Sigrid Bernson är en hyllad och framgångsrik proffsdansare – känd för miljoner tv-tittare från Let’s dance, därtill sångerska och låtskrivare – när allt brakar samman. Signalerna har funnits ett tag, men hon har ignorerat dem alltför länge. När hon till slut kraschar blir fallet högt. Från att dansa många timmar om dagen till att knappt orka gå en promenad på fem minuter, från att vara den ständigt glada tjejen till att gråta flera timmar varje dag.
Det tog henne flera år av läkande innan hon valde att vara öppen med hur svårt det varit. Boken är en personlig berättelse om varför man väljer att köra på i stället för att lyssna inåt, hur vägen tillbaka kan se ut, vad som fungerat för henne och hur hon gör för att inte hamna där igen.
Hon berättar om de svåraste stunderna men också om ljuset, livslusten och viljan att bli frisk. Förhoppningen är att den här boken ska hjälpa andra med utmattningssyndrom att känna sig mindre ensamma och att navigera i ett samhälle fyllt av stress och krav.
Det här är en bok som jag aldrig hade övervägt att läsa/lyssna på om det inte varit för att det var bokcirkelns önskan. Hade aldrig hört talas om denna Sigrid innan (har inte tittat på tv på typ 15 år) och överlag läser jag inte böcker med kändisar på omslaget. Personkulten tar fokus från ämnet liksom. I början avskydde jag boken också. Den är talspråkigt skriven, blandar tempus, är repetitiv och den bifogade listan på hennes danspartners får mig bara att sucka. Det känns lite som att läsa ett alltför långt blogginlägg. Men trots allt blir jag intresserad när boken går från att vara hennes cv till att skildra utmattning och ge bra överlevnadstips. Det mesta har jag hört innan men jag behöver påminnas om vikten av energihushållning. Hade också nästan glömt hur utmattad jag själv en gång varit. Så jag tror säkert att människor med utmattningsproblematik kan få ut ett och annat av den här boken, även om det mesta förmodligen kan googlas istället.
För en som själv lever med UMS var det tacksamt att få läsa om någon som upplevt liknande symptom och haft ett liknande mående. Fick mig att inte känna mig så ensam i det. Blev lite tårar ibland när igenkänningsfaktorn va hög. Hoppingivande inför framtiden och tillfrisknande, vill ta till mig alla hennes tips. Lärde mig också nya saker om själva sjukdomen som jag inte visste. Rekommenderar till dig som lever med UMS, tror du kanske är påväg mot en krasch och vill bromsa, eller dig som är anhörig till person med UMS.
Sigrid Berntsson berättar själv i ljudboken ”Jag vill aldrig må så dåligt igen” om när hon kraschade, om att leva med utmattningssyndrom och den långa vägen tillbaka.
Boken är indelad i tre delar och Sigrid berättar om de svåraste stunderna när hela livet var som ett stort svart hål, men också om tiden före, om framgångarna, livslusten, viljan att bli frisk och hur hon lever idag. Trots att hon aldrig vill gå igenom den svåra tiden igen kan Sigrid ändå känna en tacksamhet för vad sjukdomen lärt henne om sitt mående och om psykisk ohälsa. Idag tacksam för små saker och lever mer i nuet.
Detta är en tänkvärd bok som ger en större förståelse för utmattningssyndrom och lyfter tankar om vårt prestationsfyllda samhälle där vi alla behöver stanna upp emellanåt. Hon läser boken bra och det märks att Sigrid har gjort en lång och svår resa som hon generöst delar med sig av och jag gillar de goda råden och övningarna där man som läsare får stanna upp och reflektera.