En majkväll försvinner elvaåriga Magda Horn från sitt hem medan föräldrarna äter middag på en restaurang i närheten. Trots att hon är föremål för så många gräl, så många sorger och omsorger, har hon egentligen varit osynlig länge.
Hennes pappa, den uppburne förläggaren, och hennes mamma, den engagerade psykologen, är mästare på att spegla sig själva och att spegla sig i varandra. Men ingen ser Magda. Och en dag är hon borta. Sigge Eklunds nya bok är lika mycket en relationsberättelse som en spänningsroman , en intrikat sammansatt historia där flera berättarröster kommer till tals och där en mängd trådar, vissa tydliga, andra halvt dolda, vävs kring Magdas försvinnande.
Wow, i don't even know what to say, in the beginning i disliked it cause nothing made sense, but when I finally started to understand the story, I just couldn't stop reading...
x Writing style is 10/10 for me, so good and so well written.
x The story is 8/10. The story felt like a puzzle to me, and the further I got on with the book, the more puzzle pieces felt into their places.
x The ending is hard to rate for me, it's simply ends in the middle of the story, all I got from this ending is disappointing because I didn't get answers to my questions. But I guess the ending was one of that kind that gives you advantage to figure out the ending by yourself, which I am not really good at.
Loved the story. The "puzzle" style of writing is very catchy but i hate the ending. No answer to any question. All the thoughts and theories in my head are just frustrating.
Efter att ha läst Samlade verk nyss var jag otroligt trött på att läsa om medelålders svenska män som heter Martin jobbar som förläggare och inte klarar av att skriva roman.
11 year old Magda is almost invisible in her life with her parents. Even though she is the subject to many of their arguments they don't really see her and one day she disappear. Not quite a thriller but not just a literary novel either. Slow and quiet novel but suspenseful and with unlikeble characters it's a novel I'm happy I gave a try as I almost missed it.
Супер увлекателна и интересна книга! Последните 250 страници ги изчетох на куп. Разследва мистериозното отвличане на Магда, държи темпо през цялото време и до последно така и не става ясно - убито ли е момичето, отвлечено ли е, кой е отговорен за това? Имах десетки предположения - много жокер, все правдиви и грешни, много майсторска книга, при скандинавците наистина има съвременна школа - може да пишат за спорта (докато други казват, че го правят от потребност) но шведите са майстори да си играят с мозъка на читателя. Излишни неща няма - стегнат сюжет, страхотно изградени характери. Препоръчвам я, особено на почитателите на жанра - наистина супер трилър, отдавна не бях чел толкова увлекателен и добър в пропития от гняс вече жанр.
This is marketed as the Swedish answer to Gone Girl and I’m not sure I can agree with that. I think that it is a very quick read and I liked how the secrets and connections of the characters were rolled out very slowly throughout the book. However, I had a hard time really connecting to the story itself, beginning with the fact that it all revolves around a missing child. I couldn’t really relate to any of the characters and in the end, I think that the story was not really memorable enough. I feel like the revelation at the end was just not meaningful enough. It didn’t feel like a twist to me, I found myself thinking “Oh, so that’s what happened. Alright.”. However, I don’t think I have ever seen something like this story line in a domestic thriller, so if you’re into that genre, there is a chance that you will enjoy this book more than I did.
Ett sånt kul sätt att skriva på där historien hela tiden pusslades ihop under bokens gång och när man hela tiden trodde man förstod historien kastades relationerna om och nya karaktärer fick band till varandra. Enda anledningen till att den ej fick fem stjärnor är slutet, jag kräver svar!
Den här boken störde mig i början, mest för att den var en thriller. Själva thrillerdelen var heller inte så spännande. Den försvunna flickan (i Bromma!!!), som boken ändå är centrerad kring, är ingen intrig jag faller för. När en bok har ett så centralt mysterium bygger det bara upp till besvikelse tycker jag. Samma anledning att jag inte läser deckare.
Men ganska lite energi läggs också på mysteriumet. Kärlek läggs istället på karaktärerna. Hela boken känns faktiskt som fyra satsiga karaktärsporträtt, alla något deprimerade, alla något sexfixerade (så mycket sexskildringar alltså). I och med att karaktärerna blir större blir världen större, och då och då minns man att boken också handlar om ett försvinnande och man får en större aning om vad som hände. Men det blir också mindre viktigt, känner jag.
