read was translated by Oscar Nachman in 1928. The Swedish written language at that time differed somewhat from today's (more on this later).
Hugo, it must be said, is one of the most prominent representatives of French Romantic literature.
At only 29 years of age, he published this novel, which is set in Paris during the late Middle Ages (the 1480s).
The main characters in the book are the incredibly disfigured, hunchbacked Quasimodo, who has both physical and mental disabilities. He has only one eye and is also deaf. He is responsible for the enormous carillon at the top of the cathedral's spires.
His “employer”, protector and stepfather is the archdeacon Frollo (a high position within the Catholic Church). Despite his high office and learning, the further into the story you get, the more he becomes a reincarnation of the devil.
Both Quasimodo and Frollo fall madly in love with Esmeralda.
Then we have the wonderfully beautiful gypsy Esmeralda, who charms the city's inhabitants and, together with her trained goat, performs songs and dances in the streets and squares.
There are a number of other characters worth mentioning:
The poet Gringoire, who plays a major role, especially at the beginning of the novel. His most notable characteristic is his eloquence, which saves his life more than once.
Captain Phoebus, with whom Esmeralda falls madly in love and who narrowly escapes an assassination attempt.
The cell woman Gudule, who has voluntarily been imprisoned for 15 years in a walled-up cell at one of the city's execution sites and who turns out to be Esmeralda's mother.
Esmeralda is falsely accused of murdering Captain Phoebus. It was in fact Frollo who stabbed Phoebus (who survives, however). She is nevertheless sentenced to death, and this is where the story takes off.
As the time of her execution approaches, the tension rises and Frollo's evil grows.
His mental state descends more and more into pure madness in his jealousy and unattainable love. Just moments before the executioner is about to put the noose around her neck, she is saved by Quasimodo, who takes her into Notre Dame and demands ‘sanctuary’. In the Middle Ages, church buildings could serve as a place of refuge for prisoners sentenced to death, if only they could get there.
I won't give away any more spoilers, but you will get to experience an interesting meeting with King Louis XI and also take part in the city mob's plan to storm Notre Dame to rescue Esmeralda.
In addition to the plot itself, Hugo also describes the city of Paris in a very detailed, almost picturesque way. He also uses the technique of informing the reader about how the building or buildings have changed up to the present day, i.e. his early 1800s. Sometimes he uses a kind of dialogue with the reader:
‘If the reader has no objection, we shall try to recreate the impression that would have made on him if he had crossed the threshold of this great hall with us and found himself in the midst of the great crowd.’
Here it is clear that this is an older translation, which for me enriches my impressions of the old.
Another example of his painterly description is when he takes the reader into one of Notre Dame's many small cells. This one is used as a kind of workroom for various experiments by the archdeacon:
‘Incidentally, stars, human and animal figures and triangles intersecting each other were visible everywhere, which contributed in no small measure to giving the wall the appearance of a sheet of paper over which a monkey had drawn a pen dipped in ink.’
Summary:
Victor Hugo has made his mark as a good storyteller and playwright, and he is not entirely lacking in humour in the form of funny similes and irony. But still... it is a dark and tragic story that does not leave the reader unmoved.
Den svenska utgåvan som jag läst är från 1928 i översättning av Oscar Nachman. Det svenska skriftspråket på den tiden skiljde sig något från dagens (mer om detta senare).
Hugo, får man nog säga, är en av de mest givna representanterna inom den franska romantikens litteratur.
Endast 29 år gammal gav han ut denna roman som utspelar sig i Paris under senmedeltiden (1480-talet).
Huvudkaraktärerna i boken är den oerhört vanställde, puckelryggade Quasimodo som har både yttre och inre handikapp. Han har bara ett öga och är dessutom döv. Han ansvarar för det enorma klockspelet högst upp i katedralens spiror.
Hans ”arbetsgivare”, protektor, styvfar är ärkedjäknen Frollo (ärkediakon- en hög position inom den katolska kyrkan). Trots hans höga ämbete och lärdom blir han ju längre in i berättelsen man kommer mer och mer en djävulens reinkarnation.
Både Quasimodo och Frollo blir vanvettigt förälskade i Esmeralda
Sedan har vi alltså den underbart vackra zigenerskan Esmeralda som bedårar stadens innevånare och som tillsammans med sin dresserade get uppträder med sång och dans på gator och torg.
Det finns ett antal personer till värt att nämna:
Poeten Gringoire som framförallt i början av romanen får stort utrymme. Den främsta egenskap han besitter är hans vältalighet som räddar livet på honom mer än en gång.
