Den första delen i Öresundstrilogin, en brett upplagd och drabbande berättelse om Sverige och Danmark under de dramatiska krigsåren då människor, vapen och underrättelser korsar Sundet, både öppet och i det fördolda.
I centrum står den unga Ella som flytt nazisternas förföljelser i Tyskland och som kommer till Helsingborg via Köpenhamn. I den svenska kuststaden finns Johnny, polis som överförts till Säkerhetstjänsten, och nybliven änkling med sonen Pelle som hotas av tvångsplacering på barnhem.
Johnny och Ella möts under en svår tid och på en plats plågad av krigets kalla vindar, där konsten att skilja vän från fiende är lika svår som nödvändig. Men där också hjältedåd utförs i det tysta.
Den här historien vibrerar av både karaktärerna och staden Helsingborg. Här finns ett flertal mysterium, men det är inte dessa som är huvudsaken. Det är människorna, staden, kriget och de sprickor och samband som binder dessa faktorer samman som fascinerar mest. Jag ser mycket fram emot fortsättningen.
Är inte förtjust i den här typen av berättarteknik där författaren låter delar av handlingen förbli outsagd och där läsaren utifrån vissa mer eller mindre tydliga ledtrådar underförstått ska fatta galoppen. I dessa fall är det dessutom lättare att läsa med ögonen än med öronen då man ofta behöver titta tillbaka på en eller annan passage.
En bra historia som författaren inte berättar på ett bra sätt. Språket är inte bra och man vill inte fortsätta att läsa boken. Förlåt, men författaren borde kanske fundera på ett annat yrke. Synd!
Blev oerhört glad när jag upptäckte den här boken och förstod att det skulle bli en trilogi. Finns lite skrivet skönlitterärt om den här tiden så boken behövs.Kan bara dra mig till minnes Set Matsson och hans bok Så länge som min bror andas som är briljant. Den här boken är ojämn. Det tar cirka hundrafemtio sidor innan handlingen och språket lyfter sig. Kanske beror detta på tillgången på källmaterial och hur detta använts? Efter första tredjedelen blir boken i flera avsnitt rörande och jag njuter av att läsa hur skickligt författaren infogat historiska referenser i berättelsen. Jag som känner väl Helsingborg finner också ett nöje i de geografiska och historiska referenserna till staden. Ser fram emot att läsa del två och del tre.
Jag fick ett perspektiv på andra världskriget kopplat till Sverige som jag kanske inte haft så bra koll på, och en känsla för tiden. Men jag tyckte tyvärr att den kändes lite hoppig emellanåt, och att jag kanske inte kom karaktärerna tillräckligt nära för att känna mig engagerad på ett djupare plan.
Första boken som jag läser av denna författare. Tydligen ska hans tidigare vara mycket bättre. Tyckte den var ytligt beskriven och hoppade från person till person. Jag kände varken samhörighet eller djupare sympati för någon av karaktärerna.