Jag gjorde misstaget att läsa några goodreads-recensioner innan jag skrev detta, och folk verkar vara besvikna på slutet. Jag håller inte med, tycker det knöts ihop fint. Precis så mycket som behövdes utlämnades i lagom takt, och jag kände mig nöjd med allt. Jag var till och med ganska fast i berättelsen i slutet, funderade definitivt på att ge den fyra trots att jag hatade den i början.
Ett centralt tema i boken är skrivande, och hur friande och tillfredsställande skrivandeprocessen kan vara. Dessa delar var bäst tyckte jag. Självklart är man passionerad för att skriva när man är författare, och såklart ska man skriva om det man är passionerad för. Att skriva om att skriva. Det är därför alla böcker handlar om författare, och alla serier handlar om skådespelare, och alla filmer om regissörer. Jag älskar det helt ärligt. En sån här bok blir mer av ett passionsprojekt då.
Sammanfattningsvis var jag besviken i början, uppslukad i slutet och kluven som helhet.
I'm usually quite partial to translated thrillers - although I found Into the Labyrinth a little surprising. While the plot sounds fairly straightforward thriller/mystery territory, the style of the book is much more introspective and character driven - rather than scare tactics and nerve racking scenes, the book is really about the events leading up to, and the effects after of the girl's disappearance.
So in that vein, I would say the pacing was a little slow at first, but in an odd twist as the plot kept progressing I did find myself getting increasingly invested and having trouble putting the book down! While the story does leave a lot to keep track of, and sometimes has time jumps that are disorientating I always felt like I could keep track of what was going on.
MAJOR SPOILER WARNING
I think it is worth pointing someone out about the ending, I may be very stupid but its left very open. Either you're meant to work out the mystery for yourself, OR the story commits to not being only about the disappearance by leaving things unresolved.
Thought it was actually important to add that to the review as it could be a bit disappointment factor! I am in fact about to dive into other reviews to see their takes on it.
Ersteinmal störten mich die vielen Zeitsprünge anfangs sehr, am ende kam ich ein bisschen rein. Aber warum endet das Buch mittendrin? Ich fand die Handlung echt sehr langsam aufgebaut und war deswegen um so gespannter, wie alles am ende zusammenpasst. Und dann gibt es kein Ende?! Also ich muss sagen ich bin echt enttäuscht von dem Buch.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Sehr spannender Thriller, der zwischen vier Erzählenden und verschiedenen Zeiträumen hin und her wechselt. Das Ende wird/wurde im Netz heiß diskutiert, wie ich erst erfahren habe, nachdem ich das Buch gelesen hatte. Beinah nebenher erzählt wird einem bewusst, wo sich die junge Magda befindet und warum sie diesen Ort nicht mehr verlassen konnte. Ich glaube viele haben sich ein plakativeres, eindeutigeres Ende gewünscht. Dabei wird man hier für aufmerksames Lesen belohnt.
I found this book quite cold and difficult to follow at first, but I strongly recommend persisting if you feel the same, because it's beautifully structured, and the cleverness only reveals itself as you keep reading and gradually learn how all the characters are related. The language is very precise, shifting tense as it moves between the present and the remembered past. There is a labyrinthine quality to the storytelling: the narrative moves back and forward in time before and after 11-year-old Magda's disappearance, and only at the very end does the devastating truth about her fate become clear.
Eklund teases so many possibilities that I really didn't see it coming; it was shocking to me, and I found myself thinking about it for a long time afterwards. But I will say that . It's also a strength of the book that Eklund never spells out this sequence of events, leaving the reader to realise Magda's fate. Each of the characters holds key pieces of information and has helped shape Magda's fate, but Eklund never allows them to recognise their own or each other's roles. This frustrated me at first, but now I think I prefer it.
None of the four POV characters is especially likeable. Perhaps the hardest to like is Magda's mother Åsa, a chilly and intellectually arrogant psychologist. Then there's her vain, faithless husband Martin, a publisher (I wondered whether Eklund had based the character on any industry acquaintances…), Martin's fawning underling Tom, and Tom's partner Katja, a nurse and failed poet.
However, they're all humanised, and I appreciated the delicacy with which Eklund parses their histories, feelings and motivations. We understand why they behave as they do, even if we don't like them for it. And they represent different ways of responding to a socially atomised yet technologically mediated modern world. All are craving connection with and validation from others, all have moments of self-revelation, and yet are disappointed in what they discover.