Kavallerikaptenen Febus som Esmeralda blir vansinnigt förälskad i och som undkommer ett mordförsök med nöd och näppe.
Cellkvinnan Gudule,som i 15 års tid suttit frivilligt inspärrad i en igenmurad cell vid en av stadens avrättningsplatser och som visar sig vara Esmeraldas mor.
Esmeralda blir på falska grunder anklagad för att ha mördat kapten Febus. Det var i själva verket Frollo som stötte kniven i Febus ( som dock överlever). Hon blir dock dömd till döden och det är nu historien tar fart.
Allteftersom tiden för hennes avrättning nalkas stiger spänningen och ondskan växer i Frollo.
Hans mentala tillstånd övergår mer och mer i ren galenskap i sin avundsjuka och ouppnåeliga kärlek. Bara några ögonblick innan bödeln ska lägga snaran om hennes hals blir hon räddad av Quasimodo som tar in henne i Notre Dame och kräver ”Fristad”. Kyrkans byggnader kunde under medeltiden fungera som en räddningsplats för dödsdömda fångar, om dom bara kunde ta sig dit.
Jag ska inte föregå med fler ”spoilers” men man kommer bl.a. att få vara med om ett intressant möte med kungen Ludvig XI och dessutom delta när stadens pöbel planerar ett fritagningsförsök mot Notre Dame för att rädda Esmeralda.
Förutom själva handlingen så beskriver även Hugo staden Paris på ett mycket detaljerat , nästan målande sätt. Han använder sig också av greppet att informera läsaren om hur den eller de byggnaderna har förändrats fram till idag dvs hans tidiga 1800-tal. Ibland använder han en sorts dialogform med läsaren:
”Om läsaren icke har något däremot, skola vi försöka återvinna det intryck, som skulle ha verkat på honom , om han tillsammans med oss hade trätt över tröskeln till denna stora sal och kommit mitt i den stora trängseln”.
Här framkommer tydligt att det handlar om en äldre översättning som för mig berikar mina intryck av det gamla.
Ett annat exempel på hans måleriska beskrivning är när han tar in läsaren i en av Notre Dames många småceller. Denna, som används som ett slags arbetsrum för diverse experiment av ärkedjäknen:
” För övrig syntes överallt stjärnor, människo-och djurgestalter och trianglar som skuru varandra, vilket i icke så ringa grad bidrog till att förläna väggen utseende av ett pappersblad, över vilket en apa dragit en penna, doppad i bläck. ”
Summering:
Victor Hugo har satt avtryck som en god berättare och dramatiker, dessutom inte helt svältfödd med humor i form av roliga liknelser och ironi. Men ändå…en mörk och tragisk historia som inte lämnar läsaren oberörd.
In english:
In 1831, the first edition of this novel, perhaps the most famous of Victor Hugo's novels alongside Les Miserables, was published.
The Swedish edition I read was translated by Oscar Nachman in 1928. The Swedish written language at that time differed somewhat from today's (more on this later).
Hugo, it must be said, is one of the most prominent representatives of French Romantic literature.
At only 29 years of age, he published this novel, which is set in Paris during the late Middle Ages (the 1480s).
The main characters in the book are the incredibly disfigured, hunchbacked Quasimodo, who has both physical and mental disabilities. He has only one eye and is also deaf. He is responsible for the enormous carillon at the top of the cathedral's spires.
His “employer”, protector and stepfather is the archdeacon Frollo (a high position within the Catholic Church). Despite his high office and learning, the further into the story you get, the more he becomes a reincarnation of the devil.
Both Quasimodo and Frollo fall madly in love with Esmeralda.
Then we have the wonderfully beautiful gypsy Esmeralda, who charms the city's inhabitants and, together with her trained goat, performs songs and dances in the streets and squares.
There are a number of other characters worth mentioning:
The poet Gringoire, who plays a major role, especially at the beginning of the novel. His most notable characteristic is his eloquence, which saves his life more than once.
Captain Phoebus, with whom Esmeralda falls madly in love and who narrowly escapes an assassination attempt.
The cell woman Gudule, who has voluntarily been imprisoned for 15 years in a walled-up cell at one of the city's execution sites and who turns out to be Esmeralda's mother.
Esmeralda is falsely accused of murdering Captain Phoebus. It was in fact Frollo who stabbed Phoebus (who survives, however). She is nevertheless sentenced to death, and this is where the story takes off.
As the time of her execution approaches, the tension rises and Frollo's evil grows.
