Sveasjukhusets entréhall myllrar av folk när sjuksköterskan Regina Starck kommer ner för att köpa lunch. En helt vanlig dag när infernot plötsligt bryter lös. En ung man tar upp ett automatvapen och i nästa sekund smattrar kulorna genom folkmassan. Oskyldiga offer faller till golvet, några meter från Regina rinner livet ur en tonårsflicka samtidigt som Regina möter skyttens blick. Han vänder och flyr in i en korridor.
Två dagar senare står hon åter öga mot öga med skytten. Under flykten har han skjutits av polis och är nu inlagd på sjukhuset. Chockad ställs Regina inför sitt livs dilemma. Hur ska hon kunna vårda en mördare?
När Regina kallas till vittnesförhör hos polisen stöter hon på något oväntat, en möjlig koppling till det som ständigt plågar henne: brodern Victors försvinnande för ett och ett halvt år sedan.
Skytten är första boken i Anne-Marie Schjetleins nya spänningsserie om sjuksköterskan Regina Starck.
En snabb och spänningsrik bladvändare I Stockholms miljöer. Man befinner sig i sjukhus miljöer med flera frågor kring moral, familjerelationer, sorg och förlust samt gängkriminalitet.
Regina Starck har sina egna agendor för att komma nära Skytten och man märker att gängkriminalitet har tagit flera kataktärers liv i sitt våld, på ett eller annat sätt.
Berättarperspektivet är växlande och det är många livsöden som vevs ihop i denna dramatiska thriller.
Man kan sen diskutera hur Regina går tillväga för att komma nära Skytten, en ung person som egentligen inte förstår vikten av hens dåd. En ung tjej har mist livet och när ridån lyfts och alla frågor har fått sitt svar, kan man som läsare fundera, var livet värt så litet? Vem bestämmer livets värde?
Det där med fel plats, vid fel tillfälle - det är så starkt förmedlat här att man ryser. Fruktansvärt egentligen att liv bara kan försvinna på grund av en slump...
Utöver Regina har vi flera karaktärer vars namn inte är så färska hos mig. Respektive var väldigt intressanta att följa och ta del av. Jag älskar ju flera berättare och växlande perspektiv, helheten och djupet blir så bra!
3,5 av 5. Under Bokmässan sålde Schjetlein in denna bok till min man. Vi hade redan bestämt att vi inte skulle köpa något mer, men hon pitchade in sig själv och boken så bra att min man valde att köpa den. Redan då förstod jag att det inte skulle bli han som läste den först. Med det sagt, jag fick rätt. MEN, jag är så glad att han köpte den. För utan honom hade jag förmodligen inte läst denna bok. Tack. Nu till boken. Läsaren får följa flera olika karaktärer och kapitlen är korta. Detta gör att boken upplevs som snabbläst. Fram till de sista kapitlen kände jag att boken var en 4:a av 5 möjliga. Men det blev lite för rosaskimrande där på slutet att jag får landa i att det blir 3,5. Denna bok har lagt en stabil grund inför nästa bok i serien och då blir det jag som köper den och inte maken.
"Skytten" är första delen i en ny spänningsserie med sjuksköterskan Regina Falck som en av huvudpersonerna. Boken börjar i ett rasande tempo som kanske slås av till en viss del efteråt men det råder då ingen brist på händelser. Om det inte är skjutningar så är det gängvåld, sjukdomar, relationsbekymmer, ovisshet eller skuldkänslor.
Det är tydligt att Schjetlein har använt sin bakgrund inom vården när det kommer till den här serien för hela sjukhusmiljön med arbetsuppgifter känns trovärdiga och väl genomarbetade. Jag tycker att Regina är en bra person att följa för det är väldigt mycket gråskala runt henne. Hon är impulsiv och inte alltid genomtänkt men hon är också modig och gör det som behövs för det hon tror är bäst. Ändå har jag inte riktigt bestämt mig för om jag tycker om henne eller inte än.
I den här boken får vi också följa Amira, Ingemar, Carlos och ibland även Theo. Alla dessa gör så att berättelsen går framåt och gör att jag som läsare får lite större inblick och förståelse för vad som händer. Språket driver hela tiden berättelsen framåt samtidigt som det flyter på bra och är lättläst.
Jag har boksmälla! Ni vet när ni har läst ut en riktigt bra bok och man känner sig sådär tom och ledsen över att den är slut? Åh, så bra den här var!
Boken är uppbyggd med ganska korta kapitel som berättas ur olika personers perspektiv och de är alla väldigt fint tecknade. Otroligt bra personporträtt och bakgrundshistorier, karaktärerna känns trovärdiga och levande.
Själva huvudstoryn är högaktuell, otäck och utspelar sig på platser i Stockholm som jag väl känner till då jag är född och uppvuxen där. Historien kommer mig på så sätt lite närmare då jag kan se platserna framför mig. Sen gillar jag verkligen sjukhusmiljön och att få följa vårdpersonalen, detaljerade ingrepp och rutiner. Det märks att Schjetlein kan sin sak. Hon har även ett målande språk och boken är spännande, välskriven och noggrant komponerad. Den är riktigt, riktigt bra och jag längtar till nästa del i serien!
Det är dags för mig att välja en ny bok nu men jag lever liksom kvar i den här. Det är för mig ett tecken på en läsupplevelse utöver det vanliga.
En riktig bladvändare! Wow, det här är en bok som är spännande från början till slut.
Skytten har många olika ingredienser i sitt recept. Det är allt från obesvarad kärlek och gängkrig till familjerelationer och tillit. Denna variation gör att intrigen känns levande och jag vill hela tiden läsa en sida till. Jag tror att boken hade gjort sig väldigt bra som film. Tempot, känslan, karaktärerna, allt finns där redan.
Anne-Marie Schjetlein beskriver sjukhusmiljön på ett väldigt trovärdigt sätt, det märks att hon har en bakgrund som sjuksköterska. Tillvägagångssättet räknar man ut relativt snabbt. Men det är inte där som spänningen ligger utan det verkliga drivet finns i relationerna, alla möten mellan människor och vilken väg de tar. Schjetlein har en förmåga att få karaktärerna att känns äkta vilket förstärker läsupplevelsen.
Är du sugen på att läsa en spänningsroman - som i själva verket är ett relationsdrama, tror jag att Skytten kan vara något för dig.
Snabbläst och spännande bladvändare med ett lite annorlunda perspektiv kring gängvåld och dilemman. Jag gillade vinkeln på storyn och även karaktärerna, men 4 olika perspektiv är lite för många för min smak. Att berätta historien utifrån 2-3 perspektiv tror jag skulle ge ett bättre djup, men det är förstås en smaksak. Överlag en bra första del i serien och jag ser fram emot nästa.