"Jag trivdes med att umgås med spelarna, att uppmuntra dem, att försöka lära dem något. Även med att bråka med spelarna ibland, det hör till. Att ständigt byta uppdragsgivare och flytta runt i världen, det mådde jag bra av. Osäkerheten som finns i tränaryrket var någonting positivt för mig, det är snarare i tryggheten jag har blivit orolig."
Sven-Göran Erikssons karriär är välkänd vid det här laget: gymnastikläraren från värmländska Torsby som tog toppfotbollen med storm, som vann titlar och respekt över hela världen. Men vem är människan bakom framgångarna – och nederlagen? Vad har han lärt sig när han ser tillbaka på ett liv i fotbollens tjänst?
I En underbar resa berättar Sven-Göran Eriksson en ny historia om sig själv och sin karriär. Boken är skriven tillsammans med barndomsvännen och författaren Bengt Berg. Under åren 2021–2024 delade Svennis och Bengt över 250 koppar kaffe medan de samtalade om fotbollen, äventyret och livets stora och små frågor. Journalisten Martin Röshammar har varit bokens redaktör.
Sven-Göran Eriksson was a Swedish football player and manager. After a playing career as a right-back, Eriksson went on to experience major success in club management between 1977 and 2001, winning 18 trophies with a variety of league clubs in Sweden, Portugal, and Italy. In European competition, he won both the UEFA Cup and the European Cup Winners' Cup (the last edition of the latter trophy before its abolition) and reached the final of the European Cup. Eriksson later managed the national teams of England, Mexico, Philippines and the Ivory Coast, as well as Manchester City and Leicester City in England. Eriksson coached in ten countries: Sweden, Portugal, Italy, England, Mexico, Ivory Coast, Thailand, the United Arab Emirates, China and the Philippines.
Frid över hans minne, men Svennis framstår tyvärr lite som en gränslöst naiv värmlänning som enkelt förleds med lite flärd eller kvinnlig fägring i en sinnessjukt korrupt fotbollsvärld.
En social, omtyckt och välkänd person som korrupta klubbmagnater kunde ta in och enkelt styra dit de ville.
Visst hade han personlighet och en omtalad förmåga att få ihop en grupp men man får inte intrycket av att han varit avgörande för de framgångar han varit med om tidigt i sin karriär. Snarare har han tagit över redan färdiga fotbollslag som var på randen till succé (Blåvitt) eller redan var bäst (Benfica).
Svennis säger sig vara en passionerad fotbollsälskare men ju längre tiden går pratar han mindre om vilken fotboll han vill spela med sina lag och mer om vilka företag klubbarnas magnater blivit rika på. Symtomatiskt för den moderna fotbollen. Men Svennis berättelse påminner också om att det inte var så mycket bättre förr. Italienska ligan var stor på 90-talet för att korrupta makthavare och rikingar pumpade in pengar i ligan. På samma sätt som görs i t.ex Saudi idag.
Tråkigt nog verkade även Svennis vilja sälja ut de medlemsägda allsvenska klubbarna. Inte särskilt förvånande egentligen. I slutändan var även Svennis mer intresserad av pengar och makt. Fotbollen fungerade som en arena för prestige - precis som för Roman Abramovitj, Thaksin Shinawatra och andra oligarker, shejker och politiker som Svennis nöjt räknar upp som bekanta.
Texten är rakt berättad utifrån samtal med Svennis. Lättläst och talspråksmässigt. Bengt Bergs pretentiösa kåseri-prosa till inledning orkade jag däremot inte ens läsa igenom.
För att avsluta med något positivt så får man ändå beundra Svennis oräddhet och likeability. Han hade kanske mer effekt som tränare än vad som framgår av denna bok.
Sven-Göran Eriksson var en man som verkligen älskade fotboll. Men för honom, liksom för många andra, var fotboll mycket mer än bara 22 spelare på en gräsplan. Sporten rymmer så mycket mer – den handlar om språk, kultur, mat och till och med konst.
Trots sitt mycket svenska namn var Svennis en genuint internationell person – en världsvan man och en älskare av italienskt vin och mat.
Som tränare förändrade han hur en hel kontinent såg på fotboll. Han utvecklade nya sätt att tänka kring försvarsspel, och hans idéer kom att påverka generationer av tränare. Det fungerade inte i alla klubbar, men när det gjorde det blev resultatet ofta en stor succé.
Boken om honom var riktigt bra – både intressant och underhållande – och dessutom en perfekt följeslagare under tre dagars resande.
Citat från boken som jag tar med mig
När han gjorde sitt cykelsparksmål mot England på Friends Arena, då visste han precis var han hade målet. De stora spelarna är, precis som Mantovani formulerade det, konstnärer.
En trevlig liten bok att lära känna Svennis lite mer. Bokens skildringar går inte djupt så för dig som vill veta mer behöver du hitta en tjockare biografi om Svennis. Bengt Berg skriver ett bra inledning och tar vid när Svennis avslutar. Många äro de fotbollsspelare som ytligt passerar igenom memoarerna och jag känner igen några namn men jag är klart en nybörjare när det gäller brittiska och italienska fotbollsspelare.
Lättläst om den störste fotbollstränare Värmland och Sverige sett. Från starten i division tre med Degerfors till slutet som förbundskapten för Filippinerna via betydligt större lag och uppdrag (om det nu går att toppa vårat röda vita lag).
Småintressant redogörelse för Svennis liv och karriär. Mest fokus på det senare, även om det fanns en del godbitar och skvaller även om Svennis privatliv.
En överflygning av karriären, varken mer eller mindre. Direkt och okomplicerad i sitt språk men inte alls okomplicerat att flyga över vissa händelser eller åsikter okommenterat.