His mental state descends more and more into pure madness in his jealousy and unattainable love. Just moments before the executioner is about to put the noose around her neck, she is saved by Quasimodo, who takes her into Notre Dame and demands ‘sanctuary’. In the Middle Ages, church buildings could serve as a place of refuge for prisoners sentenced to death, if only they could get there.
I won't give away any more spoilers, but you will get to experience an interesting meeting with King Louis XI and also take part in the city mob's plan to storm Notre Dame to rescue Esmeralda.
In addition to the plot itself, Hugo also describes the city of Paris in a very detailed, almost picturesque way. He also uses the technique of informing the reader about how the building or buildings have changed up to the present day, i.e. his early 1800s. Sometimes he uses a kind of dialogue with the reader:
‘If the reader has no objection, we shall try to recreate the impression that would have made on him if he had crossed the threshold of this great hall with us and found himself in the midst of the great crowd.’
Here it is clear that this is an older translation, which for me enriches my impressions of the old.
Another example of his painterly description is when he takes the reader into one of Notre Dame's many small cells. This one is used as a kind of workroom for various experiments by the archdeacon:
‘Incidentally, stars, human and animal figures and triangles intersecting each other were visible everywhere, which contributed in no small measure to giving the wall the appearance of a sheet of paper over which a monkey had drawn a pen dipped in ink.’
Summary:
Victor Hugo has made his mark as a good storyteller and playwright, and he is not entirely lacking in humour in the form of funny similes and irony. But still... it is a dark and tragic story that does not leave the reader unmoved.
August 31, 2025
En lite svårbedömd bok. Ojämn. Hugo bemästrar onekligen spänningens konst och är ett driv i berättelsen när han väl håller fokus, men är en hel del sidosteg med miljö- och samhällsbeskrivningar etc som verkligen saktar ner det hela. Är också en blandning av komplexa karaktärer och stereotyper - ofta i en och samma person, underligt! Och en rejäl nypa sentimentalitet. Grundstoryn är eg dessutom riktigt risig ärligt talat, men Hugo kan verkligen skriva och gör en riktig bladvändare av det ändå.
April 28, 2022
Känns fel att såga en klassiker. Så nöjer mig med att säga att jag föredrar Disney
October 26, 2025
Början av boken är lite seg med väldigt långa och ingående beskrivningar av miljön, arkitekturen, politiken och kulturen, och det är först lite svårt att hålla fokus på alla olika karaktärer.
Men berättelsen om Qasimodo, Gringoire, Febus, Esmeralda och hennes Djali, Claude Frollo och Gudule tar ändå snart form till en berättelse värd att följa.
Historien är betydligt mörkare än Disneys version, och i den finns inga hjältar eller utpräglat goda eller genomonda karaktärer. Även om Claude Frollo som en gång tagit hand om Qasimodo lutar mer åt det onda hållet. Det ordnar inte heller upp sig för dem, utan de går bara djupare ner i olyckan. Till och med Febus som gifter sig, och därmed får sitt straff enligt Hugo: "Febus de Chateaupers fick också ett tragiskt slut, ty han gifte sig".
Ringaren i Notre Dame låter i romantikens anda starka känslor bubbla till ytan; raseriet, svartsjukan, sorgen och kärleken vet inga gränser. Här väljer man hellre döden än ett liv utan den man älskar. I boken gestaltas också människors grymhet mot den som är annorlunda, orättvisa och hur blind tro kan få människor att agera både enfaldigt och farligt.
Trots den sega starten så är boken väl värd att läsa.
Men berättelsen om Qasimodo, Gringoire, Febus, Esmeralda och hennes Djali, Claude Frollo och Gudule tar ändå snart form till en berättelse värd att följa.
Historien är betydligt mörkare än Disneys version, och i den finns inga hjältar eller utpräglat goda eller genomonda karaktärer. Även om Claude Frollo som en gång tagit hand om Qasimodo lutar mer åt det onda hållet. Det ordnar inte heller upp sig för dem, utan de går bara djupare ner i olyckan. Till och med Febus som gifter sig, och därmed får sitt straff enligt Hugo: "Febus de Chateaupers fick också ett tragiskt slut, ty han gifte sig".
Ringaren i Notre Dame låter i romantikens anda starka känslor bubbla till ytan; raseriet, svartsjukan, sorgen och kärleken vet inga gränser. Här väljer man hellre döden än ett liv utan den man älskar. I boken gestaltas också människors grymhet mot den som är annorlunda, orättvisa och hur blind tro kan få människor att agera både enfaldigt och farligt.
Trots den sega starten så är boken väl värd att läsa.
