Ett lyckligare slut är en charmig berättelse som jag blir glad av att läsa. Det är riktigt bra feelgood, inte för sockersött, men ändå gott om värme. Det ska finnas svärta som kontrast mot det söta, och det gör det i Ett lyckligare slut. Den tar upp flera viktiga områden som alkoholism, depression, sorg, psykisk ohälsa och hur man kan acceptera det som gått fel och läka. Ett lyckligare slut ingav mig hopp.
Jag tycker väldigt mycket om karaktärerna i den här triologin. I första boken (Mellan raderna) var det Emily, i andra (Vända blad) Clara och här får man lära känna Daniel. Inte oväntat så har han betydligt mer under ytan än vad man trott i tidigare böcker. Han är en omtänksam person, och vill det bästa för de som står honom nära. Men det är inte alltid det går så bra. Emily och Clara ses från ett annat håll, än i tidigare böcker, och det ger också nya dimensioner. Johanna Schreiber beskriver de här personerna så att det känns som om de är verkliga, att det är personer som jag känner. Jag gillar också karaktären Karin, som är minst sagt sargad. Hennes och Daniels relation beskrivs fint.
Jag älskar miljön i Ett lyckligare slut och de övriga böckerna i trilogin. Johanna Schreiber skriver om förlagsmiljön med inlevelse och humor. Det finns många tillfällen jag ler lite extra. Även om jag inte är i just den miljön, så har jag med åren som bokbloggare träffat både författare och förläggare och det är lätt att leva sig in i berättelsen.
Det är tråkigt att det inte finns fler böcker om Schantz förlag men jag kommer definitivt att vilja läsa mer av Johanna Schreiber.
Betyg: 4+