Strongly recommended for lovers of Nordic noir.
Disclaimer: I proofread this book for Echo Publishing.
Holy fuck.. I seriously don't know what to think about this one. I'm torn, half of me loved this book and the other half hated it. It was a slow battle to the top but when I finally got there the pieces started to fall into place. There are a couple stylistic highs throughout this novel, I also enjoyed how the characters are so deeply connected in there own way. This was not a fast read for me. I had to take a break and ponder it. Not sure what I thought about the ending, therefore my split thoughts on if this was worth it or not. Split decision.
Not really like how it starts the story. But the whole story is not that bad. It puzzles lots of clues together and makes us understand something deep in the characters' minds. Just like a maze. Maybe we can't escape from it. We might find something in it.
Изключително добро, увлекателно, настръхващо, вълнуващо и шокиращо четиво! От началото до края имах предположения за случилото се с Магда (дали е отвлечена, убита и кой е извършителят), които предположения, освен че се сменяха с всяка прочетена страница, но бяха и изключително грешни.(за мое съжаление) Определено тази книга си поигра с психиката ми (и то доста добре, поздравления на автора) и определено е от книгите, които бих прочел отново.(един ден) Давам 4 звезди, защото съм егоист и искам да разбера какво по-дяволите се случи с това дете? Какво ще се случи след като Мартин се събуди? И какво ще стане след като Том прочете целият роман на Катя? Просто "опитвам се да намеря изход, но само навлизам още по-дълбоко в лабиринта." :)
Väldigt välskriven, framförallt på det emotionella planet vilket gör att man verkligen kan känna med karaktärerna. I övrigt en riktig bladvändare med en komplex story som erbjuder nya, oförutsägbara, vändningar gång efter annan.
Good written but hated the was no chapter division, just really long parts😅 ending was confusing, but I have my own theories🧐 good book, would recommend, but I won’t probably read it again⭐️3
Det kan ikke benægtes at karakterne i 'Ind i Labyrinten' er komplekse og drivende, men denne bog er på ingen måde en thriller. Den er kedelig og slutningen kunne ikke være mere irriterende.
Svår att bedöma den här. På många plan var den orimlig, otänkbara detaljer förstörde flytet fullständigt och något i språket var hackigt. Men den bands ihop fint på slutet och är nog ändå en stark trea.
This mystery was so well written I forgot I was looking for who dunnit. The 4 characters are very in depth and believable. 4 narratives hold this book together. A most intelligent and adult read.
Een boek dat je in één vaart lezen, met toenemende spanning. Niet echt een misdaadroman, maar je neemt als lezer onwillekeurig toch de positie van een onderzoeksrechter in. Het verhaal wordt vanuit het standpunt van 4 personen verteld. Zij blijken op één of andere manier met elkaar gelieerd, al weten zij dat niet allemaal zelf. Centraal gegeven is de verdwijning van het dochtertje van 2 van heb, die ook een echtpaar zijn. Zoals de begeleidende tekst op de cover vertelt, kruip je als lezer afwisselend in de gedachten van de personages. Je wordt daardoor ook een beetje hun psycholoog. De ganse situatie en de bijzondere verbanden tussen de personages, worden een labyrint, waarin je als lezer soms een uitweg denkt te vinden en dan weer vastzit. De ontknoping kom je niet letterlijk te weten, maar wordt op een gruwelijke wijze gesuggereerd. Het lijkt misschien een onwaarschijnlijk verhaal, maar misschien is dat net het aantrekkelijke ervan ?
Jag tyckte verkligen om den här boken. Åter igen beskriver Sigge unika relationer på ett jättebra sätt. Man blir investerad i deras resa och hinner misstänks både den ena och den andra. Slutet lämnas öppet men ändå vinklat åt ett håll vilket jag gillade. När jag diskuterade boken med en vän, hade hon gjort samma tolkning, vilket alltid är ett gott tecken.
Не знам какво "трилър" има в тази книга. Почти изцяло е психология, разсъждения за семейния живот, детството, травмите и прочие теми, касаещи личностното развитие и терзания. Персонажите са добре изградени и има достатъчно теми за размисъл, но не търсете особено много екшън и действие.