January 17, 2019
Jag har läst den här tidigare i min ungdom men glömt bort en helt del. Översättaren som tyckte att Ringaren i Notre Dame var en bra översättning av Notre-Dame de Paris borde fått indragen betalning. Det är som att översätta Harry Potter till Neville Longbottoms äventyr.
I grund och botten är alla karaktärer i boken förutom Esmeralda och Quasimodo ganska obehagliga typer men det var mer humor i den än vad jag mindes. Disneys version skulle kunna beskrivas som "inspirerad av... " än att göra anspråk på att återberätta den. Kul att återbesöka de gamla verken ibland!
Jag lyssnade på den som ljudbok på Storytel och ljudboksversionen var skräp. Dels varierar volymen på inspelningen så att man måste parera med volymkontrollen hela tiden, dels har de lagt in musik och ljudeffekter i bakgrunden vilket stör och dels så lever inläsaren in sig så mycket i rollerna så att han bitvis är svår att höra vad han säger när han lägger sig till med en rolls uppskruvade röst.
I grund och botten är alla karaktärer i boken förutom Esmeralda och Quasimodo ganska obehagliga typer men det var mer humor i den än vad jag mindes. Disneys version skulle kunna beskrivas som "inspirerad av... " än att göra anspråk på att återberätta den. Kul att återbesöka de gamla verken ibland!
Jag lyssnade på den som ljudbok på Storytel och ljudboksversionen var skräp. Dels varierar volymen på inspelningen så att man måste parera med volymkontrollen hela tiden, dels har de lagt in musik och ljudeffekter i bakgrunden vilket stör och dels så lever inläsaren in sig så mycket i rollerna så att han bitvis är svår att höra vad han säger när han lägger sig till med en rolls uppskruvade röst.
September 27, 2020
It started out a little slow, but once I got into the book I was hooked. Such interesting character development Claude Frollo has. He is a great "bad guy". I did not like his brother Jehan, though, and I don't feel like he actually added anything to the narrative. Phoebus is a jerk and Esmeralda is an innocent young girl who has the unfortune of being very pretty. This books proves that good looks can be a curse.
The writing style is great, I liked that the narrator talks to the reader and explains things. I did not care for the lengthy descriptions of Paris,though. These were mostly confusing without a map of Medieval Paris in front of me to follow along.
I had only seen the animated Disney movie before. I had no idea this book was such a hauntingly beautiful tragedy. I actually cried at the end.
The writing style is great, I liked that the narrator talks to the reader and explains things. I did not care for the lengthy descriptions of Paris,though. These were mostly confusing without a map of Medieval Paris in front of me to follow along.
I had only seen the animated Disney movie before. I had no idea this book was such a hauntingly beautiful tragedy. I actually cried at the end.
November 1, 2025
Till skoluppgift men spännande och vill läsa igen
April 16, 2026
Har inte sett Disney filmen men jag är rätt så säker att den inte är helt lik boken. Spännande och intressant genom hela berättelsen med ett slut som kanske är skrivet av lathet eller av brilliants.
May 9, 2019
Vad jag gillade:
- Uppbyggandet av Paris som en kuliss till hela historien, jag läste Ringaren i Notre Dame som en teater (kan ha varit präglad av att jag såg musikalen innan jag läste den). Fick en väldigt specifik känsla av medeltida Paris = bra.
- Det som jag hade mest problem med i min läsning, är också något som jag gillar mest efter att ha läst klart. Nämligen, att alla olika personer (ganska många ändå) tillsammans knöts ihop till en historia. Svårt att hålla koll på alla ibland dock, förstod tex först efteråt varför någonting av det som hade med porträtteringen av kungen att göra var relevant (som kontrast till ”folket”). Samma sak med ”cellkvinnan”. Gringoires syfte vet jag fortfarande inte riktigt vad det var. Comic relief?
- Tycker verkligen sista 100 sidorna gjorde hela boken.
- Jag älskar böcker med teman. Min tolkning av temat i Ringaren är: mänskligt värde, godhet/ondhet, rättvisa/orättvisa.
Ett framtida tips till mig själv är som vanligt att läsa på om böcker i förväg. Varför är boken en klassiker, vilka är de viktigaste karaktärerna osv. (Mvh läst den här boken i en evighet).
- Uppbyggandet av Paris som en kuliss till hela historien, jag läste Ringaren i Notre Dame som en teater (kan ha varit präglad av att jag såg musikalen innan jag läste den). Fick en väldigt specifik känsla av medeltida Paris = bra.
