"Det här är en kort berättelse om ett stort land. Den handlar om varför det är så lätt att förälska sig i USA och så svårt att leva här."
USA är ett land fullt av anständiga människor som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA.
Han flyttade till New York i september 2001. Det blev början på en turbulent tid i amerikansk politik, där han rapporterat från varje hörn av USA för svenska och internationella medier i två decennier, en period då han såg landets demokrati långsamt vittra sönder.
I fyra hyllade reportageböcker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han själv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, fått barn, köpt bostadsrätt - och blivit amerikansk medborgare.
Imorgon är jag långt här ifrån är en levande och personlig skildring över två decennier av bitterljuv kärlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.
I'm the US Correspondent for Dagens Nyheter and the author of nine books on American politics and culture. I have written for The New York Times, Foreign Policy, Boston Review, The New Republic, LA Review of Books and Granta. I have also translated several works from English to Swedish.
After just over 20 years as a journalist in the U.S., years in which he became acquainted with the country’s strengths and weaknesses and its many contradictions, the author has decided to return to Europe. The book is both a farewell letter and a declaration of love for New York City and Brooklyn, where he lived for nearly all of that time.
Jag tyckte väldigt mycket om den. Han skriver utifrån den där blandningen av kärlek, lust, raseri och förtvivlan som gör en berättelse läsvärd. Där det helt enkelt är omöjligt att komma till en enkel slutsats om ifall något (USA, New York) är bra eller dåligt. Och så ska det vara, även om många idag vill ha just det enkla svaret. Jag gillar de många kulturreferenserna, som utgör ramar och hållpunkter i skildringarna. De personer och företeelser som han tar upp, är inte fristående, utan olika pusselbitar i den stora berättelsen om ett land vi inte kommer undan.
Nja, inte så imponerande. Känns som ett halvhjärtat försök att limma ihop disparata gamla essäer så att de kan säga någonting de inte var skriva för att säga. Sämst är när författaren fyller hela sidor med citat från olika kulturprofiler om varför de tyckte/inte tyckte om USA. Väldigt lat. Man kommer inte närmare något slutgiltigt svar om USAs mening eller karaktär. Skippa.
Jag blir inte riktigt klok på denna lilla bok. Jag snappar åt mig värdefull kunskap och siffror om hur det är att skaffa barn, alltså den enorma kostnad som det innebär för föräldrarna. Jag får en insyn om hur långt USA har kvar till att få ett jämställt samhälle. Ett samhälle med lika rättigheter och där människor har rätt till föräldraledighet, semester och sjukskrivning.
Åh andra sidan förstår jag inte hur författaren bygger upp boken. Större delen är en hyllning av staden New York och resten är bokrecensioner av verk som författaren vill hylla.
Oerhört vacker och välskriven bok och en av de få gånger jag faktiskt önskat att boken varit betydligt längre än vad den var. Gelin skildrar verkligen hur man kan se det vackra i det fula och hur ett land med så mycket makt gång på gång misslyckas med att forma ett fungerande samhälle
Jag bryr mig inte det minsta om det som andra verkar störa sig på; att boken skulle uppfattas som spretig eller rörig. Istället förundras jag över författarskapet och avundas de resor och möten som Martin Gelin gjort och haft under sina dryga 20 år i USA. En liten nätt bok med många skarpa och drabbande citat jag kommer tänka länge på. Planerar att läsa mer av författaren.
Martin Gelin har bott 20 år i USA. Han är gift med en amerikanska, och när dom fick barn hade dom bestämt sig för att flytta ifrån USA, eftersom det inte är ett bra ställe att låta barn växa upp på. Förutom demokratiproblemen finns där ingen garanterad betald föräldraledighet, sjukvård och utbildning kan kosta enorma summor, och i skolor har man ”active shooter drills”.
Han älskar New York och USA, men som han skriver: ”Det är ett land fullt av anständiga människor, som gång på gång misslyckas med att skapa ett anständigt samhälle.”. Boken ger ett lite splittrat intryck, eftersom den består av (omarbetade) delar av tidigare reportage och böcker. Bland annat skriver han om Washington State (och David Lynch och Twin Peaks), om Texas (och country-artisten George Strait), och om hur den amerikanska högern utvecklats de senaste hundra åren. Det har under hela den tiden alltid funnits högerextrema och fascistiska förespråkare där, men skillnaden nu är de har tagit över det republikanska partiet.