Другото, което си струва да се коментира е финалът. По принцип харесвам отворени финали, но в случая този завършек оставя прекалено много на въображението - малко от малко трябваше да има загатнато. Има голяма мистерия, напрежението расте, разкриват се отдени части от пъзела и просто изведнъж - край. Аз, конкретно, може и просто да не съм достатъчно умен и оттам да идва недоволството ми, но хич не зацепих защо точно така свърши книгата.
Als die elfjährige Magda verschwindet, verdächtigt die Polizei zunächst die Eltern des Mädchens. Der geheimnisvolle Unbekannte als Täter wäre in der heimeligen Wohngegend reichlich unwahrscheinlich. Åsa und Martin sind keine einfachen Menschen. Sie geht in ihrer Arbeit als Psychologin in einer Klinik auf, er ist erfolgreicher Programmleiter eines Verlages. In ihrer Beziehung hatte es in letzter Zeit gekriselt und über Magdas Erziehung gab es schon immer Auseinandersetzungen zwischen den Eltern. Solange die Polizei am Vater als Hauptverdächtigem festhält, wird der wahre Täter nicht gefunden, befürchtet die Mutter des Mädchens. Åsa hält es anfangs für denkbar, dass einer ihrer Patienten mit Magdas Verschwinden zu tun haben könnte. Im Zeitalter Sozialer Medien sind die betroffenen Eltern längst zum Besitz der Öffentlichkeit geworden, die jede Regung intensiv diskutiert. Åsa ist in einer Person Zeugin, betroffene Angehörige und als Psychologin Expertin für die Dynamik der Ereignisse. Von beiden Eltern konnte ich mir anfangs vorstellen, dass das Verschwinden Magdas ein Racheakt einer gekränkten Person an einem von ihnen sein könnte, mit der es zuvor einen Konflikt gab.
Im Focus des Romans stehen nun vier erwachsene Personen und deren Beziehungen untereinander. Åsa und Martin als Eltern, an Magdas Schule die Schulkrankenschwester Katja und deren Partner Tom, der für Martin Horn arbeitet. Auch die Beziehung zwischen den beiden Männern ist nicht gerade unkompliziert. Es finden keine polizeilichen Ermittlungen am Tatort statt, keine Suche nach Motiv, Gelegenheit und Tatwaffe. Es geht hier allein darum, wer diese Vier sind, aus welchen Motiven sie handeln und was jeder von ihnen von sich preisgibt. In einem raffiniert verschlungenen Plot und mit einigen Zeitsprüngen erfährt man als Leser aus den Vorgeschichten der Beteiligten wenig beruhigende Details, Details - die der Polizei nicht bekannt sind. Am Ende ist zwar ein Bild der Vorgänge entstanden, das jedoch nicht unbedingt als Lösung des Falls anzusehen ist.
„Das Labyrinth“, bescheiden als Roman bezeichnet, hat durchaus Merkmale eines Psychothrillers. Den Einblick in bisher sorgsam verborgene Züge der Figuren fand ich nicht gerade zum Nägelkauen spannend, jedoch psychologisch interessant genug, um das Buch in einem Zug auszulesen.
Quando scompare una bambina si cerca di fare qualsiasi cosa pur di riportarla dalla sua famiglia. Martin e Asa, i due genitori al centro della vicenda, si comportano sfruttando le loro caratteristiche che li contraddistinguono per cercare di superare questo momento difficile.
Lei è una psicologa e tenta in tutti i modi di cercare di capire la mente che può aver rapito la sua bambina. Si sforza al punto da trascurare tutto il resto, marito compreso. Non vuole arrendersi fino a quando sua figlia non sarà di nuovo tra le sue braccia. Non può credere a nessun altro finale possibile. Ho trovato questo personaggio molto freddo e distaccato dalla realtà. Al posto che trasmetterci il dolore che prova, Asa si trincera dietro spiegazioni teoriche e interpretazioni fantasiose.
Suo marito Martin non è da meno: sospettato dalla polizia per le mezze verità che ha raccontato sul giorno della scomparsa di Madga, non fa niente per scagionarsi. La sua vita sembra basarsi su un’immagine astratta che si è costruito e solo verso la fine riusciamo a cogliere qualche sprazzo della sua vera identità.
