medusa

by Martina Moliis-Mellberg

Det naturvetenskapliga språket är ordnat och stringent, men vad händer när det möter poesin, när det bryts ner, går sönder?

Genom maneten, vars livsform är närmast obegriplig, utforskar Martina Moliis­-Mellberg språkets, kroppens och organismens varande – dess möjligheter och begränsningar.

Går det att förena det riktningslösa med en längtan efter mening?

Genres: Poetry

55 pages, Paperback

First published September 27, 2024

Reviews

[Matilda · Rating 4 out of 5]

En liten bok enbart fylld med maneter, medusor, nässeldjur, anemoner och koraller. Viktigare än själva orden är deras vaggande takt som kommer från att rada upp mjuka trestaviga ord i följd och ännu oftare fyrstaviga ord i följd. Jag gillar gunget och blir frestad att plocka fram Ernst Haeckel-samlingar och läsa på om havsdjur för att förstå innebörden i vad som mest känns som en katalogisering genom språklek. Vill man kan man läsa in pulserande kvinnoformer.

Fraseringen "minneslagring havsbegravning" är både en nätt destillering av planetens geologiska minne och (bokstavliga) bränsle och för tanken till Robert Pogue Harrisons Dominion of the Dead, som hävdar att begravning är grund till all kultur. En annan favoritformulering står på följande sida utan följeslagarmeningar: "inget hjärta muskelsmärta och en oro som hemsöker kroppen".

Inte den lättaste diktsamlingen för den ovane, och kanske inte för den som vill ha narrativ att följa eller djup att tolka. Djupet här är mer bokstavligt, i alla fall för mig. Själv är jag förtjust i kadens och assonans och tycker den här är riktigt betagande.

[Tarredion · Rating 3 out of 5]

Okej okej okej, kan verka konstigt att jag ger den en trea när den är så sparsam. Men det är bara för att den kul nog handlar om maneter, och rytmen och rimmet är med i leken!

[Liza Hotta · Rating 3 out of 5]

Uppskattar den unika läsupplevelsen, väldigt snyggt gjort! Samtidigt är jag nog för bokstavlig i mitt läsande så det mesta av symboliken och tolkningen går nog mig förbi tyvärr.