Gelin skriver också om allt han älskar med New York. Bland annat rekommenderade han Netflex-serien ”Pretend It’s a City” med Fran Lebowitz, producerad tillsammans med Martin Scorsese (mycket bra). Genom hela boken refererar han också till en mängd olika romaner med anknytning till New York eller USA.
En kort, välskriven och lättläst bok om dagens (och gårdagens) USA.
Av alla rika länder är USA bäst i världen på självhjälpslitteratur om föräldraskap, men sämst på att faktiskt hjälpa föräldrar. USA är det enda OECD-landet utan garanterad betald föräldraledighet – inte en vecka, inte en dag. Vissa mammor tvingas tillbaka till jobbet tre, fyra dagar efter födseln.
Visst du att USA är bäst i världen på självhjälpslitteratur om föräldraskap, men sämst på att faktiskt hjälpa föräldrar? Visste du att USA är det enda OECD-land där du som nyförlöst förälder inte är garanterad föräldraledighet. Inte en vecka, inte EN dag. Vissa mammisar tvingas tillbaka till jobbet tre, fyra dagar efter förlossningen.
9 uppskatta vart du står och det svenska sosse folkhemmet av 10 möjliga.
Jag blev nyfiken på boken efter att ha läst om den i någon svensk tidning. Lite besviken blev jag eftersom jag tyckte den handlade mindre om det som den marknadsfördes som och mer om annat, men den var trots det intressant. Det första kapitlet som handlade om USA för föräldrar etc var nog höjdpunkten.
Det var väldigt mycket litterärt innehåll: böcker, litteratur och författare. Det var primärt det som jag tyckte det blev lite mycket av - jag hade förväntat mig ett mer "samhälleligt" innehåll, baserat på hur den har framställts i media.
Kapitlet som handlade om Trump var skrämmande. Måtte mannen inte bli vald...
Stundtals väldigt intressant. Men ibland blir det för mycket refererande till olika författare och förklaringar om vad de är kända för. Lite svårt att hålla fokus när jag inte vet något om dem eller deras verk. Styrkan är när Gelin skriver om sina egna upplevelser, intervjuer och tankar. Lärde mig en hel del om USA.
Får verkligen inblick i det amerikanska systemet vad gäller vård, skola och omsorg där allt kostar mycket pengar - uppenbar brist på välfärd om man inte är förmögen! Han beskriver väl också det amerikanska samhällets positiva sidor, men det var ingenting som direkt fängslade mig. Lite väl mycket ”namedropping” som störde mig.
Inte dåligt men spretigt och utan en egentlig tråd. Det känns som om Gelin städat ur sina lådor innan flytten till Paris och samlat de texter han hittat till den här boken. Mest gjorde den mig sugen på att läsa Don DeLillo och Fran Lebowitz.
Det kändes mer som ett kärleksbrev till USA, inte ett avskedsbrev. Jag vet fortfarande inte varför han lämnade USA. Desstuom innehöll kärleksbrevet väldigt mycket av vad andra tycker om USA och förhållandesvis lite om vad författaren tyckte om USA.
Klarsynt, informativ och personlig reportagesamling om USA, landet som författaren flyttar ifrån efter 20 år där. Ett avskedsbrev - dags att göra slut - men även på flera sätt ett kärleksbrev: Vi hade det ju så bra, kan vi inte vara vänner ändå? Statusrelation: det är komplicerat.
Historien om ett land med anständiga människor som gång efter gång misslyckats med att skapa ett anständigt samhälle. Gelins bok är en kärleksförklaring till det USA som en gång var. De öppna viddernas, nyfikenhetens och öppenhetens som nu monteras ned och ersätts av intolerans och guldstuckatur.
Ett hopplock men man förstår med vilken sorg familjen lämnar NYC. Men man får inte riktigt svar på hur det omgivande USA gör att det inte går att bo kvar.
Härlig och trevlig. Uppskattar ärliga och personliga betraktelser kring kultur och metropoler, delvis kanske pga själv stadspojke, oaktat politiska ståndpunkter. Man känner igen sig, kan relatera men får också nya insikter.