Jonna, 21 år, börjar jobba på Kriminalvården - en sluten och sekretessbelagd värld som utomstående har mycket liten insyn i. Till en början är hon storögt fascinerad av allt på anstalten Kockbacka: de intagna, datasystemen och kollegorna. Ambitionerna.
Sedan blir hon varse verkligheten. Myndigheten befinner sig i en expansionsfas som innebär att platsantalet ska öka exponentiellt: intagna hamnar i isoleringsavdelningens kala celler i månader i sträck, i väntan på att platser ska frigöras på andra håll. Ledningen uppmanar anställda att anmäla varandra anonymt, intagnas tillhörigheter slarvas bort i förrådet och de som vågar utmana gamla maktstrukturer förflyttas till andra anstalter.
Inom kort står det klart att alla människor bryter mot regler medan endast ett fåtal blir bestraffade. I takt med att Jonna genomskådar verksamhetens dubbelmoral börjar hon själv revoltera, i det tysta. Vad är det egentligen som sker i den slutna miljön?
Sluten anstalt är en berättelse om Sveriges kanske mest högaktuella myndighet och är inspirerad av författarens egna erfarenheter av kriminalvården. Det är en debutroman som med skärpa och precision tränger sig ut genom låsta dörrar och manar till sträckläsning.
Fanny Klang är född 1998 och har sedan 2021 arbetat på kriminalvårdsanstalter inom alla tre säkerhetsklasser på olika platser i landet, samt ett säkerhetshäkte. Idag bor hon i Solna och studerar juristprogrammet på Stockholms universitet. Sluten anstalt är hennes debutroman.
”När jag för första gången klev in bakom anstaltsgrindarna var jag idealistisk och humanistisk. Sedan: verkligheten. Personalomsättningen skyhög, platsbristen skriande, tystnadskulturen allomfattande. Total dissonans mellan reklamkampanjernas vackra ord och denna auktoritära, desillusionerade Sveriges tredje största myndighet. Efter inlåsning promenerar jag till hållplatsen, men mina tankar är kvar på anstalten. Det jag tänker är att verksamheten går helt emot myndighetens uppdrag. Här skapas den onda cirkeln.”
Otroligt relaterbart för någon som själv jobbat inom denna tillslutna, hieraekiska värld. Tysnadskulturen ligger som en tjock dimma över hela KV och de med humanistisk människosyn bryts snabbt ner till gråa skal av det de en gång var, och endast stridsplitarna med sin machokultur och sin sexistiska jargong blir kvar. Jag är genuint lättad över att någon äntligen vågar skriva om hur dåligt det funkar innanför murarna. Borde läsas av alla, inte minst de som jobbar eller jobbat inom kriminalvården!
Fanny Klang skriver in sig i den gamla fina traditionen med arbetsplatsromaner. Det är något väldigt lockande att få se vad som döljer sig bakom kulisserna på en så pass stängd värld som kriminalvården. Klang berättar sin historia med tydlig röst och som läser känner man att man får en förståelse för hur det är att jobba på ett fängelse. Hon är skicklig på att måla upp sina karaktärer och man märker ett äkta patos i hennes ord. Jag hoppas att hon har fler berättelser inom sig. Det är ju annars faran med den här typen av arbetsplatsromaner; att författaren bara har en bok i sig och sen är materialet slut. Klang är en så pass skicklig författare att jag hoppas på mer.
Väldigt intressant roman om kriminalvården. Väldigt komplexa frågor får vår huvudkaraktär ta ställning till och människovärdet, plus de brott man begått tas i betänkande.
Fanny Klang har lyckats skriva en emotionell berg- och dalbana som fångar Kriminalvårdens verklighet på ett både roligt och tragiskt sätt. Boken lyckas balansera mörker och ljus, där de tyngre ämnena om klienternas och personalens utmaningar blandas med skarpa, humoristiska inslag. En bok som både träffar rakt i hjärtat och får en att tänka till!
Det här borde ingå i straffrättens litteraturlista på juristprogrammet, har aldrig läst något som känts så relevant och viktigt för min framtid. Tack för ögonöppnaren, Fanny Klang!
Sluten anstalt är en intressent berättelse men en svår bok att bilda en uppfattning om. Den läser som en systemkritik över hela Kriminalvården, och i bakgrunden den politiska utveckling inom både social-, kriminal-, och ekonomisk politik. Via perspektivet av Jonna, en ung kvinna som börjar en visstidsanställning som kriminalvårdare, får vi följa skeenden innanför anstaltens skalskydd. Där möter hon korrupta chefer, intagna som bara vill ses och behandlas som människor, och kollegor som antingen nötts ner till apati, som ifrågasätter strukturer och följaktligen blir omplacerade, eller stridsplitar som inte vill annat att sätta dit de intagna.