- Det som jag hade mest problem med i min läsning, är också något som jag gillar mest efter att ha läst klart. Nämligen, att alla olika personer (ganska många ändå) tillsammans knöts ihop till en historia. Svårt att hålla koll på alla ibland dock, förstod tex först efteråt varför någonting av det som hade med porträtteringen av kungen att göra var relevant (som kontrast till ”folket”). Samma sak med ”cellkvinnan”. Gringoires syfte vet jag fortfarande inte riktigt vad det var. Comic relief?
- Tycker verkligen sista 100 sidorna gjorde hela boken.
- Jag älskar böcker med teman. Min tolkning av temat i Ringaren är: mänskligt värde, godhet/ondhet, rättvisa/orättvisa.
Ett framtida tips till mig själv är som vanligt att läsa på om böcker i förväg. Varför är boken en klassiker, vilka är de viktigaste karaktärerna osv. (Mvh läst den här boken i en evighet).
July 13, 2024
I did not like this book at all. To begin with, the book only started to pick up after 100 pages. (Nothing happens in the first 100 pages, and it requires a lot of patience to get through it.) There was also an excessive focus on medieval architecture and comparisons between medieval, Greek, and Phoenician architecture. Entire chapters were devoted solely to the author's thoughts on architecture and not the actual plot.
The story is set in the Middle Ages, and it's evident that the book was written in the 19th century, given the author's interpretation of the medieval period. The plot included, among other things, a priest who was a pedophile and a murderer. I couldn't imagine a worse ending to the story than the one this book has.
So no, I do not recommend reading this book unless you absolutely have to or if you have a strong interest in the Middle Ages and its architecture.
The story is set in the Middle Ages, and it's evident that the book was written in the 19th century, given the author's interpretation of the medieval period. The plot included, among other things, a priest who was a pedophile and a murderer. I couldn't imagine a worse ending to the story than the one this book has.
So no, I do not recommend reading this book unless you absolutely have to or if you have a strong interest in the Middle Ages and its architecture.
September 21, 2019
I read a translated version to swedish from 1953, and it was stunning. As a start it was a bit rough with remembering all the names and parts of the city.. but I could not put the book down.
Victor goes in deep with understanding your surroundings, and teach the hardness with love in all its forms. It is a classic, that everyone should have read at least one time.
I look forward to read it in English.
Victor goes in deep with understanding your surroundings, and teach the hardness with love in all its forms. It is a classic, that everyone should have read at least one time.
I look forward to read it in English.
January 29, 2023
Ibland väljer jag att läsa klassiker, och ibland ångar jag det. Redan från de första sidorna är boken mycket förvirrande och jag förstår inte alls vad den handlar om. Jag beslöt mig för att ge den en chans på minst 100 sidor innan jag gav upp. Efter exakt 100 sidor gav jag upp. Otroligt tråkig bok. Den har säkert något värde idag för vissa läsare, men för mig så var den väldigt trögläst och förvirrande och gav mig ingenting, och livet är för kort för att slösas på tråkiga böcker.
February 25, 2018
Vill typ åka till Paris direkt! Fantastiska miljöskildringar även om de ibland blir lite väl maffiga. Tydligt att det är själva Notre Dame som är huvudkaraktär och inte nån av personerna i boken. Spännande historia och långt ifrån de filmversioner jag sett. Inte lätt att läsa, men värt det!
July 11, 2023
A far cry from the Disney classic, this horribly dark story, though the despicable treatment of Esmeralda by the men in the story, is quite beautifully written and one can easily see why it has become a classic.
July 20, 2025
Surprised about the pacing: sometimes it reads like an adventure novel, other times it has no issues taking several pages to explain which streets and bridges lead to which churches in inner city Paris 🤷
February 28, 2017
En bra klassiker som är djupt tragisk. Enkelt skriven men lyckas ändå beröra mig som läsare.
April 13, 2018
Betyg: 3,5 / 5
March 3, 2022
bylocks ll
This entire review has been hidden because of spoilers.
July 4, 2024
Jag gillade den, men Quasimodo är inte med så mycket. Jag ville dock hela tiden ha mer Quasimodo än Victor Hugo gav mig.
July 27, 2024
fyFAAAAAAN va tråkig. Vad hände ens??? Massa random idéer inpressade i en bok. Sista 20 sidorna var bra men thats it. Tog alldeles för lång tid att läsa ut den här.
March 25, 2025
My bby esmeralda :((
August 21, 2025
Jag ❤️ Victor Hugo
January 16, 2026
Religionen används här mer som en sköld för att försvara uppsatta människors ohyggliga dåd snarare än till gagn för folket.
Displaying 1 - 26 of 26 reviews