Il continuo alternarsi dei vari punti di vista nella vicenda ci permette di ricostruire cosa sia avvenuto nei mesi prima della scomparsa di Madga e subito dopo. Peccato che quando si arrivi sempre nei momenti che potrebbero far svoltare la trama e farci capire cosa sia veramente successo, il libro sia spinto in direzione opposta, lasciandoci a bocca asciutta. Si lascia troppo alla nostra immaginazione, con pochi indizi, facendoci così perdere interesse per quanto ci raccontano i personaggi. Il fatto che siamo tutti legati tra loro, anche solo per un incontro fugace, non migliora certo la nostra predisposizione a capire cosa sia successo. Forse a qualcuno potrà piacere l’aria di profondo mistero del libro, ma io ho trovato il tutto troppo astratto da poterlo apprezzare realmente.
Sigge Eklund, de naam zegt het al, wederom een auteur uit Scandinavië. Men lijkt hier een onuitputtelijke bron te hebben. Eklund werkte ook in Los Angeles als scenarioschrijver en is nu woonachtig in Stockholm. Eerder schreef hij al drie romans die zeer goed werden ontvangen. Het Labyrint is het eerste boek dat in Nederland uitkomt.
Wat doe je, als je dochter al een tijd verdwenen is? De moeder, Åsa, zet alles op alles om haar kind terug te vinden. Maar ze is samen met haar echtgenoot Martin ook verdachte in de zaak. En hoe zit het met Tom en Katja? Weten zij meer?
Tijdens het lezen van het boek kom je stukje bij beetje meer te weten, wat er gebeurt is, voor en na de verdwijning van Magda. Het Labyrint is een bijzonder intrigerend boek. Een boek waar je volledig ingezogen wordt in een prachtig en ontzettend boeiend verhaal. We kruipen als het ware in de gedachten van de 4 hoofdpersonen en proberen samen met hen het mysterie te ontrafelen. Tijdens het lezen van het boek moest ik soms ook denken aan de zaak van het vermiste meisje Madeleine McCann, waar het naar mijn idee ook enige overeenkomsten mee heeft.
Het boek heeft een prachtige cover die er gelijk uitspringt, is uitgebracht als roman, maar dan wel een héle spannende roman! Dus wat mij betreft had dit ook psycholigsche thriler mogen zijn. Het boek heeft erg veel (onderhuidse en psychologische) spanning en een strak geregisseerd plot. De lange hoofdstukken verteld vanuit één van de hoofdpersonen, eindigen veelal met een cliffhanger. Ook nadat je het boek uit hebt, is het zeker een boek dat nog lang blijft hangen!
Ik ben benieuwd wat we in de (hopelijk zeer nabije) toekomst nog meer van deze auteur mogen verwachten, want na Het Labyrint smacht ik absoluut naar meer!
Още в самото начало на книгата, ми стана ясно, че това е един доста по-различен трилър, дори изцяло извън стилистиката на всички шведски трилъри, които наводниха нашия пазар за няколко години. „В лабиринта“ („Колибри“, 2016, с превод на Мария Николова) има малко действие, но за сметка на това Сиге Еклунд се е постарал да минира страниците с истинска психологическа главоблъсканица, разпределена по равно върху четиримата заподозрени за изчезването на едно единайсетгодишно момиче, дъщеря на двама от тях. Според мен Еклунд е рискувал максимално, предлагайки на читателите си повече „суха материя“, за сметка на многобройните напрегнати моменти, обичайни за жанра психологически трилър. Основната съставка тук се намира дълбоко в ума на отделните персонажи – тиха и монотонна, почти напълно скрита от четящия, която бавно скицира мотив след мотив, стигайки до логиката на всяка една постъпка. Ако човек не е подготвен, тази драматична история би му се сторила доста странна. Всъщност тук няма разследващ екип, нито физически следи, по които да се върви със скоростта на най-умелия от всички човек. От време на време се появяват отделни нишки, които водят към решаването на случая, но това се случва само в умовете на заподозрените – един вид игра на случайности, докато не се роди признанието, след което да излезе наяве и мотивът за престъплението. Самото заглавие е ключова дума – за физически обект и умствена матрица, в която са поканени заподозрените. Но да видим с какъв сюжет разполагаме. (Продължава в блога: https://knijenpetar.wordpress.com/201...)
Riktigt seg i starten och den första delen av boken som är skriven utifrån modern till det försvunna barnets synvinkel fick mig nästan att ge upp. Sen tog den fart och utvecklade sig till en riktigt bra roman. Svår att förutse och snygga sammanflätningar av historielinjerna. Läsvärd!