Samtidigt kontrasteras systemkritiken med personen vars perspektiv vi upplever den ur. Jonna är en person som tycks dåligt anpassad för kriminalvård från början. Redan tidigt tänjer hon på gränser, både innanför anstalten och utanför, vilket eskalerar under berättelsens gång i takt med att hon lär känna de intagna och börjar uppleva sin vardag som uppslukad av arbetet. Med tiden blir hon mer eller mindre korrupt. Kanske är poängen tudelad; å ena sidan en skarp kritik av kriminalvårdens strukturer och arbetssätt, och å andra sidan en belysning av riskerna med dess stora rekryteringsbehov; att personer som lätt korrumperas och blir en säkerhetsrisk för både sig själv och andra med relativ enkelhet kan komma innanför anstalters väggar?
This entire review has been hidden because of spoilers.
Intressant, välskriven och läsvärd debut om kriminalvården. En ganska monoton berättelse men som gjorde sig fint i detta formatet. Leder till mycket tankar och funderingar om kriminologi, brott och straff. Kanske inte direkt något nytt under solen men ändå ögonöppnande på något vis.
Sluten anstalt är väldigt intressant att läsa för här ger Fanny Klang en inblick i ett yrke och en arbetsmiljö som långt ifrån alla har insyn i men många har en åsikt om.
En viktig bok förvisso fiktiv men ändå trovärdig. Om insidan på en kriminalvårdsanstalt. Författaren har jobbat inom olika fängelser i olika säkerhetsklass under tre års tid. En lärorik bok som ofta hugger i magen.
Boken har potential, det som handlar om kriminalvården som sådant, hur arbetet går till, hur miljön är, hur bristfällig den utbildning vikarier får är, det är bra. Däremot är Jonnas flörtande med klienter, hennes promiskuösa leverne på utsidan och så, inte alls särskilt intressant. Den biten cementerar bara min åsikt att så unga människor inte ska jobba inom kriminalvården, de har inte vare sig tillräcklig kunskap eller livserfarenhet för att kunna hantera människor som sitter inlåsta och som blir fråntagna en stor del av sin självbestämmanderätt. Detta kan leda till att andra människor utsätts för onödiga risker, men ungdomarna själva ser inte det, de är så uppfyllda av sig själva och tror att de klarar allt. Detta kan man se då Jonna själv klankar ned på en ännu yngre tjej, trots att den tjejen verkar rätt lik Jonna.
Stark debutroman ändå. Gör som flera andra gjort och ändrar min 3a till en 4a.
För mig med en far som jobbat som kriminalvårdare sedan mitten av 80-talet blev det uppenbart att mycket har förändrats tyvärr till det sämre inom myndigheten. Fannys berättelse gör avtryck och pendlar hela tiden mellan förtvivlan och hoppfullhet. Gör ont i hjärtat när personal som faktiskt brinner för medmänsklighet och vill vårda klienterna på riktigt får utstå anklagelser och till slut säger upp sig eller får sparken. Bakom alla fina värdeord och budskap från Kriminalvården som ibland går att se på reklampelare i stan, regisserat av renommerade reklambyråer, gömmer sig en myndighet som går på knäna. Tack Fanny för denna viktiga bok!
Snabbläst om en myndighet jag vet så lite om, trots egna erfarenheter. Måste få diskutera den här bilden med bekanta som har större insikt.
Kanske lite styltigt skriven, men efter ett tag kommer jag in i rytmen och det blir en del av upplevelsen. De korta inblickarna i en monoton tillvaro, för både klienter och anställda.
Nu grubblar jag över målsättningen bättre ut och hur det egentligen ser ut på våra anstalter om det här är en verklighetstrogen skildring. I så fall oroväckande.
Jag och mina kollegor samlades i en ring för högläsning av kapitlet där vakthavande befäl - som har på sig en linneskjorta - är med ute på avdelningen under isoleringen och grumlar högt att en intagen ska få fan för att han sa så där. Denna kanske hit too close to home för att få 5 stjärnor men jag tycker att Fanny Klang gör en bra skildring av hur det egentligen ser ut inom verket även om det var något kliché.
helt sjukt att läsa vetandes att det är baserat på författarens egna erfarenheter från kriminalvården och den skarpa kontrasten mellan kvs värderingar/motto och hur det fungerar p�� golvet, maktmissbruk, människoförakt etc beskrevs på ett bra sätt. varför hatar vi dömda personer? vad bra det kommer bli när vi börjar låsa in 13-åringar i överbelagda fängelser!
Funderade ett tag på att utbilda mig inom kriminalvården men efter att ha läst den här boken och sett intervjuer med författaren har jag skrinlagt dessa planer! Samma dubbelmoral och hyckleri som innan äldrevården med bara förvaring och i princip väldigt lite rehab.
Det här är en intressant bok snarare än en bra bok. Jag har aldrig tidigare fått så bra förståelse för hur svensk kriminalvård, enligt författaren, fungerar - för jag tror att handlingen hade kunnat vara dokumentär
Slutet som gjort för en uppföljare jag inte kommer läsa. Kändes ytlig och opersonlig. Fin uppläsning räddade boken från att bli oavslutad -så som den ändå blev.
En otroligt drabbande bok som ger en bild av en kriminalvård i upplösning, utan att ta ställning utan bara iaktta. Hon betraktar både kolleger och intagna med empati och utan bröstcancer, och ger inte sig själv någon hjälteroll, tvärtom. Läs!